Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Norrköping’

Ja, ungefär 140 steg går jag i den där älskade allén på väg till eller från jobbet varje arbetsdag. Det är en liten del av den Norra Promenaden. En av de tre fantastiska promenaderna som ramar in min vackra stad. Norra, Östra och Södra Promenaden.. och alla består de av underbara alléer med träd som står stolta på rad. Träd i tusental. Västra delen då? Där löper den gamla E4:n som en serpentin genom landskapet.

Norra Promenaden som ger mig ungefär 140 steg på väg till eller från min arbetsplats (bild 1). Träden ser ut att fortsätta i raka led i all evighet. Fast egentligen fortsätter de bara fram till Saltängen. Södra Promenaden fick också besök av mig i veckan som gick (bild 2). En promenad från mammas till Halvars legendariska glasskiosk. Långt fler än 140 steg.. men lika fantastiskt omslutet av ett tak av gröna löv som prasslar av sommarens ljumma vindar.

Veckan som gick har varit av det lite mer ovanliga slaget. Upptrappning i arbetstimmar, vilket utmanar mer än jag var beredd på. Jag kämpar.. och går inte in djupare i det ämnet just nu. Kärt besök från Finland. En kusin med fru hälsade på i några dagar (bild 3). Alltid roligt att ses.. och alldeles speciellt trevligt då det tyvärr går ganska långt mellan gångerna.

Sammanfattningsvis blev det en vecka med allé-promenader, skratt och glädje med släktingar från hemlandet.. det blev också mer jobb och även ett akut sjukhusbesök (mamma fick anafylaktisk allergichock och skrämde oss rejält men mår bra igen). Att klara mig igenom varje dag är en utmaning. Att kliva ur sängen varje morgon är en utmaning. Det syns sällan utanpå. Men det känns desto mer inuti. Men det ska gå. Ett steg i taget. Eller 140 steg i en underbar allé.. på väg till jobbet, till det som skapar struktur och ”normalitet”.. vad nu det är..?!

20160705_095343.jpg 20160705_180743.jpg 20160705_171322.jpg

 

Read Full Post »

Detta helt fantastiska och vackra landmärke i min vackra stad. En gång ett ställe där främst textilindustrin blomstrade och gav näring åt tusentals människor. Idag ett kultur- och lärorikt centrum med allt från museer till skolor och studieförbund.. och allt där emellan. Verkligen allt.

Klockstapeln över portalen vid Holmentorget (bild 1). Här välde tusentals arbetare in genom portarna dagligen. Portarna in till detta vackra landskap hölls stängda och låsta långt efter att maskinerna tystnat. Öppnades för allmänheten för några år sedan. Den vackra Värmekyrkan (bild 2) har varit konsertlokal åt flera stjärnor. Här har episka utställningar visats och enorma loppmarknader och julmarknader hållits. Värmekyrkans fyra skorstenar förvandlas till världens största adventsljusstake varje december. Värmekyrkans ena långsida (bild 3) går parallellt med vackra Motala ström. Till höger hittar vi stadens Turistbyrå.

Den vackra strömmen ja.. (bild 4). Bruset, dånet är mäktigt. Vilken urkraft! Arbetets museum (bild 5) eller ”strykjärnet” i folkmun. Här finns alltid något att se, uppleva, göra. För alla åldrar. Dagen besök i  detta härliga landskap gav oss anledning att sitta i Coffice lokaler (bild 6). En del av NOSP (Norrköping Science Park). Anledningen var denna föreläsning (bild 7).

(64/100)

20160503_185426.jpg20160503_160409.jpg20160503_161320.jpg20160503_160527.jpg20160503_160635.jpg20160503_175001.jpg20160503_184906.jpg

Read Full Post »

Fredag. Vänner. God mat. Ett glas vin. Det blir en riktigt trevlig stund av det där. Jag vill slå ett litet slag för en av de riktigt trevliga restaurangerna i min vackra stad. Il Cibo.

20160401_173520.jpegDet är en rustik italienare med himmelsk mat och mycket trevlig personal. Läs och se bilder här om ni vill. Välbesökt ställe.. med all rätt. Maten är vällagad och personalen mycket trevlig. Ungefär så långt ifrån halvfabrikat man kan komma. Jag åt ikväll Pasta con pollo.. vilket smakade himmelskt. Rätten beskrivs såhär i menyn: Pasta fettuccine med kyckling, pancetta från toscana, grönpeppar, peperoncino, cognac, parmensan, svamp, lök, coctailtomat, grädde.

Här samlas vänner, kompisar, polare.. familjer, bröder, systrar.. kollegor, affärsbekanta. Alla är lika välkomna och behandlas lika kungligt. Den dubbla espresson efter maten satte smaklökarna på prov. Exakt sådär ska en espresso smaka.. även om jag vid intagandet misstänkte att jag nog inte kommer att somna förrän på söndag förmiddag… Starkt och gott. Mycket starkt. Mycket gott.

20160401_234628.pngJag och mina vänner skålade i ett glas rött och njöt av att arbetsveckan var slut och att helgen väntar. Här sitter Fina Flora, Mysiga Malin.. jag själv.. en vän som inte vill vara med på bild, vi kan kalla henne för Judit.. och så Charmiga Carina.

 

(32/100)

Read Full Post »

Påskveckan har nu tagit sin början.. stilla veckan, enligt tradition. På jobbet var dagen allt annat än stilla. Det var en hel del drama.. vilket kryddar våra dagar lite extra på gott och ont. Våra system strulade också, vilket liksom bekräftade den där omtalade måndagskänslan. Ni vet.. när allt som kan gå åt pipan också gör det. En sån måndag.

20160321_162701.jpgPåskkänslan dök upp när en enormt påskägg fullt med godis serverades i lunchrummet. Det var arbetsplatsens fackliga företrädare som gjorde sina medlemmar smått lyckliga och nöjda. Den här medlemmen blir glad av godis. Ännu mer påskkänsla blev det på vägen hem. Området i direkt anslutning till resecentrum hade pyntats till glädje och nöje för alla resenärer och övriga förbipasserande. Min vackra stads ansvariga gör alltid så himla fint för dess invånare. Lite smått och gott runt om i staden att bli glad av. Blommor, pynt, belysning och annat.. Jag älskar’t (som man säger här)

(21/100)

 

Read Full Post »

En fredag mitt i livet, mitt i vårvintern, mitt i allting. Bästa dagen på hela veckan, tycker jag. En fredag kan bli precis hur som helst. Just den här fredagen blev såhär:

Vädret var av det blöta slaget. Jag kryssade med mitt knallrosa paraply mellan vattenpölarna från parkeringen vid min arbetsplats (bild 1) och tillbringade förmiddagen där. Vid lunch förflyttade mitt arbetsteam oss till Arbetets Museum (bild 2 och 3). Jag älskar vårt vackra industrilandskap här i Norrköping. Det andas historia och känns både unikt och så genuint. Denna vackra byggnad mitt i Motala Ström.. som vi till vardags kallar Strykjärnet.. är en riktigt stark symbol för vad vår stolta stad står för. Den rymde delar av den enorma textilindustrin som blomstrade här för många år sedan. Idag rymmer byggnaden Arbetets Museum.. samt föreläsningssalar, utställningssalar, konferensmöjligheter, bibliotek, café och restaurang.. och mängder av kultur och skoj för alla åldrar. Här har jag, tillsammans med mina härliga kollegor, tillbringat eftermiddagen (bild 5). God lunch och fika (bild 4 och 6) hann vi också med. Kvällen avslutades med en After Work baluns på en av stadens meze-restauranger. Ljuvligt god grillad kyckling med bulgur och tillbehör avnjöts (bild 7) och kryddades av allt från leenden till gapskratt. Nu är dock både kroppen och själen duktigt trötta.. jag och min pälskling njuter av att det är fredag idag och sovmorgon i morgon.

(4/100)

20160304_074623.jpg 20160304_150156.jpg 20160304_163154.jpg 20160304_130529.jpg 20160304_145854.jpg 20160304_150140.jpg 20160304_175051.jpg

Read Full Post »

Sedan ett par månader tillbaka ser min resväg till och från arbetet lite annorlunda ut än tidigare. Eftersom min bil bestämde sig för att totalstrejka så får den stå och tjura i garaget tills jag har råd och lust att göra något åt den. Avregistrerad kan den stå där och begrunda sitt öde. Själv åker jag numera spårvagn till och från arbetsplatsen.

Det är annorlunda att ta sig fram i kollektivtrafiken. Ganska bekvämt för all del. Jag har spårvagnshållplatsen ungefär två minuters gångväg hemifrån och vid slutdestinationen tar det mig ganska precis fem minuter tills jag kan dra mitt kort i läsaren och traska in på jobbet.

Då jag sitter på spårvagnen och bara åker.. så vandrar tankarna. Jag ser mig omkring och noterar mina medmänniskors beteenden. Efter ett antal dagar eller veckor så utkristalliserar sig vanemönster. Saker jag aldrig lagt märke till tidigare eller åtminstone reflekterat över direkt.

En pappa med sin lilla dotter äter alltid frukostmackan vid hållplatsen. Pappan klistrar lapp för ena ögat på dottern (som antagligen har ett skelningsproblem). De är så lika att det är komiskt och de hoppar av efter sex hållplatser. Varje vardag.
Sommarjobbarna. Trötta ungdomar halvsover sig igenom resvägen till sina arbeten. Nästan uteslutande med hörsnäckor i öronen, lyssnandes på favoritmusiken. Sitter de tillsammans med någon annan så berättas det om allt det nya och spännande som att ha sitt allra första riktiga arbete innebär.. varvat med planer inför kommande helg, alternativt rapporter om helgen som varit.

Och sen dessa två, ständigt aktuella företeelser som tycks sakna någon känd riktlinje att följa. Sunt förnuft verkar fattas hos en del av medmänniskorna.

mobilpratPrata i telefon. Dina medresenärer är inte intresserade av dina privata angelägenheter. Om du tvunget måste tala i telefon.. försök göra det så snabbt och diskret som möjligt. Det är ingen megafon du använder. Mikrofonerna i dessa smarta telefoner är superkänsliga och du behöver verkligen inte skrika. Inte ens höja rösten. Jag lovar.

 

large_tjurig-ko-7650Tugga tuggummi. Stäng munnen. Snälla! Du ser ut som en riktigt korkad människa om du idisslar med munnen öppen. Ja, det är sant. På riktigt. Du kanske inte ens förstår hur äckligt och irriterande det är. Men tro mig.. det är både äckligt och irriterande och det ger dig en aura av idioti. För att inte tala om ljudet. Så snälla.. tugga med truten stängd om du tvunget måste ha ett stort tuggummi att mala mellan tänderna.

 

 

Read Full Post »

Ja, ni hör ju själva hur vackert det låter. Som taget direkt ur en saga av Astrid Lindgren. Men dalen finns på riktigt här i Norrköping. Om man traskar en bit längs med strömmen från säg… Industrilandskapet. Eller som i vårt fall idag, från statyn av Moa Martinsson. Hon står staty tvärs över strömmen från Universitetet/Campus. Och Moa Martinssons staty står i sin tur en stenkast från där mamma och Tommy bor och det var ju där dagens utflykt egentligen startade.

Nåväl.. en trevlig promenad längs med den mycket vackra Motala Ström (bild 1) ledde oss till Färgaregården. Ett populärt ställe som ligger mycket vackert, inbäddad i lummig grönska. Här hålls diverse marknader som visar hantverk, trädgårdspyssel och annat några gånger per år. Det hålls öppet under våren och sommaren och här går det utmärkt att ta sig en riktig gofika eller en matig smörgås till kaffet. Ytterligare några steg längre bort samlas allsköns fjäderfän. Vi hade med oss torrt bröd som vi matade änder, måsar, kråkor och småfåglar med (bild 2). Hunden Lukas tyckte det var himla spännande.

Promenaden längs med vattnet kantas av inbjudande bänkar att sätta sig på. Jag kände genast ett sug efter att ta med en termos kaffe, en bra bok, en sjal att ha om axlarna ifall det skulle blåsa friska vindar.. så det kommer jag säkert att göra vilken dag som helst. Trots att vi mötte många människor så andades stället ro och frid. Här finns så mycket vackert att vila blicken på. Naturen läker och helar.. det tror jag starkt på. Bara några minuter från där vi gav fåglarna lite lunch finns då den andlöst vackra Rhododendrondalen. Här blommar det rikt i hundratusental (bild 3, 4, 5, 6) och färgprakten är magnifik.

Så jag skulle nog säga att dagens promenad inte bara var till nytta för kroppen.. utan minst lika mycket för själen.

(96/100)

 

wpid-20150604_160608.jpg wpid-20150604_161629.jpg wpid-20150604_162644.jpg wpid-20150604_162930.jpg wpid-20150604_163133.jpg wpid-20150604_182217.png

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: