Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘trött’

Varför säger man ens något som låter så dumt!? Hur trötta brukar as vara? Och avser man då as.. som i döda djur.. eller avser man människans akterdel? Tänker man på de döda djuren kan de ju anses vara väldigt trötta och oförmögna att göra något alls. Å andra sidan är ju aset då inte särskilt trött. Aset är ju dött. Aset är ingenting längre. Tänker man däremot på rumpan, stjärten, röven, baken eller arslet.. så blir det snudd på lika obegripligt ändå. Hur kan rumpan vara trött? Då är väl åtminstone benen också trötta?! Men man kanske tänker på arslen.. alltså människor som är riktiga idioter på alla sätt? Men varför skulle just idioterna vara trötta på något särskilt sätt?

Härmed har jag levererat ett blogginlägg om totalt oväsentliga tankar kring helt idiotiska saker. När jag är riktigt trött så kan det bli såhär. Då snurrar tankarna hej vilt och det är ingen ordning på allting (som Pippi Långstrump så klokt sa en gång). Jag har ägnat flera trötta stunder åt helt oviktiga funderingar.. såsom exempelvis har pingviner knän? Och ja, det har de. Nu vet ni det.

(26/100)

Read Full Post »

Ja, så trött är jag. Så att min trötthet är trött. Jag är trött på att vara trött dessutom. Då säger förnuftet att jag borde vila. Men jag och mitt förnuft kommunicerar ganska dåligt numera. Vilket leder till ännu mer trötthet och samtidigt föder det frustration och irritation. För att jag är trött. En del dagar känns glappet mellan intellekt, kunskap å ena sidan och känslan å andra sidan som något monumentalt och oförklarligt. Men jag jobbar på det. När jag inte är för trött. Även då jag sitter rakt upp och ner eller ligger i något som ser ut som total vila.. så arbetar min hjärna i en hastighet som är snudd på absurd. VILA. Hur gör man då..? Hur stänger man av stress och tankar som befinner sig i en inre centrifug? Jag ska nog komma på det. Envis är jag också. Och trött. Löjligt trött.

(7/100)

Read Full Post »

Tre veckor in i semestern. Sista och fjärde semesterveckan började idag. Sedan är den här omgången av ledighet slut. Resterande semesterveckor finns det ännu inga planer för.. men det är gott att de finns där om lusten eller behovet gör sig påmint.

Jag har använt tiden precis som jag hade tänkt. Med att leva helt oplanerat, fokusera på återhämtning och öva på att vara snäll mot mig själv. Jag har vilat en del.. då just den ständiga tröttheten känns så svår. Utmattning i ordets rätta bemärkelse.

Jag kämpar. Jag verkligen kämpar. Med mig själv, med mina tankar.. känslor och mina invanda beteenden som driver mig hårdare än nödvändigt. Jag kämpar med att känna att jag duger och har ett värde även då jag inte presterar till max. Jag håller på att lära mig även jag är viktig nog att tas omhand och få tröst, kärlek och erkänsla.. villkorslöst. Jag lär mig sakta men grundligt att skala bort energitjuvar och det som sårar och skaver. Det är svårt.. men nödvändigt.

Jag lär mig också.. motvilligt.. att det tar tid. Lång tid. Frustrationen hälsar på alltför ofta. Jag tycker att det inte går fort nog. Men jag vet och förstår att det måste få ta tid. Grundläggande livsförändringar tar lång tid. Jag måste låta det ta tid och låta insikterna landa i lugn och ro.

Så.. jag har påbörjat den viktigaste resan jag någonsin kommer att göra. Resan mot ett hälsosammare och klokare jag. Målet är att tycka om mig själv.. och att hitta energin och gnistan igen.

fb_img_1472931339266.jpg

Read Full Post »

Så har en sommarvecka till passerat. Det är mitt i semestertider.. dock inte för mig. Jag arbetar en dryg månad till innan jag tar ledigt. Kämpar på en dag i taget. Jag försöker fokusera på det jag klarar av och vara tacksam över det.. men kan ändå inte låta bli att sörja det jag inte klarar av just nu. Jag har verkligen svårt att acceptera mina begränsningar. Det omtalade glappet.. det där mellan intellektet (som mycket väl vet hur och varför) och känslan (som ständigt tar strid för att vinna över intellektet.. och tyvärr oftast lyckas). Känslan som bekräftar min otillräcklighet och som låter mina begränsningar definiera mig. Frustrationen över kraftlösheten. Alla säger att det tar tid och att det måste få ta den tid som behövs. Jag VET ju det.. och ändå tycker jag att jag borde må mycket bättre och orka mycket mer vid det här laget. Det är förfärligt jobbigt att tycka så illa om sig själv hela tiden trots att man gör sitt allra bästa. Intellekt och känsla.. vad jag önskar ni kunde börja samarbeta mer.

20160717_161939.jpg 20160717_171853.jpgIdag är huset fullt av ljud från diverse spel.. skratt från ungdomarna.. och babbel på såväl svenska som engelska. Dottern med pojkvän.. samt min fina kollega (som är i dotterns ålder) och hennes sambo (relativt nyinflyttad från USA).. spelar.. eehh… spel. Vi åt god mat och fikade efteråt med dotterns goda blåbärspaj. En trevlig avslutning på ännu en sommarvecka.

Jag tar ett djupt andetag. Tänker på allt jag har att vara tacksam över.. vilket är mycket. Har fått flera bra verktyg att jobba med för att komma till rätta med mina bekymmer. Tröttheten förlamar.. vilket innebär att struktur och rätt prioritering kring mat och sömn är viktigare än någonsin. Jag tänker sitta en stund och meditera på mitt eget vis.. under tiden ungdomarna är ute på en promenad (för att jaga fler Pokémons). En typ av meditation som fungerar för mig är den då jag sitter, ligger eller står bekvämt.. och fokuserar på mina andetag. Bara så. Tankarna kommer.. och går. Jag andas. Lugnt och ända ner i magen. Ibland funkar det i mindre än en minut. Ibland i en kvart eller mer. Huvudsaken är att det fungerar.

Read Full Post »

En härligt blåsig men solig lördag bjöd på lite av varje.. och det där med att ta det lugnt och inte utsätta mig för mycket på en gång.. nåja, det gick sådär.

Lokus-loppis på Gamla torget var både stort och välbesökt (bild 1). Lite fynd hittades och både jag och lilla mamma var nöjda. Vårmarknad med växt-tema vid vackra Färgaregården (bild 2). Växter, plantor och allt som hör trädgård och odling till.. men även hantverk i olika färger, former och material. Det fanns även ett digert utbud av diverse ätbart från trakten. Ost, fisk, korv, hembakat, honung, diverse drycker.. det ena mer ekologiskt och nyttigt än det andra. Mycket trevligt. Lite hemakade godsaker från ett par rara damer fick följa med hem. Kikade efter lavendel och ståtliga pelargoner.. men köerna avskräckte så jag lät bli.

Även mamma köpte gofika med hem. En del av detta goda avnjöts i hennes trivsamma kök tillsammans med lite Lukas-gos (bild 3).

Vid det här laget var orken pressad till sitt yttersta. Jag ville och behövde komma hem. Vilade en stund i tystnaden.. innan Matchen.

Kvartsfinal. Finland-Ryssland. Intensiv, snabb, tät hockey. Vilka spelar om guldet i morgon? De Finska Lejonen levererade. Tre mål mot ett. Sådärja! (bild 4). Jag hoppas innerligt få höra den mäktiga finska nationalsången även efter finalmatchen mot Kanada i morgon.

(82/100)

20160521_101400.jpg20160521_110029.jpg20160521_121359.jpg20160521_173932.jpg

Read Full Post »

fb_img_1462061976322.jpgÄnnu ingen John Blund hos mig. Han håller sig borta. Skulle han dyka upp så är det långt  in på småtimmarna. Det har oftast börjat ljusna redan när han behagar ragla in.. flera timmar sen. Tycker faktiskt att han kunde dyka upp åtminstone någon natt emellanåt. Börjar bli lite less på det här nya mönstret. Mycket less förresten. Mycket.

Kan för övrigt tillägga att ja, pingviner har knän!

(71/100)

Read Full Post »

wpid-wp-1433799708520.jpegJag är envis. Som en blå gris. Den samlade bedömningen säger att jag borde sjukskrivas en tid.. men jag vill inte. Jag vill få det att fungera i stället.. lära mig av mina misstag, utmana mig själv och förtydliga min självbild. Jag vill lära mig att förstå att jag duger och har ett värde trots att jag inte högpresterar. Just nu klarar jag inte av att högprestera. Bara att skriva ner den meningen får pulsen att öka. Åter igen.. intellektuellt begriper jag, vet jag, förstår jag allt det där. Men känslomässigt. Känslan är en helt annan. Känslan av att vara otillräcklig, värdelös och oduglig dominerar mina dagar.. och det är jobbigt, gör ont.

Så.. en kompromiss blir det. Jag går till läkaren, lovar att lyssna och ta till mig av det som sägs. Idag har jag haft två bra möten på arbetsplatsen för att gå igenom hur vi lägger upp en bra och hållbar strategi när jag kommer tillbaka. Bra så. Jag nöjer mig med det. Jag övar på att vara snäll mot mig själv och ännu mer på att inte få dåligt samvete över det.

Envis. En stark egenskap.. på både gott och ont.

(65/100)

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: