Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘traditioner’

Fick för någon dag sen veta att idag är det chokladbollens dag. Snart har varje maträtt, klädesplagg, diagnos och företeelse en egen dag. Jag håller mig traditionsenligt till att minnas och anamma de viktigaste… det vill säga kanelbullens dag, våffeldagen, semmeldagen och nu då chokladbollens dag. Viktiga saker.

Det fanns liksom en plan när jag föddes. Någonstans bestämdes det där och då att den här människan kommer att leva i symbios med choklad.. och så har det blivit.

(71/100)

Annonser

Read Full Post »

Vi befinner oss i skolavslutningstider. Dessa firas på varierande sätt runtom i vårt vackra Sverige. Själv hade jag, under mina skolår, den fina traditionen att få avsluta varje skolår i en mycket vacker kyrka. En del traditioner hålls det fast vid.. det tillkommer nya och andra försvinner helt. Inget konstigt. På senare år har det förekommit otäckt mycket artiklar, påståenden och ”sanningar” i media om hur traditionerna urholkas.. om hur svenska flaggan förbjuds.. om hur det nya, skrämmande, främmande tar över. Vart för någonstans då..?

Jag har fått den stora glädjen att bevittna några skolavslutningar även på senare år, då mina brorsbarn gått på sommarlov. Varje gång har vi varit i en kyrka. Varje gång har den vackra svenska flaggan stolt burits fram av elever. Ingen tradition har varit åsidosatt så vitt jag kunnat se. Varje gång har jag tårögd sjungit med i Den blomstertid nu kommer.

Jag vill påstå att detta enfaldiga trams om att vi känner oss hotade av mångfalden är något som de mest rädda och förändringsovilliga hittat på och gjort om till sanningar. Sina egna sådana. För så ser inte verkligheten ut. Varken i skolorna där dottern hade sina avslutningar eller här i Östergötlands skolor.

20160609_225553.png 20160609_100921.jpgSkolavslutningen i torsdags hölls i syrisk ortodoxa kyrkan och mångfalden bland deltagarna var stor. Många nationaliteter var representerade. Men alla samlades och samsades i samma lokal, lyssnade på samma rektor och samma sommarsånger. Vi som ville och kunde sjöng med i Den blomstertid. Allt fanns med.. precis som när jag själv slutade skolan för många år sedan. Den stora kyrkan var fylld av föräldrar, far- och morföräldrar och åtminstone en faster. Efteråt satte vi oss på McDonalds för lite frunch. Nästa år börjar Oliver i åttonde klass..

20160610_195844.jpg 20160610_181241.jpgVeckan innehöll ännu en skolavslutning för min del. Vi firade en student som läst estetik på ett gymnasium här i staden. Studenten är en nära släkting till svärsonen. Också på denna studentfest samlades mångfalden under samma tak och trivdes tillsammans. Här fanns en härlig röra av glada människor från Chile, Storbritannien, Sverige, Finland, Polen, Colombia.. och säkert mer än så.

Traditionerna har bevarats. Kyrka och psalm. Flagga och tal av rektor. Det nya som tillkommit sedan jag själv var i skolåldern är väl valet av sommarsångerna. Idag sjunger man sommarplågor av Gyllene Tider och Tomas Ledin.. och på sin höjd Idas sommarvisa. Men det är så rart och så falskt och långt utdraget och fint. De som verkar tycka mest om det är lärarna som får styra över barnen en sista gång innan de släpps på sommarbete. Alla är lika rörda och berörda, glada och förväntansfulla.. oavsett vart vi härstammar ifrån.

Själv väljer jag mångfald över enfald vilken dag som helst.

 

Read Full Post »

Något jag ständigt saknar, vill ha, drömmer om och längtar efter .. är en bastu. En finsk sauna. Någon gång i livet vill jag bo så att jag kan äga en egen sauna som jag kan njuta av precis när jag vill.

Helst ska den vara vedeldad. Så som farfars var. Och den pappa byggde i mitt barndomshem. Om det inte går att ha en dusch i anslutning så får där lika gärna (kanske till och med hellre) finnas tunnor med kallt vatten som man blandar till lagom varmt med vattnet från den kokande lilla behållaren i anslutning till det vedeldade aggregatet. Lavar i två höjder så att man kan sitta överst och kippa efter andan då man slänger en skopa vatten över stenarna så det fräser till innan hettan sprider sig. Så ska jag kunna kliva ner ett steg när jag vill vila från den omedelbara hettan en stund. Man tvättar sig ren i bastun. Sedan sitter man kanske kvar ännu en stund.. innan sista sköljningen. Njuter.. med alla sinnen.

Där ska finnas mysig belysning. Absolut inte för skarp. Någon slags behållare för medhavd dricka vore inte fel. En före detta kollega berättade att det i hennes pappas bastu fanns ett mini-kylskåp infällt i väggen. Wow. Utanför ska det vara ett rum där man kan sitta behagligt och slappna av en stund innan man klär på sig.

bastuI bastun kan jag sitta och filosofera så länge jag vill. Ibland med sällskap, ibland ensam med mina tankar. Jag kan lösa världsproblemen eftersom jag är i så totalt fokus med alla mina sinnen. Avklädd, sårbar, renad, avskärmad. Jag kan också passa på att ge håret en inpackning. Eller massera mina händer eller fötter. Att bada bastu är renande både fysiskt och psykiskt. I en bastu har man inga kläder på sig. Heller ingen handduk. Bastu badar man naken. Med undantag i simhallar eller badhus. Å andra sidan är dessa bastun inga riktiga bastun. En sådan svensk bastu, i offentlighetens tjänst, kan mest liknas vid en finsk bastus omklädningsrum. Åtminstone temperaturmässigt. En riktig bastu får gärna hålla mellan 80 och 100 grader. Okej, 70 funkar också.

Jag längtar, drömmer och vill. En finländska känner sig inte hel utan att ha möjlighet att basta.

(19/100)

Read Full Post »

Så känns det i hjärnkontoret en torsdagskväll som denna. Nästan tomt. Visst snurrar en del tankar, som alltid.. men inget jag riktigt orkar reda ut och få på pränt just idag. Idag har jag övat mycket på det där jag borde bemästra vid det här laget.. att vila. Hunnit med en hel del tvätt. Blivit bjuden på mat. Diskat. Och någonstans där tog orken slut trots all vila.

En tanke bara.. såhär i stundenttider..

På min tid (dvs forntiden) minns jag inte att vi åkte på några lastbilsflak. Inte heller gick vi på bal. Är det USA som smittat av sina traditioner på oss månne..?! För några år sedan då min dotter tog studenten.. eller ja, då hon slutade nian redan.. så skulle det gås på bal. I minst ett halvår planerades spa-besök, manikyr, smink.. för att inte tala om klänningen och håret. Givetvis skulle man ta sig till lokalen ståndsmässigt också. Dottern och några av hennes vänner valde att bojkotta det hela.. då det faktiskt blev rent av som ett galet jippo eller någon slags absurd tävling i vem som kunde presentera den dyraste outfiten eller transporten. Helst båda. Som alltid i dessa sammanhang blir det otroligt tydligt vilka som är ”populära” och vilka som är utanför. Visst är det trevligt på sitt sätt och säkert en fin upplevelse för dem som väljer att gå. Men det kan också vara något riktigt tungt och svårt om man inte klarar av att leva upp till förväntningarna och grupptrycket som råder.

Har idag läst om minst tre olyckor runt om i vårt vackra land.. som orsakats då studenterna åkt på lastbilsflak. Ungdomar som skadats mycket allvarligt. Spriten flödade på det ena stället så i den milda grad att polisen fick avbryta hela kortegen för att säkerheten blev så äventyrad. Sorgligt. Ta en drink, ta en öl.. fira för all del. Men att bli snorfull på sin studentexamen..?? Kan det vara värt det..? Det är ju någonting man faktiskt bara gör en gång. Vad är det som triggat igång denna tradition..? Dottern dissade även denna tradition vid sin studentexamen.. då det skulle kostat dryga tusenlappen per person att få deltaga genom Stockholms gator på ett lastbilsflak. Det tyckte hon inte det var värt. Tack och lov! Firad blev hon ändå.. i dagarna fyra. Ganska precis fyra år sedan nu..

Nu slutar jag att tänka för idag.. sängen hägrar 🙂

(82/100)

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: