Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘läsglädje’

Alltså.. här pratar vi drama. Diana Gabaldon har skrivit åtta böcker i Outlander-serien och dessa har börjat filmas. Det är en episk resa i tid och rum. Bokstavligen.. Första bokens intro beskriver det såhär:

Andra världskriget är över och Claire Randall och hennes man reser till Skottland för att lära känna varandra igen efter krigsårens påtvingade separation. Vid en utflykt till häxringen Craigh na Dun hemsöks Claire av magiska krafter som ett viljelöst offer dras hon in i en klyfta i stenformationerna.

Tidsresan har börjat. Året är nu 1743. Claire är en främling i en oförsonlig tid. De skotska klanerna kämpar ett blodigt frihetskrig mot den engelska kungamakten. Claire misstänks vara engelsk spion och tas till fånga av klanen MacKenzie. Hon möter nu Jamie Fraser som blir hennes beskyddare och älskare. Mellan dem växer en passion som är starkare än tid och rum. Claire inser att Jamie är mannen hon väntat på i hela sitt liv. Med fruktan ser hon fram mot den stund då hon måste välja mellan honom och att återvända till sin egen tid …

Outlander-2Förstår ni..?! Från mitten av 1940-talet .. booom .. rakt in i 1743. Skotska högländerna, kiltar, klaner .. en helt annan värld. Det är så fängslande att jag känner mig helt tagen. Måste se mer. Måste läsa böckerna (vilket jag tyvärr inte gjort). Läs gott folk. Följ den filmade serien. Bli berörd.

 

(37/100)

Read Full Post »

Jodå, jag börjar finna mig i detta lugna tempo och hittar stunder av njutning då jag läser eller ser någon film med dottern. Försöker vara uppe emellanåt och sträcka på mig, vilket känns bra. Jag tycker nog jag känner hur mycket jag klarar av. Eller jag trodde det. Idag fick jag lära mig att det finns något som heter att ha övertro på sin egen förmåga. Jag försökte mig nämnligen på en liten promenad idag. Kändes absolut som om jag skulle fixa det.. och rastlösheten drar mig ju ut på ivriga svängar.. i alla fall mentalt. Så nog skulle jag klara av en ynka liten promenad. Men nej. Det var lite för tidigt. Trots att promenaden gick löjligt sakta och inte långt alls. Jag får nöja mig med att traska omkring här hemma eller ute i trädgården så länge. Snart så..

I stället lägger jag mer krut på glädjen i att ha hittat tillbaka till läsningen. Den har legat i träda ett tag.. med några tappra försök till och från. Ron att läsa har inte funnits på ett tag, vilket är en stor sorg för en bokmänniska som jag själv. Nu njuter jag av att läsa och det flyter på hur fint som helst. Riktigt längtar till boken då den legat ihopslagen en stund. Böcker, dottern som passar upp på mig och den ljuvligaste katten hjälper mig att bli frisk. Hans Kungliga Underbarhet håller sig i närheten och sprider sin kärlek så att jag inte kan annat än slappna av och njuta.

Det kändes konstigt i morse.. måndag och inte jobba. Har undrat hur de har det på jobbet.. saknar dem alla. Att de klarar sig utan mig råder absolut inget tvivel om.. det är nog värre för mig att vara utan dem. Ska fortsätta vila mig frisk så jag snart kan vara tillbaka. Kanske lära mig lyssna till kroppen och knuffa bort Fröken Rastlös när hon tar över. Kanske.

(62/100)

 

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: