Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘flytt’

Veckorna flyter förbi.. rakt in i sommaren. Någon påminde om att det om tre veckor börjar vända igen. Ja.. så är det. Bara att flyta med. Men ännu har vi ljuset här och det lockar att vara utomhus, om än i skuggan. Ännu en vecka förpassas till historien. Försöker mig på en liten sammanställning av denna maj-vecka här..

Veckans besök var dotterns Gudmor som vi inte sett på alldeles för länge. Så här lång tid har det aldrig gått emellan våra träffar. Ett och ett halvt år nästan. Det gjorde gott att ses igen.. och det känns som om det inte kommer att gå lång tid alls mellan gångerna framöver. Vi hoppas på det. Det är ju ändå några hundra kilometer oss emellan.

Veckans jubileum gick relativt obemärkt förbi. I onsdags, den 28:e maj, hade vi bott här i vår stad i två år! Staden som idag verkligen känns som vår stad. Här är vi hemma och vi lever inte längre i minnen från det som var. Det tog ganska lång tid, men tänk så bra det blev till slut. Det känns som nyss då vi kom med flyttlasset.. två ganska trasiga själar. Ändå har det gått en liten livstid och hänt så mycket så det samtidigt känns som om vi varit här länge, länge.

Veckans förvandling står vår trädgård för. Enbart tack vare vår gäst som verkligen är en trädgårdsmänniska. Hon kunde knappt bärga sig när hon såg vår ”naturtomt”. Efter 7 säckar av trädgårdsavfall (som så otroligt lämpligt hämtas vid varje grind just i morgon) så hittades en trädgård. Så fint det blev. Nu gäller det att förvalta densamma! Det sägs att det är terapeutiskt att påta i jorden och se efter sina blomster. Jag ska nog ge det en chans.. de som påstår detta kan ju ha rätt..

Veckans film sågs på bio. Vi fyra tjejer.. dottern, hennes mormor, hennes gudmor och hennes mamma.. såg filmen Grace av Monaco. En sannsaga om filmstjärnan som blev prinsessa på riktigt. Biobesöket efterföljdes av gofika med glass och hela eftermiddagen uppskattades av alla fyra tjejer.

Veckans vackraste är den som är vackrast varje dag på året. Han som gör mig lycklig genom att bara finnas till. Han som håller sig nära och är den kungligt underbara. Ers Kungliga Underbarhet.. Kirre. Åtta kilo ren kärlek.

Veckans meny har bestått i riktiga höjdare. Dottern har visat sina färdigheter i köket och givit oss fantastiska smakupplevelser genom både beprövade recept såväl som lite nya dito. Där emellan har det grillats och fikats ganska friskt. Gott och blandat.

Veckans överraskning kom blomsterbudet med på tisdagskvällen. Mina überhärliga arbetskamrater skickade en sagolik bukett med en önskan om snabbt tillfrisknande och snar återkomst till vårt lilla ”gökbo” där jag jobbar. Åååh så glad och överraskad jag blev.

Veckans husmorshändelse har givit oss riktigt god syrénsaft. I onsdags tappade vi upp cirka fem liter på flaskor. Rosa och välsmakande saft som gillades av alla som smakat. Några flaskor har delats ut till nära och kära. Det plockades nya blomster igår och sattes ny saft. Om denna sats blir lika god vet vi i övermorgon. Enkelt och så gott. Perfekt att frysa, då det blir mjukfryst (pga allt socker).. och därmed bevarar en bit av sommaren ända in i vintern. Bara att ta en sked i ett glas, fylla på med vatten, blunda och minnas hur sommaren smakade.

Veckans största tacksamhet: Jag har fått träffa alla i min familj. Älskade mamma förstås.. men också alla mina bröder och nästan alla brorsbarn (alla utom en).. och min svägerska.. och min extramamma, dotterns Gudmor. Det händer inte så ofta att jag träffar alla så tätt, tyvärr.. men oj så gott det känns djupt inuti när det väl hänt.

… och därmed är en del av veckan summerad och den här kärringen ganska så trött. En ny vecka väntar.. ännu oskriven i historieböckerna. Nästa söndag vet vi mer..

(78/100)

 

 

 

Annonser

Read Full Post »

Tiden är kommen för summeringar. När året går mot sitt slut så summeras det på alla möjliga håll. Skriftligt, bildligt och kanske allra mest tankemässigt i våra sinnen. Något tar slut, något börjar, en del fortsätter. Egentligen är det ju bara ett nytt datum i almanackan.. men ändå känns det som en ny början då vi skriver ett nytt årtal. Även jag försöker mig på en liten återblick…

2012 har jag svårt att sammanfatta med ett enda ord. Omvälvande? Nja.. kanske. Det har hänt mycket och framför allt mycket stora saker. Stora förändringar. En lång svit av mörka tider bröts med buller och bång då vi bröt upp från Uppland och flyttade en ganska bra bit söderut. Detta föregicks av att huset sattes ut till försäljning i början av februari. Papprena med de nya ägarna skrevs den 5 mars.. och den 28e maj gick flyttlasset. Flera nära och viktiga människor hade hjälpt oss att packa ner de saker vi samlat på oss under åren som gått. Otroligt mycket rensades ut och antingen skänktes bort eller kastades. Ändå fylldes den stora flyttbilen som den här måndagen rullade mot Norrköping. Att lämna var svårt. Jag låter det stanna vid det.

Det tog sin tid att landa i en ny stad, i ett nytt boende, i ett nytt liv. Lägenheten helrenoverades under de första två månaderna efter att vi flyttat in. Grymt tungt att ha hantverkare i hemmet varje vardag mellan 7 och 4. Vi kunde inte flytta in ordentligt. Kartonger stod precis överallt. Möbler kunde inte ställas på plats. Det får ta sin tid. Vi bor in oss sakta men säkert. Vi har fått välja tapeter till alla rum själva.. badrummet är helt nytt och superfräscht.. nya köksluckor. Ännu är inte allt helt färdigt. Nytt golv ska läggas i ett rum. Några möbler ska ännu monteras. Ett antal kartonger kvarstår att gå igenom och rensa ur. Några till resor till och från återvinningen blir det garanterat. Men det börjar likna nåt.. De sägs ta ett år att bo in sig helt. Första sommaren, första julen.. första allting. Får se om det känns klart där någonstans i början av sommaren då det första året har gått. Vi har bekantat oss med staden. Hittar ganska bra. Vet vilken mataffär som passar oss bäst. Vad stadsdelarna heter. Var man köper bäst sushi. Vilka roliga specialbutiker som finns och som blivit superfavoriter. Hur spårvagnstrafiken fungerar. Allt sånt som hör nyorienteringen till.

Sommaren bjöd på ett par längre resor. Karlshamn njöt vi av i nästan två veckor. Östersjöfestival och härliga människor. God mat med sommar och glädje.. men också sorg. En begravning som berörde. Jag är glad att jag kunde vara med ändå. I augusti reste vi till Finland och även där stannade vi i nästan två veckor. Bröllop och en samlad släkt. Nära och kära människor som vi inte sett på många, många år.. såväl som dem vi alltid håller oss nära då vi besöker fäderneslandet. Bastu och grillad finsk korv. Båda resorna fyllde på energidepåerna inför hösten som stod inför dörren då vi kom hem igen. Då vi återvände från Finland så var också äntligen badrummet på nedervåningen klart. Underbar känsla efter att i två och en halv månad varit portad från sitt eget badrum. Inga fler dagliga hantverkarebesök.

Hösten är den tid på året då jag trivs bäst. Både jag och dottern slank, via olika stigar, in på Coompanion. På Coompanion i Östergötland finns något som heter Projekt PLUS. Kändes lite skeptiskt i början.. för det lät ju så bra. Erfarenheten sa att om det låter sådär bra så är det sällan så i slutändan. Låter bittert, vilket inte är meningen. Men det har tyvärr visat sig vara vår sanning hittills efter mindre lyckade erfarenheter i förra hemkommunen. Projektet samlar ett femtontal människor som valt att ingå där av olika skäl. Några är på gång att starta eget och behöver hjälp att prova sina idéer och stadfästa dem. Egentligen finns där lika många skäl som deltagare. Det vanligaste är dock att starta eget, eftersom Coompanion i grunden handlar om att starta eget företag.. då främst kooperativt. Vi är i sanning olika och det är SÅ berikande. Vi får lyssna till fantastiska och inspirerande föreläsare, gå på givande och lärorika studiebesök. Där emellan lär vi av varandra. Stämningen är familjär och känns trygg. Deltagare har blivit vänner. Riktiga vänner. Vänner för livet. Mitt främsta mål är att lära känna min nya stad. Knyta an kontakter. Lära mig mer, mer, mer. Jag suger åt mig lärdom och kunskap med liv och lust. Projektet pågår en bit in på våren.

Livsförändring. Som om det inte räckte med nytt och förändringar.. så fick jag äntligen, efter dryga fyra års väntan i Uppsala, kontakt med Vrinnevisjukhuset och besked om att min gbp-operation plötsligt är möjlig inom en inte alltför lång tid. Det gick fort. Besökte Danderyds sjukhus, där jag ska opereras (samarbete med Östergötlans landsting och andra landsting för att få en jämnare resursfördelning). Träffade kirurg, narkosläkare, dietist. Fick ett datum. Wow.. pirr i magen. Nu stundar operationen om en och en halv vecka och förberedelserna pågår för fullt. Dottern ska genomgå samma operation.. fast i Norrköping och om ett par månader.

Därmed börjar vårt nya liv.. rent fysiskt. Mentalt är den på gång redan. Jag känner att det här kommer att bli bra. Riktigt bra. Möjligheterna är oändliga och det känns rent av spännande att få se vart livet leder oss. Tjugohundratretton blir det bästa året någonsin. Vi lämnar höga trösklar och många tårar bakom oss och längtar efter att återta kontrollen över våra liv. Nu börjar det.

Gott Nytt År..!

Matteus Kyrka

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: