Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tacksamhet’

En låda med liv

Näe, det är det ju inte. Men det är en låda vars innehåll håller mig vid liv. Eller åtminstone hjälper det till avsevärt. Mediciner. Så många att de måste doseras för att jag rimligtvis ska få i mig alla i rätt dag och tid. Jag tänker inte gå in på vilka mediciner det är och varför jag har dem.. för det känns helt oviktigt för alla andra utom mig själv. Det är inte alls roligt att vara beroende av såhär många piller per vecka (84 stycken för att vara exakt) men här är ändå inte smärtlindringen medräknad. Den tas ju vid behov. Ibland är behovet flera om dagen, många dagar i sträck… ibland behövs ingen alls.

Jag är så tacksam över att leva i ett land där det är möjligt att få de mediciner man behöver ha. Jag är tacksam över att de inte helt ruinerar mig, utan att vi har ett högkostnadssystem. Jag är tacksam över att vi har läkare som kan konstatera vad jag behöver och också se till att jag kan få de mediciner jag behöver. Jag är så oändligt tacksam över att mina mediciner finns.. för det innebär att också jag kan få fortsätta att finnas.

(11/100)

Read Full Post »

Det finns flera människor som besitter en särställning i mitt liv. Inte jättemånga.. men några stycken. En del människor finns där bara. I periferin kan man säga. Några finns där i något eller några år innan man glider isär, helt utan egentlig anledning. Inget konstigt. Vi kan få skilda intressen, annan livsrytm, flytta, få en annan familjekonstellation.. orsakerna är lika många som människorna. Alla de människor man i barndomen trodde skulle finnas i ens liv för evigt.. Hur många finns kvar? Säkert en del. Men hur nära? Jag själv har via sociala media hittat tillbaka till många av barndomens människor, vilket gläder mig gränslöst. Men jag har också flyttat ifrån barndomens stad för 30 år sedan.. så de människorna finns inte närvarande i den omedelbara vardagen längre. Vi följer varandra på lite avstånd. Det är minst lika betydelsefullt som något annat. Arbetsplatser jag haft har också tillfört människor av högt värde i mitt liv. Några saknar jag mycket.. andra är jag rent av lycklig åt att inte ha kvar i mitt liv. Så finns även det jag kallar för Guldkorn. De där människorna som under livets gång kliver rakt in i mitt hjärta, i min själ. De tillför så mycket glädje och så mycket kraft och kärlek att det känns som om det funnits en plats i hjärtat som väntat på att de ska kliva in. Dessa värdesätter jag enormt. Några få finns sedan ungdomen och har en alldeles särskild plats i mitt inre.. andra har tillkommit på senare år.

20170225_160206.jpgOch så finns hon. Min människa. Hon och jag har följts åt i livet i dryga 40 år nu, vilket känns helt absurt då vi inte är SÅ gamla än. Men jag hoppas och önskar att vi kan och får bli gamla tillsammans. En människa som är en del av den jag är. Hon är en del av mig och hela min familj. Min syster. Vår syster, moster, dotter. En älskad vän. Innerligt, gränslöst älskad är hon. Och hennes barn. Jag är moster till hennes barn.. så som hon är moster till mitt. Hon har mitt fulla förtroende och hon är min trygghet. Även om det går en tid mellan våra möten eller samtal.. så känns det inte konstigt. Vår vänskap tål det. Ibland skulle jag vilja ha henne hos mig hela tiden.. även om vi båda vet att vi skulle vilja slå ihjäl varandra efter en vecka eller två. Men egentligen är hon hos mig alltid. Inte fysiskt såklart.. men likväl är hon här. Hon är ju en del av mig. Tack i himlen för att du finns i mitt liv min Nette.

(5/100)

Read Full Post »

img_1564.pngMin bästa tid är nu. Det kan omöjligt ha undgått någon som någon gång varit i min närhet. Hösten är den tid då jag mår allra bäst. Gråväder är underbart. Krispig och klar luft. Friska vindar. Naturen klär sig i en färgprakt som får mig att tappa andan.. innan den går till vila över vintern för att sedan orka börja på nytt, spirande och dripp-droppande fram på vårkanten. Regnar gör det också ibland.. och om det blir för mycket regn är det ju inte så kul. Men det är det inte någon gång på året. Lagom är bäst.. speciellt i vårt land. Landet Lagom.

Arbetar halvtid. Mycket nya tankemönster ska bära mig framåt till friskhet igen. Det tar tid och jag har förfärligt svårt att acceptera det. Men jag är ändå tacksam. Så tacksam för att jag kan jobba halvtid. För att det är höst. För att jag har så otroligt mycket att vara tacksam över.

Ett mål är att skriva mer. Ett ständigt mål kan man tycka. Det här är en början..

Read Full Post »

När jag smög igång med att jobba igen förra veckan så samlade jag så många kramar att jag blev alldeles lycklig i hela kroppen och själen i flera dagar. Två timmar om dagen blev den första veckan mer som social träning med lite inslag av jobb. Planen var/är att vända på det under den här veckan. På mitt skrivbord väntade också en chokladbit.. vilket vittnar om att en del kollegor vet hur man förgyller vilken skitdag som helst, hur man lugnar nerver, hur man peppar, hur man välkomnar.. ja, ni fattar. Choklad liksom. Choklad. Fungerar alltid. Nästan. Fungerar inte choklad så är problemet allvarligt och djupt.

I alla fall.. de där kollegorna jag har är helt fantastiska. Det låter som en klyscha och det må så vara.. men det är helt sant. Jag har arbetat sedan jag var 16-17 år gammal och haft många, många underbara människor som kollegor. Några få finns kvar i mitt liv fortfarande… på ett eller annat sätt. Men de här kollegorna jag har nu.. Ja, hur ska jag förklara?! De är helt fantastiska. Jag kan samla hur många kramar som helst vilken sketen jobbdag som helst..! Bara en sån sak. Spontana kramar. Vi vill varandra väl. Vi skrattar tillsammans. Ibland gråter vi tillsammans. Vi gläds åt och med varandra. Det finns någonting genuint hos de allra flesta. Jag har aldrig upplevt något liknande någon annanstans.. och med mina 50 år har jag hunnit träffa en del människor och kollegor ändå. Jag omges av bra människor. Av äkta människor. Av fina människor. Av människor jag tycker om.

20160621_171151.jpgSom idag när jag kom till jobbet.. så hittar jag en helt underbar, väldoftande, bedårande pion i en vas på mitt skrivbord. Hon som plockat den i sin trädgård visste hur mycket jag skulle uppskatta den, hur glad jag skulle bli. Och det blev jag. Ända ner i tårna. Efter en stund smyger en av mina gullungar intill och viskar… ”jag har choklad på mitt bord”.. vilket alltid framkallar samma lilla glädjerus hos mig. Så hamnar en liten chokladbit hos mig, intill vasen med den fina blomman. Jag tar en tugga.. dricker lite kaffe.. låter chokladen smälta i munnen tillsammans med det starka kaffet. Samtidigt beundrar jag den vackra pionen och känner sådan oändlig tacksamhet över hur fina människor det finns och över att jag få vara en del i denna ovanligt härliga gemenskap som råder på min enhet. Tänk om folk visste hur mycket kärlek det finns i den där gråa betongkolossen som huserar det statliga verk som är min arbetsplats.

Read Full Post »

20160520_133652.jpgSå fulländat vacker.. inte bara den här rosen, utan hela buketten. Betagande vacker och med ljuvligt doftande rosor och liljor. I rosa toner.. varje blomma, varje kvist.. bildar en perfekt och harmonisk bukett. Buketten består av många olika typer av stjälkar, blad, färger och former.

Ungefär som ett väl fungerande team, en familj, ett lag, en enhet.. eller vilken konstellation som helst. Trots olikheter i utseende och egenskaper.. eller kanske just därför.. så kan vi fungera tillsammans, komplettera varandra och fungera som en bra grupp och få omgivningen att imponerat betrakta det fina samspelet. Om vi bara kan samsas i samma vas, få tillräckligt med vatten och ljus, komplettera varandra trots olikheter.. så kan vi bli oslagbara.

Buketten var dagens överraskning. En otroligt glädjande sådan. Skickad av de där glädjeprickarna jag skrev om igår!

(81/100)

Read Full Post »

.. av stolthet, glädje, lycka och tacksamhet sköljer över mig ibland. Det kan finnas många olika skäl till det. Men alldeles speciellt då jag tänker på mitt älskade barn.

fb_img_1463034207425.jpgHon är ljuset och glädjen i mitt liv. Och ibland.. så betraktar jag henne sådär särskilt ingående, följer hennes gester, skrattar åt hennes tokigheter eller försöker hänga med i hennes förklaringar och funderingar om saker som är helt främmande eller nya för mig. När jag riktigt betraktar henne.. så känner jag en obeskrivlig värme och glädje över att få vara en del av hennes liv. Kärleken till henne är gränslös och den är villkorslös.

wpid-20150604_162930.jpgJag ser idag den unga vuxna kvinnan som är otroligt klok och som har en stark och bestämd känsla av vad som är rätt och fel. Hon värnar om djurens rätt och om rättvisa och jämlikhet för alla människor. Människors lika värde är lika självklart som att havet är blött. Alla människor ska få se ut hur de vill, tro på vad eller vem de vill.. och framför allt få älska och älskas av vem de vill. Hon är helt enkelt en bra människa. En riktigt bra människa.

Jag är så stolt över denna vackra, unga kvinna. Så himla stolt. Tack älskade unge för att jag fick bli din mamma.

(74/100)

Read Full Post »

Mitt i mitt privata lilla kaos.. där jag ganska vilset trevar och söker efter en någorlunda trygg plats att ställa ner foten på inför nästa steg på livets stig.. mitt i allt som är tungt och svårt och jobbigt.. påminner jag mig själv om allt jag har att vara tacksam över. Varje dag gör jag det. Varendaste dag, hur mörk och ångestladdad den än har varit.

Jag tar ingenting för givet. Ingenting. Känner djup och ärlig tacksamhet och ödmjukhet för allt jag har och allt jag får. Jag har så mycket att glädjas åt. Oftast försöker jag också visa det för dem det kan beröra. Det är så roligt att ge komplimanger, att glädja mina medmänniskor. Jag ger ofta komplimanger.. men aldrig någonsin om jag inte ärligt menar dem. Jag tycker om att glädja människor vare sig jag känner dem eller inte.

Äkta känslor. Ärlighet. Uppriktiga tankar. Sanningar. Det är inte så svårt. Inte svårt alls. Och tar det emot.. om det uppriktiga saknas.. så är det minst lika enkelt att vara tyst.

fb_img_1460661136149.jpgMen åter till tacksamheten. De senaste dagarna har den känslan stärkts av okänd anledning. Det är bra att påminna sig själv ibland. Skifta fokus från allt vi möjligen saknar, vill ha eller allt som tynger och dränerar.

Tacksam? Ja, mycket!

(73/100)

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: