Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘blommor’

När jag smög igång med att jobba igen förra veckan så samlade jag så många kramar att jag blev alldeles lycklig i hela kroppen och själen i flera dagar. Två timmar om dagen blev den första veckan mer som social träning med lite inslag av jobb. Planen var/är att vända på det under den här veckan. På mitt skrivbord väntade också en chokladbit.. vilket vittnar om att en del kollegor vet hur man förgyller vilken skitdag som helst, hur man lugnar nerver, hur man peppar, hur man välkomnar.. ja, ni fattar. Choklad liksom. Choklad. Fungerar alltid. Nästan. Fungerar inte choklad så är problemet allvarligt och djupt.

I alla fall.. de där kollegorna jag har är helt fantastiska. Det låter som en klyscha och det må så vara.. men det är helt sant. Jag har arbetat sedan jag var 16-17 år gammal och haft många, många underbara människor som kollegor. Några få finns kvar i mitt liv fortfarande… på ett eller annat sätt. Men de här kollegorna jag har nu.. Ja, hur ska jag förklara?! De är helt fantastiska. Jag kan samla hur många kramar som helst vilken sketen jobbdag som helst..! Bara en sån sak. Spontana kramar. Vi vill varandra väl. Vi skrattar tillsammans. Ibland gråter vi tillsammans. Vi gläds åt och med varandra. Det finns någonting genuint hos de allra flesta. Jag har aldrig upplevt något liknande någon annanstans.. och med mina 50 år har jag hunnit träffa en del människor och kollegor ändå. Jag omges av bra människor. Av äkta människor. Av fina människor. Av människor jag tycker om.

20160621_171151.jpgSom idag när jag kom till jobbet.. så hittar jag en helt underbar, väldoftande, bedårande pion i en vas på mitt skrivbord. Hon som plockat den i sin trädgård visste hur mycket jag skulle uppskatta den, hur glad jag skulle bli. Och det blev jag. Ända ner i tårna. Efter en stund smyger en av mina gullungar intill och viskar… ”jag har choklad på mitt bord”.. vilket alltid framkallar samma lilla glädjerus hos mig. Så hamnar en liten chokladbit hos mig, intill vasen med den fina blomman. Jag tar en tugga.. dricker lite kaffe.. låter chokladen smälta i munnen tillsammans med det starka kaffet. Samtidigt beundrar jag den vackra pionen och känner sådan oändlig tacksamhet över hur fina människor det finns och över att jag få vara en del i denna ovanligt härliga gemenskap som råder på min enhet. Tänk om folk visste hur mycket kärlek det finns i den där gråa betongkolossen som huserar det statliga verk som är min arbetsplats.

Read Full Post »

20160520_133652.jpgSå fulländat vacker.. inte bara den här rosen, utan hela buketten. Betagande vacker och med ljuvligt doftande rosor och liljor. I rosa toner.. varje blomma, varje kvist.. bildar en perfekt och harmonisk bukett. Buketten består av många olika typer av stjälkar, blad, färger och former.

Ungefär som ett väl fungerande team, en familj, ett lag, en enhet.. eller vilken konstellation som helst. Trots olikheter i utseende och egenskaper.. eller kanske just därför.. så kan vi fungera tillsammans, komplettera varandra och fungera som en bra grupp och få omgivningen att imponerat betrakta det fina samspelet. Om vi bara kan samsas i samma vas, få tillräckligt med vatten och ljus, komplettera varandra trots olikheter.. så kan vi bli oslagbara.

Buketten var dagens överraskning. En otroligt glädjande sådan. Skickad av de där glädjeprickarna jag skrev om igår!

(81/100)

Read Full Post »

Jag måste verkligen ta en stund i taget. När tankarna försöker leta sig längre fram så kommer ångesten. Det känns overkligt att vara så medveten om vad som händer men inte kunna kontrollera det på samma sätt som förut. Eller.. jo, det går nog.. men kräver då en ansats och en ansträngning som jag inte vet om jag besitter just idag.

20160405_135933.jpg 20160405_135943.jpgEn kopp kaffe, inhandlad på McDonald’s. En biltur till vackra Skogsviken vid Kolmården. Solsken och stillhet. Mamma som sällskap. Där satt vi på bryggan och bara fanns en stund. Småpratade och såg ut över glittrande vatten, lyssnade på måsarnas skrianden. Lugnare puls. Ångesten stillar sig en stund.

Stöd och uppmuntran från kära människor i mitt liv betyder så mycket mer än jag kan ge uttryck för. Det går rakt in och lägger sig som bomull runt min trasiga själ. Det berör på djupet. Jag är någon. Någon som andra kan bry sig om. På riktigt. Jag finns. Jag kanske inte är så värdelös som jag känner mig. Jag vet att jag inte är det egentligen.. men jag känner mig så. Känslan är svår att skaka bort trots att intellektet säger annat.

20160405_174905.jpgVackra blommor. En favorit. Babyrosa nejlikor. Min älskade Mummis favoritblomma. Idag stod jag en bra stund och betraktade dem. Deras skönhet skänker glädje och påminner om vackra saker. Allt har sin tid, inget kan skyndas på. En blomma kan inte stressas att växa. Det måste få ta sin tid. Ja.. allt måste få ta sin tid om det ska bli riktigt bra. En stund i taget.. för två stunder i taget går inte.

(36/100)

Read Full Post »

Wow, så fort tiden går. Inte ens en vecka kvar av april och jag tycker nyss den började. En kortare arbetsvecka väntar eftersom vi har Valborg och första maj i slutet av veckan. Lite extra ledigt är alltid trevligt. Vecka sjutton kom och gick. Försöker mig på en liten sammanfattning..

Veckans utbildning. En heldag som handlade om Hot och våld i arbetslivet. Intressant och nyttigt. Vi fick lärdom om värdet i att inte bara använda våra ord, utan även vårt kroppsspråk för att undvika hotfulla och våldsamma situationer. Kroppsspråket står ju faktiskt för drygt 70% av vår kommunikation. Värt att hålla i minnet. Vi säger mer med kroppen än med rösten.

wpid-20150424_154313.jpgVeckans present. En underbar kollega som ser hur mina klimakteriebesvär tynger mig.. hade ställt den här lilla raringen på mitt skrivbord när jag kom en morgon. Så glad jag blev. Så himla gulligt. Min egen lilla air conditioner. Den kommer att användas flitigt vid behov. Det är ju snart sommar och alldeles för varmt så den lär få avverka batterier.

Veckans längtan. After work på fredagen. Många hade längtat, sett fram emot lite avkoppling i glada vänners lag hela veckan. Precis så blev det. Avkopplande och glädjefyllt alltså. Hela tolv kollegor fick till det, samlades, skrattade, skålade och trivdes tillsammans. Nästa datum är redan spikad. Mer After work åt folket! Det börjar dessutom bli sitta-ute-säsong.

wpid-20150424_100443_1.jpgVeckans premiär. Strumpor bort. Jag tycker inte om strumpor. Eller jo, visst är de väl bra och praktiska. Men jag älskar att gå barfota. Under strumpsäsongen längtar jag hem mer än vanligt för att kunna ta av mig strumporna så fort jag kommit innanför dörren hemma. Grundregeln är april = strumpor av, november = strumpor på. Väderbundet såklart, men i runda svängar så är det barfotasäsong mellan april och november.

Veckans överraskning. Grannarna som knackade på ikväll för att överlämna en bukett med nejlikor (som jag älskar). De flyttar i morgon och har tömt huset under helgen. De har en cool katt som heter Bobo och blommorna överlämnades som ett tack för att vi varit så snälla mot deras katt. Blev himla rörd och otroligt glad. En stor, varm kram levererades också. Goda grannar är guld värda.

Veckans ”på tiden”. Sommardäcken är på. Lillebror har varit upptagen och dessutom skadad (arbetsskada) och inte kunnat hjälpa till med bytet tidigare. Men nu blev det av. Behöver inte längre ha hjärtat i halsgropen när polisen trafikkontrollerar. Är oerhört tacksam för hjälpen!

Veckans kalas. Smörgåstårta och gofika hos en annan bror som hade födelsedag i veckan. Skoj att träffa även de utflyttade barnen som var på besök. Så himla gott och trevligt som alltid i den röda lilla stugan längst in, längst bort i den lilla Bullerbyn på landet. Förutom gott att äta och fika med så bjöds det generöst på varma kramar och kärleksfulla människor. Gott..!

Vackert så. En ny vecka väntar och ska fyllas med allehanda känslor och skeenden. Spännande.

 

(57/100)

Read Full Post »

I min lilla plätt på jorden växer numera vackra blommor. Helt ärligt har jag inte sett dem tidigare. Låter knäppt va..?! Mjo.. nog har jag sett att det finns en färgklutt mitt i det gröna.. typ. Men det var förr det. Då såg livet annorlunda ut och synen begränsades av oro och ångest i långa perioder. Inte bara.. men en hel del. Lite mer ofta än sällan i varje fall.

jättevallmoklematisIdag då jag kom hem så klev jag rakt in i den lilla trädgården som pryder framsidan av huset.. och såg dessa skatter. Solen har väckt dem och fått dem att visa sitt allra vackraste jag. Se bara.. jättevallmo och klematis.. så vackert.

Och det var ungefär allt jag orkade skriva idag. Huvudet är fullt av både nytt och gammalt och nattvilan väntar.

(86/100)

Read Full Post »

Idag fick jag en sådan där glädjechock igen. Jag har sagt det tidigare.. säger det igen: Jag har världens bästa arbetsplats! Ja, eller rättare sagt.. världens bästa kollegor. Det är ju de som gör arbetsplatsen. Jobbet i sig är också roligt och allt det där såklart. Men människorna. Oj, vilka människor. Vi är en brokig skara som härstammar från lite här och lite där. Tjejer, tanter, brudar.. killar, farbröder, grabbar. Alla sorter. Alla jobbar tillsammans. Gott och blandat. Vi är inte fler än att vi känner varandra vid namn och kommer varandra så nära var och en vill. Arbetet innebär också att vi ofta springer kors och tvärs och tar hjälp och råd av varandra.. och klimatet känns som sådant att det är välkommet att göra så. Arbetsplatsen i sin helhet består ju av många, många fler. Det är ju en statlig myndighet. Men det jag beskriver är den enhet som jag arbetar på. Mottagningsenheten. Den bästa. Såklart.

Glädjechocken bestod i en blomsterleverans. Vilken god och härlig medicin. Gör gott långt in i själen. Jag är så tacksam för det arbete jag har och för de människor som finns där. Så tacksam.

(73/100)

blommor manmkort manm

Read Full Post »

En stilla och behaglig lördag har i slow motion rört sig mot kvällens höjdpunkt.. finalen i Eurovision song contest 2014.

Jag rör mig komiskt sakta och lite lätt framåtböjd. Men jag rör mig. Och jag är hemma! Idag for dottern med pojkvän på spelevenemang till Linköping. Mamma och en av bröderna kom med älsklingsblommor och gofika. Blomsterbudet knackade på och levererade en sagolikt vacker bukett som underbara, älskade vänner skickat. Jag blev så otroligt glad och överraskad.. så rörd.

Nu är det mello. Dottern och jag tittar, kommenterar, utvärderar. Kvällsmedicinen intagen så läget är hyfsat behagligt.. lite snacks på det och allt är precis som det ska vara. Livet är gott att leva!

(60/100)

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: