Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kollegor’

Pinsamt

För en stund tror jag att hon lät mig göra det med flit.. för hon blev minsann så lycklig att hon nästan kissade på sig i ren glädje när mitt nybörjarmisstag bedagades. Hon visste nog.. den luriga lilla pärlan jag jobbar med. Och hon lät mig sitta där hela dagen.. ordentligt och nogsamt.. och göra det jag inte alls hade behövt göra. Läxan gick hem.. jag gör inte om det igen! När jag lite lagom generad och skamsen berättade för Teamledaren log han bara och sa.. ”been there, done that”.. Men ändå! Usch så pinsamt. Jag brukar vara smartare än så. För det mesta. Dock inte idag.

Vi behöver inte gå in i detaljer.. men det handlar om rutiner kring en av de viktigare uppgifterna vi i mitt team pysslar med. En gång i veckan ska det göras. Minst en gång. Ibland görs allt klart på en och samma gång och ibland ska det till ytterligare ett moment följande vardag. Jag är hyfsat ny på just den här biten i mitt jobb och jag är lika barnsligt lycklig som alltid när jag får lära mig något nytt. De sista två veckorna har jag provat på att flyga solo.. klara det själv. Ja, vi kan ju enkelt konstatera att idag gick det sådär. Ingen annan tar dock skada.. mer än jag och mitt ego. Tack och lov.

Egentligen är jag dubbelt så korkad som också skriver ner det som ett vittnesmål om mitt pinsamma misstag. Det kan ju vara så att chefen också läser här.. och lönesamtalet väntar runt knuten. Å andra sidan har jag ju också lärt mig något värdefullt och jag följer min eviga linje.. som innebär att jag står för vem jag är och för vad jag gör. Det betyder ju också något, eller hur..?! Fast just idag.. kanske inte lika mycket som annars.

Pinsamt var det. Pinsamt.

Annonser

Read Full Post »

Efter min lilla paus av återhämtning så kändes det fint att återgå till det stället jag trivs så bra på.. min arbetsplats. Jag är så tacksam för de fantastiska människor som finns omkring mig. De hjälper mig att läka genom att vara dem de är. Vi tycker om varandra och det både märks och känns. Vi vill varandra väl och vi hjälper varandra i stort och i smått. Det låter lite som en utopi för många.. men tro mig, det är 100% sanning där jag arbetar. Förutom den närmaste klicken jag är en del av så består givetvis arbetsplatsen av många fler medarbetare, kollegor, arbetskamrater. Den ena mer härlig än den andra. Aldrig tidigare har jag fått lov att arbeta med så många fina människor.

Det kan kännas utmanande att tycka lika mycket om alla. Rent av svårt faktiskt. Det behöver jag inte göra heller. Men jag respekterar mina medmänniskor och vill dem väl. På riktigt. Man behöver inte tycka lika mycket om alla.. men man behöver respektera alla. Eller åtminstone alla som förtjänar respekten jag har att ge. Beter man sig som en ärkeknöl så kan man nog förväntas bli behandlad och bemött därefter. Eller inte. Ibland är det smartare att bara vara tyst och lämna idioten och söka upp glädjen hos de andra i stället.

Då jag kom till min arbetsplats så fanns ett antal post-it lappar klistrade på mina två dataskärmar. Godhet, vänlighet och kärlek strömmade mot mig i form av dessa rara ord som skrivits till mig..! Jag menar… wow..! Alldeles rörd tackade jag ödmjukt för det fina välkomnandet. Det är inte svårt att känna glädje att jobba på ett sådant ställe… Tack från hjärtat alla fina människor som finns omkring mig på världens bästa arbetsplats. Ingen nämnd och absolut ingen glömd.

(92/100)

Read Full Post »

Vi vet ju att våren är kantad av diverse helgdagar som ger oss lite extra lediga dagar här och där. Nu är det tid för en av dessa.. vilket gör dagen idag, onsdag.. till en fredag! Kristi Himmelsfärdsdag i morgon är helgdag och då det är en torsdag blir därmed fredagen en så kallad klämdag. Kontentan av detta ger fyra lediga dagar.. eller långhelg om man så vill.

Fredagskänslan har närvarat på jobbet och ju mer klockan närmade sig ”slut-på-arbetsdagen”.. desto mer ökade fnisset. Då en av kollegorna fyller år under helgen.. jämna sådana dessutom.. bjöds det på gofika. Givetvis tog jag en av varje. Har man beslutsångest så har man. Gott var det också.. galet gott. Tack för fikat Elin och Grattis på vuxendagen i morgon!

Arbetsveckan avslutades med musikquiz och sprattelvatten i glaset i lunchrummet.. varefter tolv tappra kollegor styrde mot trevliga Bishops Arms för mat och mer gott att dricka. Och skratt. Alltid skratt. Tack för att ni finns.. fantastiska tokstollar!

Nu är det onsdag men känns som fredag och jag kan sova så länge jag vill i morgon. Så länge jag vill och lite till.

(84/100)

Read Full Post »

.. Utsikten ut över Bråviken är otroligt vacker. Den njuter vi av under våra planeringsdagar på Villa Fridhem. Utsikten då vi blickar mot vår framtid på jobbet ser inte så pjåkig ut den heller. Vi har det bra på så många sätt.. och vi är så bra på så många sätt. Vi är samspelta och vi är lyhörda, hjälpsamma, generösa och fantastiskt kompetenta. Och vi strävar ständigt mot att bli ännu bättre, ha ännu roligare, lära oss ännu mer.

En aktiv dag. En nyttig, trevlig, rolig och värdefull dag är slut. En minst lika givande dag återstår i morgon… innan vardagen är ikapp oss igen.

Nu.. blir det ljuva drömmar i denna sköna säng. Fönstret har stått öppet hela kvällen. Golvvärmen i badrummet är avstängt och rummets termostatreglage nere på näst lägsta pinnen. Det måste vara svalt om jag ska kunna sova. Och om några timmar.. den absoluta höjdpunkten: hotellfrukost!

(55/100)

Read Full Post »

Flaggning. Min vackra stad visar sitt tydliga stöd för allas lika värde. Prideflaggorna vajar vackra på Saltängsbron. Det gör mig varm i hjärtat. Att tydligt våga visa medmänsklighet är det vackraste som finns tycker jag (bild 1).

Godis. Ännu en ljuvlig kollega som vet vad som får igång tanten. Schweizernöt också.. absoluta favoriten. Tack lilla hjärtat! (bild 2)

Posering. Den här grabben alltså.. Jag blir bara så lycklig och hela mitt väsen fylls av glädje och tacksamhet över att få bo tillsammans med och vara nära en sådan här vacker varelse. Som bjuder (ut) på sig själv.. (bild 3)

Fika. Med dottern, modern och brodern slog vi oss ner på Brödernas Kafé en eftermiddag tidigt i veckan. Så trevligt att fika tillsammans. För mig och mamma blev det kaffe och ljumma scones med goda tillbehör. Aldrig fel. (bild 4)

After work. Just den här veckan blev det faktiskt två stycken. Tisdagens kväll avnjöts på Burgers&Bangers innan treans spårvagn tog hem mig strax innan kvällen blev natt. Med två härliga tjejer löste vi världsproblemen och avnjöt god mat och dricka. En hamburgare av nymalen köttfärs.. med getost och tunt skivade rödbetor.. Himmelskt gott! (bild 5). På torsdagen hamnade vi på Libanesiska hörnan. Hela 17 pers från den enheten jag kallar min på den statliga myndighet jag valt att arbeta på. Plus ett par andra.. såsom min dotter exempelvis. Även här bestod kvällen av otroligt god mat och gott att dricka.. en massa skratt och skoj med glada, härliga människor. (bild 6)

Blomma. En fantastisk bukett med rosa rosor fick jag. Så otroligt glad jag blev. Njuter verkligen av färska blommor i mitt hem. Det är något alldeles visst med det. Att någon bryr sig om och tänker på mig så mycket att de tar sig tid att köpa så vackra blommor… berör riktigt djupt. För det var jag värd tydligen. (bild 7)

Hemmavaro. Veckans hemmavaro har präglats en del av både vila och att få saker gjorda. Just söndagen blev en dag i vilans tecken.. vilket även Kejsare Karamellpudding höll med om. Han bara går omkring och är underbar.. om han inte ligger någonstans och sprider sin skönhet för alla som vill se. Ibland är han ett vackert fönstersmycke.. (bild 8)

 

20160728_160403.jpg 20160727_121802.jpg 20160730_201740.png 20160725_165007.jpg 20160726_215240.jpg fb_img_1469744355531.jpg 20160730_100530.jpg 20160731_184224.jpg

 

Read Full Post »

När jag smög igång med att jobba igen förra veckan så samlade jag så många kramar att jag blev alldeles lycklig i hela kroppen och själen i flera dagar. Två timmar om dagen blev den första veckan mer som social träning med lite inslag av jobb. Planen var/är att vända på det under den här veckan. På mitt skrivbord väntade också en chokladbit.. vilket vittnar om att en del kollegor vet hur man förgyller vilken skitdag som helst, hur man lugnar nerver, hur man peppar, hur man välkomnar.. ja, ni fattar. Choklad liksom. Choklad. Fungerar alltid. Nästan. Fungerar inte choklad så är problemet allvarligt och djupt.

I alla fall.. de där kollegorna jag har är helt fantastiska. Det låter som en klyscha och det må så vara.. men det är helt sant. Jag har arbetat sedan jag var 16-17 år gammal och haft många, många underbara människor som kollegor. Några få finns kvar i mitt liv fortfarande… på ett eller annat sätt. Men de här kollegorna jag har nu.. Ja, hur ska jag förklara?! De är helt fantastiska. Jag kan samla hur många kramar som helst vilken sketen jobbdag som helst..! Bara en sån sak. Spontana kramar. Vi vill varandra väl. Vi skrattar tillsammans. Ibland gråter vi tillsammans. Vi gläds åt och med varandra. Det finns någonting genuint hos de allra flesta. Jag har aldrig upplevt något liknande någon annanstans.. och med mina 50 år har jag hunnit träffa en del människor och kollegor ändå. Jag omges av bra människor. Av äkta människor. Av fina människor. Av människor jag tycker om.

20160621_171151.jpgSom idag när jag kom till jobbet.. så hittar jag en helt underbar, väldoftande, bedårande pion i en vas på mitt skrivbord. Hon som plockat den i sin trädgård visste hur mycket jag skulle uppskatta den, hur glad jag skulle bli. Och det blev jag. Ända ner i tårna. Efter en stund smyger en av mina gullungar intill och viskar… ”jag har choklad på mitt bord”.. vilket alltid framkallar samma lilla glädjerus hos mig. Så hamnar en liten chokladbit hos mig, intill vasen med den fina blomman. Jag tar en tugga.. dricker lite kaffe.. låter chokladen smälta i munnen tillsammans med det starka kaffet. Samtidigt beundrar jag den vackra pionen och känner sådan oändlig tacksamhet över hur fina människor det finns och över att jag få vara en del i denna ovanligt härliga gemenskap som råder på min enhet. Tänk om folk visste hur mycket kärlek det finns i den där gråa betongkolossen som huserar det statliga verk som är min arbetsplats.

Read Full Post »

20160520_002941.pngFör mig är både tussilagon och maskrosor synonyma med glädje. Därav ordet glädjeprickar. De flesta avskyr dem. Eller åtminstone så anses de vara till problem eller bekymmer. Jag föredrar också att beundra dem på andra ställen än min gräsmatta.. men det poppar upp en och annan ändå. I ren trots, tror jag.. Vad är det för glatt med dem då? Tja.. de är solgula.. de är livskraftiga, starka. När vi ser dem är det definitivt vår.. eller till och med sommar. Ljusets tid. Och så tycker jag att de är söta att se på. Gulliga. Hade de sålts i handelsträdgårdar eller på plantskolor.. ja då hade det varit rusning efter dem. Tror jag..

Glädjeprickar finns det gott om även på min arbetsplats. Fast de är av en annan sort. De kallas kollegor, vänner och fantastiska medmänniskor. Jag hälsade på där idag. Skulle ju lämna det där sjukintyget. Möttes av massor med glädje och varma kramar. Vilken ego-boost!! Det värmde långt in i hjärteroten och djupt in i den trasiga och trötta själen. Jag berördes innerligt och tänker ĺeva på detta underbara bemötande en bra stund. Det tål att upprepas: Jag har världens bästa kollegor och världens bästa jobb. Och chef. Absolut bästa chefen också.

(80/100)

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: