Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sjukskrivning’

Jag hade (har fortfarande) ivriga ambitioner att skriva mer. Oftare och mer. Lättsamt och djupt. Funderar också på att starta en parallell blogg som är mer nischad. Men hejdar mig själv genast. Jag kanske ska klara av att hålla den här bloggen vid någorlunda liv först.

Kaos. Det är kaos i mitt inre. Mina tankar är svåra att stilla och lugna.. vilket emellanåt skapar ångest som blir svår och tung att hantera. Jag har svart bälte i att agera hyfsat normal trots att det mesta inom mig brister. Jag är ofta vilsen men det skulle ingen tro utifrån hur jag fungerar i vardagen. Men så är det. Jag behöver heller inte övertyga någon om någonting. Jag för min kamp.. oftast i tysthet men med ett livligt resonerande bakom pannbenet. Jag vet att jag hittar lugnet och strukturen, lusten och glädjen igen. Allt det finns också där inne i kaoset. En stund i taget..

Kaos. Det är också kaos i världen just nu. Den där herrn med den tokiga frisyren har så många felkopplingar under det där hårsvallet så det skrämmer mig. Det är för mig en gåta att han kunnat komma dit han är. Men med pengar är det mesta möjligt i det stora landet i väst. Sorgligt, tycker jag. Å andra sidan så står mitt hopp till att det goda i världen ska mobilisera sig och stå upp emot denna rasism och detta hat denna man skapar och sprider. Jag vill tro att det är så.. att det ändå finns mer gott än ont i världen och att pengamakt inte är det enda som får föra talan.

Kaos. I mina förråd råder också kaos. Eller nåja.. mera som en förfärlig röra. Jag måste, jag ska och jag vill rensa ut. En hel del är utrensat men en hel del kvarstår likväl. Fotografier. Kläder. Minnen. CD-skivor. Böcker. Prylar. Ljuslyktor. Handdukar. Smycken. Nagellack. Det finns hur mycket som helst som bör och ska rensas, organiseras.. Jag önskar mig mer tid och framför allt mer ork. Det där med att vara hjärntrött ger omedelbar effekt på resten av min kropp.. alltså inte bara i hjärnan. Jag är trött. Förfärligt trött. Typ alltid.

Om någon vecka ska jag prova på att öka min arbetstid till 75%. Även detta skapar lite lagom med ångest och oro. Men också förväntan och iver. Hur ska jag veta vad jag klarar av om jag inte provar..?!

kaosKaos. Det kan och ska komma gott ur detta. Jag vet det. Men jag känner det inte än. Jag har ett val varje morgon när jag vaknar. Jag väljer glädje och tacksamhet före sorg och negativitet. Det blir så mycket roligare dagar då. Trots att kaos råder.

Read Full Post »

Jag ska acceptera att det nu är som det är med livet och hälsan just nu. Jag måste. Det hjälper knappast att envist motverka det uppenbara. Inte heller att fortsätta låtsas att allt är bra. Nu är det som det är och ju fortare jag landar i den sanningen.. desto fortare kan jag börja läka.

20160517_121324.jpgLäkarbesök idag. Fortsatt sjukskrivning och en plan för upptrappning i arbete därefter. Det låter bra. Jag erkänner.. något motvilligt.. att det faktiskt behövs. Jag ska vårda mig själv så jag räcker länge. Men.. varför känns det så fel? Varför känner jag mig så lat och oduglig? Jag VET ju att jag har ett värde och att jag duger även om jag inte presterar. Jag vet ju det! Så varför kan jag inte känna det? Varför, varför, varför..?!

(79/100)

Read Full Post »

Har haft en ruskigt lång dag idag och både kroppen och själen skriker efter vila. Timmen är sen och det är dags att ladda sinnet för en ny arbetsdag i morgon. Besök hos Previa i morse resulterade i lite ”hemläxa” och hjälp till självhjälp i form av nya verktyg att tänka utifrån..

Åter igen.. det är oerhört svårt att vara medveten om, ha insikter om och inse sin situation.. men vara känslomässigt bunden till att bete sig annat än klokt och rationellt. Det glappar mellan intellekt och känsla och det skapar kaos och ångest i stora mått. Jag är fånge i mina känslospår som skapats under många, många år.. de känslospår som motarbetar min egen utveckling. De känslospår där jag bara duger om jag presterar och där jag då också är otillräcklig och värdelös när jag inte orkar prestera. Svårt att förklara något som låter så dumt och självdestruktivt. Svårt att förklara hur stark den sanningen är hos mig.. då jag ändå samtidigt förstår hur skadlig den ”sanningen” är.

20160418_143518.jpg 20160418_164056.jpgVidareutbildning i mitt andra jobb under eftermiddagen och en del av kvällen. Dokumentteknik och lite utlänningslagar på det. Underbart och mycket givande. Jag kan inte säga det ofta nog.. Jag älskar mina jobb och är så enormt tacksam över att jag hamnat på dessa båda ställen med så mycket humanism och glädje.. för att inte tala om alla roliga, härliga, fantastiska människor.

Jag har bestämt att kämpa för att inte hamna i sjukskrivning. Men det innebär i så fall att jag måste bli tydligare med att sätta gränser och att vara snällare mot mig själv. Att det ska vara så himla svårt.. när det är så himla lätt att råda andra att göra samma sak.

(49/100)

Read Full Post »

Idag var det dags igen.. att förtjäna sin lön på plats. Åh så roligt det var att komma tillbaka. Fem veckor är lång tid. Många kramar och stärkande, glädjande och värmande ord. Kände mig otroligt välkommen och saknad. Bara ren och pur glädje vart jag än vände mig. Bekymmer och annat hamnade längst bak i kön under arbetstimmarna.

Eftersom jag bytt tillhörighet på enheten från och med idag.. innebär det att jag ska få lära mig en massa nya saker. Himmel så roligt det är..! Har fått en ”mentor” tilldelad mig.. en galet rolig typ. Lättsam, tokigt rolig och tålmodig. Och pedagogisk. Han ska försöka lära upp mig och jag springer som en tjock liten tant i skuggan av hans långa steg överallt från och med idag. Fick en känsla av att han längtar ännu mer efter sin semester just nu 😉

Jag känner mig lyckligt lottad.. rent av välsignad. Något nytt fick sin början idag och det känns odelat bra på den fronten. Så mycket glädje.

(85/100)

Read Full Post »

.. men hemma bäst! Så är det ju faktiskt. Idag skrevs jag ut och fick komma hem till älskad dotter och katt. Jag är mycket trött, har mycket ont och är mycket tacksam för att allt gått så bra ändå. Läkaren påtalade vikten av tålamod och att låta allt ta den tid det behöver. Upp och rör på sig emellanåt, men låt också kroppen vila sig frisk. Jag har blivit så otroligt väl omhändertagen av alla jag mött på den här resan.

Jag är också överväldigad av all omtanke, allt stöd och peppning jag fått och får av vänner, kollegor, bekanta.. det är liksom.. wow. Helt fantastiskt vad det värmer och sprider glädjebubblor genom hela själen. Jag vill sträcka ut armarna och krama om varendaste en. Det betyder så mycket mer än jag någonsin kan finna ord för att beskriva.

Nu är dock det värsta bakom mig och läkningen har påbörjats. Jag har lovat att ta det lugnt.. och det är precis vad jag ska göra. Tänker inte äventyra något på grund av min otålighet. Njuter i stället av god läsning och goda tankar. Lyssnar på kroppen.. som just nu ber mig logga ut och gå och sova..

Men först måste jag bara än en gång få säga.. GRATTIS ISAK.. fasters älskade Isak fyller tonåring idag! Vi firar dig snart.. när jag orkar vara uppe mer än en halvtimme i taget 🙂

(59/100)

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: