Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘födelsedag’

Sveriges nationaldag. Vi är ganska dåliga på att fira den.. även om det blivit bättre på senare år. Min vackra stad hade arrangemang lite här och lite där. Jag deltog inte i något av dem.

20160606_202031.png20160606_160512.jpgVårt firande bestod i att äta gott hemma hos mamma. Varmrökt lax smakar ljuvligt. Jordgubbar med glass till kaffet var ren njutning.

Sveriges nationaldag är också min bästa väns födelsedag. Vi har varit bästisar och följts åt i livet sedan vi var 10-11 år. Hon är en viktig del av mitt liv.. som den själasyster hon är. Jag önskar jag kunde krama om henne oftare.. men de hundratals kilometerna begränsar den möjligheten. Hoppas hon haft den bästa av dagar idag.

Jag fortsätter min kamp mot ett bättre mående. Jobbet får tyvärr vänta en stund till.

(98/100)

Read Full Post »

… firade vi idag världens bästa Isak som i måndags fyllde 15 år. En alldeles fantastisk kille som jag älskar innerligt och är en stolt faster till (bild 1). Här samlades hela familjen under några trevliga eftermiddagstimmar denna regniga lördag. Vi åt gott grillat och hemlagad cheesecake till kaffet efter maten.

Givetvis stal den här charmören både uppmärksamhet och många av dagens skratt. Dylan leker med farfar Janne i hallen (bild 2). Dylans fina mamma heter Debbie och är en supermysig tjej (bild 3).

Bröderna brothers. Två älskade, fina unga män som jag också är stolt faster till. Tim till vänster och Rasmus (Dylans pappa) till höger (bild 4).

(75/100)

20160514_194404.png20160514_133920.jpg20160514_134242.jpg20160514_133851.jpg

Read Full Post »

Idag fyller min älskade mamma år. Sjuttio år. Helt klart värt att fira. Vi syskon med familjer samlades i hennes trivsamma lägenhet. Vi bjöds på gofika i form av kakor, vetebröd och tårtor. Mysigt att vara samlade.. det händer inte alltför ofta trots att vi bor i samma stad. Mamma fick massor av otroligt vackra blommor.. och även de underbara grannarna kikade in, gav blommor, sjöng och så skålades det i likör.

Efter några timmars firande och fikande började gänget tunnas ut och söndagskvällen väntade med nedvarvning och lite tillbakalutat bara-vara. Trodde jag. Men icke… I stället blev det drama av det pinsamma slaget. De medverkande kommer inte att tiga.. så jag kan lika gärna berätta själv.

Skulle hämta en hylla i stadsdelen Haga. Dottern hade handlat via en facebook-kontakt och hyllan ville hon ha hem idag. Färdigmonterad är den betydligt svårare att hantera.. än när det ligger i det behändigt platta paketet. Å andra sidan ligger vinsten vid hemkomsten då man inte behöver montera ihop eländet. Men då krävs först diverse manövreringar för att få in hyllans 202 modiga centimetrar på något vis i bilen. Trots fällda säten och annat så var det en utmaning. Men det gick. Lite hylla mellan förarsätet och passagerarsätet gör väl inget..?!

Ska köra dotterns pojkvän hem.. och lallar fram på Söderleden när jag plötsligt känner att bilen inte alls svarar då jag trycker på gasen! MENVAFAAANÄRENURÅ.. Orkar inte med krånglande bilar. Nu är ju det här inte min bil, utan jag lånar den under en tid. Känner inte bilen riktigt väl ännu.. det lär ta några fler mil innan den känns bekant och innan jag läser av den med någon typ av vana. Nåväl.. Panik! Blir stående på påfarten till E22. Fint. Ringer lillebror med gråten i halsen… och efter bara en liten stund dyker han upp. Alla borde få ha en sån lillebror..! Han är fantastisk i krislägen. Ja, annars också… men ännu mer då det krisar. Och nu krisade det. Jag upplyste honom om hur nära en hjärtinfarkt hans syster faktiskt var. Lillebror sa att vi måste bogsera hem bilen. Jaha. Det är läskigt att bogseras, tycker jag. Läskigt och jobbigt. Men det gick bra. Faktiskt. Nästan hemma stannar lillebror till en bit före parkeringen.. vi ska komma överens om hur vi ska få in eländet i en parkeringsruta. Då kommer jag på den briljanta idén att vi kanske ska testa att tanka.. eftersom jag nyligen fått bilen till låns och ännu inte tankat den så kan man ju testa tänker jag.. Mätaren visar ännu på en kvarts tank, men den kan ju visa fel..

Okej.. vi bogserar tillbaka en halv kilometer eller vad det nu är till macken här borta. Tankar i några liter. Lillebror får testa om den startar. Jag är för nervös. Och självklart startar eländet..!! Soppatorsk! Det har inte hänt en endaste gång under mina dryga 30 år som bilförare. Aldrig. Någonsin. Förrän idag. Så var det med det.

Ögonblicksbilder från dagen.. Bild ett visar en liten del av gofikat. Bild två är den ljuvliga fasterälsklingen Douglas med en hjärtekaka i handen. Bild tre visar födelsedagsbarnet bland en del av blommorna. Bild fyra visar att jag inte nöjde mig med att smaka en av tårtorna, utan tvunget ville ha av båda. Bild fem visar hur dramat avgjordes.. vid bensinstationen.

(13/100)

20160313_142502.jpg 20160313_144419.jpg 20160313_150213.jpg 20160313_145946.jpg 20160313_201549.jpg

Read Full Post »

Jag har en egen Nette och det är jag själaglad över. Idag fyller hon år. På självaste nationaldagen. Alltså flaggas det också överallt för henne och det är precis som det ska vara. För det är hon värd och mer därtill. Mycket mer. Jag älskar henne och jag saknar henne alltid. Hon är en del av den jag är. En själasyster. I år har vi varit vänner, bästisar, i 40 år. Det innebär i sin tur att vi började femte klass för fyrtio år sedan. Hur är det ens möjligt?! Hon fyller ju 27 idag. För 23:e gången i och för sig. Jag har aldrig varit bra på matte. Men så är det. Fyrtio år. Himmel..!!

wpid-20150607_000105.pngHon började i vår klass då. I femman. På Bodetorpskolan i Karlshamn. Vi följdes åt i samma klass resten av grundskolan och fortsatte sedan i samma klass även i gymnasiet. Från den där skolstarten i femte klass har våra liv följts åt mer eller mindre parallellt. Med flytt hemifrån, med relationer, med barn, med separationer, med det mesta faktiskt. När vi var i 20-års åldern flyttade jag 60 mil norrut och hamnade i Uppland. Men vår kontakt har fortgått trots att livet slagit kullerbyttor åt oss på varsitt håll. (bilden är från då vi gick i sjuan eller åttan)

Ibland hörs vi av ofta, ibland går det långa tider mellan gångerna. Men varje dag finns hon med mig på ett eller annat sätt. I mitt hjärta och i mina tankar. Jag saknar henne ständigt och längtar alltid tills vi kan ses igen. Och när vi ses så är det som om vi tar vid där vi sist sågs. De långa pauserna känns inte konstiga längre ens. Det är så våra liv ser ut då jobb och vardag sväljer den mesta energin. Hon sa för några år sedan.. och det stannade kvar hos mig.. hon sa; vår vänskap tål det! Vår vänskap tål tystnad och pauser. Även om de ibland blir längre än vi vill. Den är något av det starkaste som finns i mitt liv. Den är en lika självklar del av mig som mitt namn, min identitet.

Hon är envis som ingen annan. Ingen kan blänga som hon (möjligtvis hennes dotter). Där kan man säga att en blick säger mer än tusen ord. Bestämd och principfast. Helt galet rolig. Otroligt duktig i allt hon tar sig för.. vare sig det är arbetet som lärare eller sitt handarbete. Energisk. Men det som definierar henne mest.. i alla fall hos mig.. är hennes okuvliga lojalitet och hennes enormt stora och omtänksamma hjärta. Hon gör alltid det där lilla extra. Hon bryr sig.

Varje kväll då jag knäpper mina händer och läser min aftonbön.. och därefter tyst viskar om allt och alla jag är tacksam över.. finns hon med. Ikväll som alla andra kvällar sänder jag henne kraft och kärlek.. och ikväll önskar jag dessutom att hon har fått ha en helt underbar födelsedag. Jag hoppas och önskar att hon fått känna sig älskad och ihågkommen. För det är hon. Hon är min dotters moster och min syster. Hon är min älskade Nette. Grattis på din 27-års dag!

(98/100)

Read Full Post »

Wow, så fort tiden går. Inte ens en vecka kvar av april och jag tycker nyss den började. En kortare arbetsvecka väntar eftersom vi har Valborg och första maj i slutet av veckan. Lite extra ledigt är alltid trevligt. Vecka sjutton kom och gick. Försöker mig på en liten sammanfattning..

Veckans utbildning. En heldag som handlade om Hot och våld i arbetslivet. Intressant och nyttigt. Vi fick lärdom om värdet i att inte bara använda våra ord, utan även vårt kroppsspråk för att undvika hotfulla och våldsamma situationer. Kroppsspråket står ju faktiskt för drygt 70% av vår kommunikation. Värt att hålla i minnet. Vi säger mer med kroppen än med rösten.

wpid-20150424_154313.jpgVeckans present. En underbar kollega som ser hur mina klimakteriebesvär tynger mig.. hade ställt den här lilla raringen på mitt skrivbord när jag kom en morgon. Så glad jag blev. Så himla gulligt. Min egen lilla air conditioner. Den kommer att användas flitigt vid behov. Det är ju snart sommar och alldeles för varmt så den lär få avverka batterier.

Veckans längtan. After work på fredagen. Många hade längtat, sett fram emot lite avkoppling i glada vänners lag hela veckan. Precis så blev det. Avkopplande och glädjefyllt alltså. Hela tolv kollegor fick till det, samlades, skrattade, skålade och trivdes tillsammans. Nästa datum är redan spikad. Mer After work åt folket! Det börjar dessutom bli sitta-ute-säsong.

wpid-20150424_100443_1.jpgVeckans premiär. Strumpor bort. Jag tycker inte om strumpor. Eller jo, visst är de väl bra och praktiska. Men jag älskar att gå barfota. Under strumpsäsongen längtar jag hem mer än vanligt för att kunna ta av mig strumporna så fort jag kommit innanför dörren hemma. Grundregeln är april = strumpor av, november = strumpor på. Väderbundet såklart, men i runda svängar så är det barfotasäsong mellan april och november.

Veckans överraskning. Grannarna som knackade på ikväll för att överlämna en bukett med nejlikor (som jag älskar). De flyttar i morgon och har tömt huset under helgen. De har en cool katt som heter Bobo och blommorna överlämnades som ett tack för att vi varit så snälla mot deras katt. Blev himla rörd och otroligt glad. En stor, varm kram levererades också. Goda grannar är guld värda.

Veckans ”på tiden”. Sommardäcken är på. Lillebror har varit upptagen och dessutom skadad (arbetsskada) och inte kunnat hjälpa till med bytet tidigare. Men nu blev det av. Behöver inte längre ha hjärtat i halsgropen när polisen trafikkontrollerar. Är oerhört tacksam för hjälpen!

Veckans kalas. Smörgåstårta och gofika hos en annan bror som hade födelsedag i veckan. Skoj att träffa även de utflyttade barnen som var på besök. Så himla gott och trevligt som alltid i den röda lilla stugan längst in, längst bort i den lilla Bullerbyn på landet. Förutom gott att äta och fika med så bjöds det generöst på varma kramar och kärleksfulla människor. Gott..!

Vackert så. En ny vecka väntar och ska fyllas med allehanda känslor och skeenden. Spännande.

 

(57/100)

Read Full Post »

Idag är ingen vanlig dag. Det är Douglas födelsedag. Världens bästa Douglas.

Han visar den friska handens alla fingrar och den inte så friska handens pekfinger, frågar sin pappa.. Pappa, vad blir fem plus ett nu igen? Så många år fyller han, världens bästa Douglas. Sex år.

douglas6årDen här killen har varit med om mycket under sina sex första levnadsår. Utvecklingen har varit fenomenal, om än något lite mer krokig än hos de flesta andra jämnåriga. Douglas föddes med en cp-skada. Det första vi kunde se var att blicken flackade och att han inte verkade se så bra. Med tiden visade det sig också att hans vänstra ben och arm inte riktigt hängde med i samma takt som den högra sidans. Detta hindrade aldrig honom från att ta sig fram i samma hastighet som vilken annan knatte som helst. Det kan gå riktigt fort att ”springa” på knäna också. Med hjälp av sin bakvända rollator gick det ännu fortare. Rullstolen har varit och är fortfarande till hjälp när benen blir för trötta, vilket är allt mer sällan. Efter sin stora operation där droppfoten korrigerades så har han lärt sig gå..! Förstå hur enormt det är för en kille på fem år! Men idag fyller han sex år och tar sig fram som vilken annan livlig kille som helst. Han ser fortfarande lite dåligt, men fullt tillräckligt för att hänga med i ett aktivt liv. Så småningom kanske det blir glasögon.. det får vi se.

Jag har den stora glädjen att få vara Douglas faster och även fadder/gudmor. Han är en av fasters älsklingar och han äger en stor del av mitt hjärta. Så duktig, så klok och med så enormt hjärta. Den här grabben kan prata. Ingen som mött honom lämnas oberörd. Något av det bästa han vet är bilar och flygplan, film och att springa.

Grattis älskade Douglas Lillis Ojala. Fortsätt vara underbar och ta livet med storm!

 

(49/100)

Read Full Post »

…med mitt fjortonde inlägg i denna #Blogg100 utmaning! Oh så hemskt. Eller inte. Jag är helt enkelt inte klar med min lördag än, trots att det tekniskt sett är söndag eftersom klockan tickat förbi midnatt. Petitesser.

Det har varit en lördag då vi bland annat firat mamma. Alla syskonen med familjer var samlade. Det händer inte alltför ofta och är desto roligare när vi får till det. Fick vara faster och se nästan alla mina fasterhjärtan, vilket alltid gör gott i själen. Bara de två äldsta fattades. Gullungarna växer så det knakar.. snart är de längre än faster allihop (vilket i sig inte är någon större merit då faster är ganska kort, men ändå..). Dottern med pojkvän kom också.. så även min del av familjegrenen blev komplett.

Vädret har bekräftat att våren är här på riktigt. Strålande sol från klarblå himmel, plusgrader och friska vindar. Nätterna frostar till det emellanåt.. men snön och vintern känns långt borta nu.

Melodifestivalens final gav oss en vinnare ikväll. Måns Zelmerlöw vann med besked och det gjorde han rätt i. I slutet av maj ska han charma Europa när finalspektaklet sänds från Wien. Under kvällens final låg jag i soffan och dansade så smått med godisskålen inom bekvämt räckhåll. Receptet på en alldeles perfekt lördagkväll hos mig.

Nu börjar det kännas som om den sköna sängen faktiskt kallar på mig. Timmen är sen och kroppen kräver vila.. ja, alltså mer kvalitetsvila än vad soffan erbjuder. Ska sova gott och länge.. vakna utan väckarklocka.. fast sannolikt till en katt som mycket bestämt hävdar att det är dags för frukost. Det brukar ske kring 6-tiden. Ibland lyckas jag övertala honom att hoppa upp och gosa i stället. Ibland alltså. Om inte.. så kan jag ju krypa ner under täcket igen när frukosten serverats Den Kungliga Högheten. Det är en söndag helt i min smak.

 

(14/100)

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: