Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘stillhet’

Söndag. Vilodag.

Jag tillät mig att inte göra någonting alls idag. Jag har låtit kroppen och sinnet vila. Tankar kommer och går och det får de göra. Men har tanken velat fastna och krävt uppmärksamhet, har jag varligt men bestämt motat bort den. Det är en utmaning men det går. Älskade Pälsklingen har funnits i min närhet till och från och visat sitt stöd genom att vara så underbar som bara han kan vara.

I tysthet har jag låtit dagen komma och passera. Det har visst varit vackert väder där ute och många skulle säga Gå ut. Njut av vårsolen. Men inte idag. Idag hade jag bestämt att låta kroppen och själen få bestämma och dessa två valde pyjamas och innedag. Inga tårar har fallit idag, trots att de ville. Men tankarna som bar fram tårarna motades ju bort. Jag behövde vila ifrån sorgen också.

Idag har jag bara funnits till. Idag orkade jag helt enkelt inget annat. En dag som denna måste också ta plats i läkningsprocessen. Motvilligt lät jag den göra det. Nu när dagen snart är slut är jag ändå tacksam för att det blev just en sådan dag.

(33/100)

Annonser

Read Full Post »

Jag måste verkligen ta en stund i taget. När tankarna försöker leta sig längre fram så kommer ångesten. Det känns overkligt att vara så medveten om vad som händer men inte kunna kontrollera det på samma sätt som förut. Eller.. jo, det går nog.. men kräver då en ansats och en ansträngning som jag inte vet om jag besitter just idag.

20160405_135933.jpg 20160405_135943.jpgEn kopp kaffe, inhandlad på McDonald’s. En biltur till vackra Skogsviken vid Kolmården. Solsken och stillhet. Mamma som sällskap. Där satt vi på bryggan och bara fanns en stund. Småpratade och såg ut över glittrande vatten, lyssnade på måsarnas skrianden. Lugnare puls. Ångesten stillar sig en stund.

Stöd och uppmuntran från kära människor i mitt liv betyder så mycket mer än jag kan ge uttryck för. Det går rakt in och lägger sig som bomull runt min trasiga själ. Det berör på djupet. Jag är någon. Någon som andra kan bry sig om. På riktigt. Jag finns. Jag kanske inte är så värdelös som jag känner mig. Jag vet att jag inte är det egentligen.. men jag känner mig så. Känslan är svår att skaka bort trots att intellektet säger annat.

20160405_174905.jpgVackra blommor. En favorit. Babyrosa nejlikor. Min älskade Mummis favoritblomma. Idag stod jag en bra stund och betraktade dem. Deras skönhet skänker glädje och påminner om vackra saker. Allt har sin tid, inget kan skyndas på. En blomma kan inte stressas att växa. Det måste få ta sin tid. Ja.. allt måste få ta sin tid om det ska bli riktigt bra. En stund i taget.. för två stunder i taget går inte.

(36/100)

Read Full Post »

wpid-wp-1444338619847.jpegDå livet bjuder på tempo utöver det vanliga. Då stressen vinner över vilan. Då ljuden omkring överröstar varje tanke. Då längtar jag efter stillhet. Då väljer jag bort musiken, teven, pratet. Jag väljer tystnaden.. för att ha en chans att komma ikapp mig själv. Där någonstans befinner jag mig just nu.

Kontrasterna är viktiga.. och att hitta balansen mellan ytterligheterna. Så det ska jag öva på i några dagar nu. Men innan det blir tyst igen tänker jag se på andra chansen i Melodifestivalen. För hur mycket jag än längtar efter stillhet och tystnad emellanåt.. så är musik synonymt med mycket glädje. Godis och musik.. en perfekt kombination en lördagkväll som denna.

(5/100)

Read Full Post »

Det känns som om det var ett tag sedan en fredag som denna infann sig. Fredagen är, i mitt tycke, bästa dagen på veckan och alltid efterlängtad. Men det har varit lite program och annat de senaste helgerna, så fredagskänslan har inte riktigt infunnit sig till fullo. Men idag så..

Hade den där lyckokänslan redan i morse. Solen sken från klarblå himmel, tvåsiffrigt på plussidan av termometern. Roligt uppdrag på jobbet under förmiddagen.. extra gott i matlådan till lunch. Positivt hela vägen. Den där längtan tills arbetsdagens slut.. då jag kommer hem och kan byta om till ”hemmauniformen” (läs: myskläderna).. gosa med katten.. ta en fika.. fundera på vad jag ska äta. Lite sevärt på TVn och soffläge.. antagligen nån maskin tvätt som dras igång, lite disk som fixas. Tänder nog lite ljus ikväll.. firar helgens ankomst. Jag längtar efter tystnaden, stillheten, kattmyset, sovmornarna. Tänker använda den här helgen till att komma ikapp med mig själv. Nästan all energi har gått åt till att få vardagen att fungera så normalt som möjligt, trots hälsoproblem och högt jobbtempo och lite annat som oroar och dränerar. Jag är trött. Himla trött. Till det finns både fysiska och psykiska förklaringar.. så att ha en sånhär orörd, oplanerad helg som väntar känns helt fantastiskt. Blir glad långt in i själen.

Kanske blir det också en tripp till IKEA med en god vän. Detta ställe som framkallar ångest och motvilja hos så många.. är det ställe jag älskar att strosa omkring i, hitta inspiration från och njuter av att besöka. Inget bestämt, inget planerat. Det får bli som det blir och det är just det som är fredagskänsla. Ha en riktigt fin helg alla eventuella läsare 🙂

(17/100)

Read Full Post »

Tisdagen den 28:e.. I almanackan stod det: Jeanette Capocci, lunch, Yasuragi klockan 12. Eftersom det är höstlov så skulle såklart Sanna följa med. Jag hade inte vågat åka dit utan henne ändå.. Att han en Japan-frälst dotter och åka till Yasuragi utan henne är inget jag ens vågar tänka på att göra. Nåja.. hur som helst så hade jag förberett resan noga. Hasseludden ligger på södra sidan av Stockholm, förbi Nacka liksom.. och jag bor på norra sidan. Det är en lätt underdrift att påstå att jag har ganska dålig koll på södra sidan. Nåja.. eniro och hitta.se finns ju..! Jag letade, hittade och skrev ut en detaljerad vägbeskrivning efter att ha studerat kartan och tillåmed hittat smartare lösningar på hur jag ska ta mig igenom innerstaden, än vad som föreslogs.

Regn och dis och tråkväder.. fast det är ju höst och då får det vara så. Jag älskar hösten även när det regnar. Lite trist att köra bil i dock. Tar mig igenom huvudstaden galant.. trafiken är hyfsat avslappnad. Kör till tonerna av Rob Zombie vars CD inköptes för någon dag sedan. Kommer förbi Danvikstull och nu är det detaljerad körplan som gäller. Sanna läser och jag följer hennes upplästa direktiv. Vi kommer till Orminge och då säger Sanna att vi nu är framme. Men vafaaaan..!? Det är vi ju inte. Vi är ju i Orminge..! Panik. Jag beter mig som en yr höna och som ett arsle i en osmidig kombination samtidigt som jag försöker tänka ut nästa steg. Jag har glömt sista bladet på vägbeskrivningen hemma. Fint..! Begåvat..! Verkligen..! Försöker ringa 118 och en massa olika kombinationer efter det. Alla hänvisar till nätet. Dubbelfint..! Ringer till slut Andreas på jobbet.. ber honom leta upp Jeanettes telefonnummer på Yasuragis hemsida och till slut kan jag ringa henne. Hon beskriver hur vi ska köra sista biten för att komma fram. Efter bara några minuter.. äntligen framme.

Såhär såg det ut… (klicka på bilderna för att se dem i större format). De tre bilderna som är horisontella har Sanna fotograferat, resten är mina.

                       

Det är rörigt när vi kommer.. ombyggnad vid receptionen pågår. Folk i rörelse.. mycket folk. Men det ska ju handla om harmoni och ro här, eller..? Vi tas emot av Jeanette och hon börjar visa oss runt. Oj, oj, oj vilka lokaler. Vilken rymd. Vilken genomtänkt arkitektur. Naturligtvis är varenda liten detalj i såväl arkitekturen, läget som i inredningen planerad och genomförd med hjälp av Feng Shui. Utsikten över det glittrande havet är så man tappar andan. Det glittrar så lagom dock.. det duggregnar. Byggnaden liksom följer naturen i sin utformning. Den japanska trädgården ligger såklart i vila nu.. som de flesta trädgårdar.. men var vacker ändå. Terrassen var magnifik och evighetslång. Bara havsutsikt. Konferensdelen var imponerande och rummen hade namn från Japanska städer. Badavdelningen var fantastisk.. Behandlingsrummen andades stillhet, ro, lugn. Där fanns också varma källor att doppa ner sig i.. utomhus såklart. Med havsutsikt såklart. Dojon erbjuder diverse aktiviteter.. Qi gong, Yoga, olika meditativa alternativ, Klangresor… och man kan få se en uppvisning med Samurajsvärd. Coolt..! Japanernas motto: Less is more. Det gillar jag. Ibland.

Till min stora glädje blev lunchen av i Teppanyaki-restaurangen. Det finns flera restauranger på Yasuragi Hasseludden. På Teppanyaki kan man få sin egen kock vid bordet.. som alltså tillagar maten vid bordet på en stor stekhäll. Detta erbjuds dock till middagen och inte till lunchen tyvärr. Jeanette valde att äta sushi, jag beställde en bentobox med filéad fläskkarré och Sanna valde Chili Beef Ramen. Ramen betyder nudlar.. bara så ni vet.. :). Jag fick med mig 6 bitar laxsushi hem och jag måste säga att det är de godaste bitar sushi jag någonsin ätit. Gjorda av en ”riktig” sushimästare.

Helt tagen av denna rundvandring, den goda maten.. och besöket i allmänhet tog vi en tur förbi butiken där innan vi gick mot bilen igen. Det blev lite Hello Kitty prylar för dottern (kult, påstår hon) och ett par julklappar faktiskt. Nästan sorgligt att åka därifrån. Där fanns verkligen det här lugnet och den där harmonin som hemsidan utlovar. Jag hoppas verkligen att vi får möjlighet och anleding att åka tillbaka.

Onsdagen liksom bara kom och gick. En hel del arbete.. och jag börjar faktiskt känna att jag snart är ikapp. jag kan börja arbeta med nästa tidning. Härligt. Kära vännen ringde och bjöd oss dit till helgen. Länge sen vi sågs och riktigt umgicks igen så det ska bli så roligt.

30 oktober.. alltså snart november. Men.. det var ju nyss september..?! Märkligt.. Förresten.. Grattis Jennie.. min svägerska som idag fyller 25 år..!

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: