Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘organisera’

Lite tankepärlor som virvlar i huvudet kan få hamna i skrift här, tänkte jag.. och om det verkar rörigt så är det inget mot hur det känns..

Vädret. Det ser ut som att vi fått en tidig vår med värmande sol och plusgrader. Erfarenheten säger att det bara är på låtsas och att det kommer mer snö och kyla. Men för varje dag jag kan se en skymt av något som liknar blå himmel, konstaterar att plusgraderna håller i sig än om de är få.. så tänker jag låtsas att det är vår. Snön får för övrigt gärna hålla sig borta. Var den inte intresserad av att visa sig i december när det var efterlängtat så kan den faktiskt hålla sig borta till.. låt oss säga advent. Ska vi säga så..?!

Humöret. Det skiftar i samma hastighet som typiskt aprilväder. Friska vindar åt alla håll. Ibland ösregn och mörker som verkligen tynger. Mycket gråt. Men också dagar med sol i sinnet där det är nära till glädjen. Och där emellan är det bara som det är. Jag lever för varje stund och påminner mig om allt jag har att känna tacksamhet över. Har påbörjat min behandling som kostar mycket energi. Men hur jobbigt det än är så är det värt varje sekund av det. Allt blir bra. Jag kommer att bli frisk igen. Det vet jag helt säkert. Livet är fantastiskt ändå. Vilken tur att jag är en optimistisk människa i grunden. Och tacksam. Alltid tacksam.

Rensa och organisera. Det blev ett tiotal kassar med böcker som rensades ut. Nu njuter jag ännu mer av att se mina bokhyllor då de är hyfsat organiserade. Jag ser också att ännu fler böcker ska bort. Dessutom börjar årets bokrea nästa vecka. Filmerna är också utrensade. En stor kasse filmer skänktes till Erikshjälpen tillsammans med böckerna. Så har jag också gått igenom det stora skåpet i tvättstugan. Jag fyllde fyra säckar med handdukar, dukar och gardiner jag inte behöver. FYRA SÄCKAR. Vem samlar på 50,000 handdukar..?! Jag tydligen..! Har gett bort några kassar till en kär vän och resten åker till Erikshjälpen. Eller till återvinningen, beroende på skicket. Det är en fröjd att öppna skåpet igen. Nu har jag börjat nosa i klädkammaren samtidigt som jag sneglar på skivsamlingen som ska minska ordentligt. Spotify finns ju. Efter det så ska köksskåpen få sig en utrensning och därefter väntar det lilla extrarummet vi har. Pysselrummet. Musikrummet. Kattens rum. Kärt barn har många namn.. och alldeles för många prylar.

Läsa och skriva. Jag läser igen. Det är så mäktigt så det går inte ens att finna ord som kan beskriva den känslan. Jag som definierar mig som en läsande människa och som inte klarat av att läsa en bok på över tre år. Det har varit smärtsamt. Att nu kunna ta till sig en bok igen är så himla stort. Just nu läser jag ”Påven Johanna” av Donna Woolfolk Cross igen. Läste den för många år sedan. En fantastisk bok. Det går inte lika fort som det gjorde förr.. men vad gör väl det. Och så skriver jag mer. Både här i bloggen och med papper och penna. Det känns som om jag hittat tillbaka till kärnan i mig. Jag är en läsande och skrivande människa.

 

Annonser

Read Full Post »

Det är flera år sedan jag insåg att jag inte längre har det superminne jag en gång kunde skryta med.. Det började med pinsamma småsaker jag glömde bort. Typ var la jag nycklarna..? Vem har tagit min penna..? Har du lånat min kam..? Ja, ni fattar..

Så började jag skriva lappar. Förde anteckningar. De här lapparna sattes på strategiska ställen där jag enkelt skulle påminnas om deras existens. Kylskåpsdörren. Runt dataskärmen. Almanackan. Ja, ni fattar..

wp-1458152537255.jpegLapparna ökade hyfsat snabbt i antal. De spred sig som höstlöv i storm. Lappar överallt. Lappar i olika färger, former för att sticka ut, vara extra synliga. Lappar hemma, på jobbet, i väskan, i bilen. Jag kände mig naken utan papper och penna. Man kan ju behöva skriva ner något så man inte glömmer viktiga saker. Ja, ni fattar..

Till slut levde jag i ett lapp-samhälle. Lappar här. Lappar där. Och jag hittar inte de lappar jag behöver.. däremot hittar jag lappar jag inte begriper varför jag skrivit. Det blev dags att dra i handbromsen. Jag blev lapp-beroende. Beroenden är aldrig bra. Ja, ni fattar..

Nu skriver jag lappar om jag måste. Det allra viktigaste. Att öva upp minnet är svårare men smartare. På jobbet har jag ett färgkodat system för lappar, vilket gör det betydligt enklare. Men lapp-samhället var ett stressigt och rörigt samhälle och jag är glad att jag flyttat därifrån. Lappar är bra.. fast i moderata mängder. Ja, ni fattar..

(16/100)

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: