Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘livsbalans’

Idag började jag arbeta heltid igen efter ett års sjukskrivning i varierande grad. Fick skriva på ett papper där jag friskförklarar mig hos vår personaladministratör. Betyder det att jag är frisk nu..?

Jag är försiktigt optimistisk. Har längtat efter det här i ett år nu.. att kunna jobba fullt ut igen. Frisk är jag inte. Eller förresten.. vad innebär det att vara frisk..?! Jag är fullt arbetsför men förtvivlat trött. Är inställd på att det tar ett litet tag innan den här förlamande tröttheten släpper. Det är nu livet ställs på prov och det får visa sig om jag lärt mig något under detta år som passerat sedan jag rasade ihop. Är jag redo att balansera livet på ett mer sunt sätt..? Prioriterar jag min återhämtning..? Kan jag säga nej utan att få dåligt samvete..? Kan jag motstå frestelsen att kasta mig in i allt som lockar och drar..?

Jag vet inte..! Men det är definitivt dags att prova. Det är dags att se om jag lärt mig att vara snällare mot mig själv och om jag kan respektera mina begränsningar och agera utifrån dem. Inte låta dem styra mig utan snarare guida mig till en tillvaro som är hållbar på lång sikt. Tillåta mig själv mer. Tänka lite mer på vad jag behöver och inte enbart på vad jag vill. För jag vill så mycket. Men mest av allt vill jag må bra.

(70/100)

Read Full Post »

… får rulla runt lite som de vill såhär stunden innan sömnen tar vid. Det är mycket nu.. som han sa, Stefan Sauk, i den där sketchen för många år sedan..

  • Det är svårt att hitta balansen mellan ansträngning och återhämtning. Antagligen har det att göra med att jag inte hänger med min ålder mentalt. Jag tror att jag fixar saker och ting lika snabbt och oberört som för.. nåja.. några år sedan. Så är det inte. Ansträngningen känns ju inte så ansträngande då det är så roligt och givande samtidigt. Kroppen skriker efter mer vila och sömn dock. Är huvudet dumt får kroppen lida.. jodå, så sant som det är sagt.. Jag börjar glömma de mest simpla (men viktiga) saker. Lite otäckt. Och ja.. jag är fullt medveten om vad det signalerar. För många år sedan gick jag in i den där omtalade väggen.
  • Allt detta väderprat. Jag är helt fascinerad av hur överraskade människor är över detta varierande antal grader vi bjuds på.. och att det både regnar och blåser trots att det är juni. Det är så kaaalllt.. hör jag. Nej, det är inte kallt. I januari var det kallt. Inte nu. Ta på er en kofta! Det här är svensk sommar. Den har alltid varit såhär. Varje år. Hela året har vi ostadigt väder. Det är ju det som är tjusningen med årstider. Jag tycker det är ljuvligt. Vi är ju tack och lov anpassningsbara.. Fryser..? – kofta på. Svettas..? – kofta av. Plättlätt.
  • Av alla fullkomligt onödiga produkter vi erbjuds så tror jag att vi hittat en vinnare. Tandkräm för män. På riktigt..? Ja, på riktigt..!
    Vad består mäns käftar av som särskiljer dem från kvinnornas..? Jag fattar skillnaden på exempelvis rakblad för kvinnor och män. Kvinnor har i regel känsligare hud och behöver inte samma kaliber av rakblad. Antar jag. Jag fattar deodoranter som är för kvinnor respektive män. Vi svettas möjligtvis lite annorlunda. Skulle jag tro. Dofter finns i maskulina och feminina sorter.. men även i unisex-form. Men tandkräm..??! Om jag köper den och använder den.. får jag skägg då..? Finns det en marknad för det här..? Själv köper jag min Colgate för tolv spänn på ÖoB.. och antar att det är okej att låta svärsonen låna den utan risk för att hans röst ska gå upp några oktaver.
  • Att det ska vara så förbenat svårt att komma i säng i tid på kvällen. Varenda morgon svider det lika grymt i ögonen av för lite sömn. Därför slutar de trötta glaskulorna att rulla runt här och nu. Dags för godnatt.

(89/100)

 

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: