Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘somna i soffan’

Bästa stunden i veckan. Fredag kväll. Ni vet.. arbetsveckan är slut och helgen väntar. Hemmauniformen är på. Fredagsunderhållning på tv och kanske något extra gott att äta. Möjligtvis något gott att dricka. Hemmet är städat och allting känns bara så himla perfekt. Ni vet den där känslan..?! Nej.. inte jag heller.

Det är ändå en av de bästa stunderna i veckan. Jag slappnar av på ett speciellt behagligt sätt. Med lite tur hinner jag se hela underhållningsprogrammet innan jag snarkar. Något extra tjusigt att äta blev det inte heller direkt. Sista memman från påskhelgen är förvisso väldigt gott.. men det räknas inte som en middag normalt sett. Det goda drickbara blev ikväll påskmust, vilket jag väljer före vin vilken dag som helst (älskar must). Hemmet är i samma läge som de flesta andra dagar.. och det kan inte med bästa vilja i världen kallas för pedantstädat. Vi kan kalla det för hemtrevligt. Det där med att somna i soffan och vakna efter någon timme har visat sig vara min paradgren. Något jag bemästrar till fulländning. Varför går jag inte och lägger mig i sängen om jag är så trött..? Varför stänger jag inte av tv:n, borstar tänderna och bara kryper ner i sängen och sover gott hela natten..? Jag är lika förvånad som ni.. för jag har ingen aning. I stället blir klockan en bra bit in på natten, förvirringen är total. Jag hinner givetvis vakna till riktigt ordentligt för jag har ju inte gjort kvällssysslorna som måste klaras av innan sängen: Ta kvällsdosen av min medicin. Kissa och borsta tänderna. Blogga. Tömma kattlådan.

Som sagt.. är huvudet dumt får kroppen lida..

Trevlig helg..!

(52/100)

Read Full Post »

Jag har upptäckt att jag besitter en helt ny talang som jag tidigare bara övat lite lätt på till och från. Oftast helt utan planering eller ens en tanke på så har jag fått in denna färdighet i någon slags light-version både till vardags och under helgerna. Men kroppen är ju en fiffig mekanism som lär sig saker även i omedvetet tillstånd. Muskelminne kallas det visst.

Jag föredrar ju egentligen den medvetna varianten av denna färdighet. Då den är planerad och genomförs utifrån en tanke om en tillfällig lösning. Då funkar den bättre eftersom jag sannolikt förberett den med bättre rekvisita. Då välkomnar jag den planerade och tidssatta stunden och får ut maximalt av glädje och nytta ur den.

Men nu hände det alltså igen. För tredje gången på bara några dagar. Eller ja, kanske under senaste veckan då. Helt oplanerat så händer det bara… och konsekvenserna blir därefter. Kroppen är stel och skriker av smärta på sina ställen. Allting blir fel liksom. Jag blir irriterad på mig själv. Det är ju så onödigt och så himla lätt att undvika. Egentligen.

Jag somnade i soffan. I en knepig ställning för nacke och axlar. Somnade riktigt alltså. I flera timmar. Med djupsömn och allt. Hela paketet liksom. TVn har stängt av sig själv, solen har påbörjat sin morgonrutin, lamporna är tända. Katten funderar över om det ska vara såhär nu och vill gärna berätta att sådana här nymodigheter också kräver andra matrutiner.. för är man såhär nära köket så borde man minsann få något ätbart även då klockan är fyra på morgonen. Det smärtar lite överallt och jag bannar mig själv. Att göra något så dumt när min underbart sköna säng med perfekta kuddar väntar mindre än 15 sekunders gångväg från denna soffa.

GarfieldMen tack i himlen är det just idag (ja, eller tekniskt sett igår) fredag. Detta innebär ju att jag kan gå upp i sovrummet, bädda ner mig i sköna sängen och få så många timmars sömn jag vill. Det var värre i tisdags. Och i torsdags.

 

(69/100)

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: