Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘blogga’

Jag gick i mål även i år. Tredje året på raken. Ett hundra blogginlägg på ett hundra dagar. Utmaningen avklarad. Grattis till mig..!

Det känns som en dubbel seger med tanke på i vilken situation jag befinner mig för närvarande. Livet har varit, och är fortfarande, utmanande och jag kämpar med att acceptera de begränsningar min hjärntrötthet orsakar. Det kräver lite mer än vanligt att genomföra en del saker då bland annat koncentrationen inte är som den borde. Jag blir lätt distraherad och då tar många, till synes, enkla saker längre tid att göra. Det är frustrerande, irriterande och skapar negationer mot mig själv. Jag inser hur orimligt det låter och jag önskar jag kunde känna och fungera annorlunda.. men jag är inte där än. Jag är dock på väg.. men då jag är av den otåliga sorten så tycker jag nog inte att det går fort nog.

Utmaningen betydde lite mer just i år och just på grund av min nuvarande situation. Men jag gjorde det och tacksamheten och glädjen känns viktig och riktig. Så följer den sedvanliga frågan då utmaningen nu är avklarad..

Ska jag fortsätta skriva..?!

Skriver jag för att jag vill att någon ska läsa, eventuellt beröras och möjligen återkoppla på något vis..?! Självklart gör jag det. Det motiverar, gläder och inspirerar att få veta att någon annan läser det jag skriver och dessutom tar sig tid att på något vis lämna en kommentar eller annat bevis på att de tagit del av mina ord. Men allra mest skriver jag för min egen skull och det borde också vara det som möjligen driver mig att fortsätta. Hur det blir med det får vi väl se.

Till dem som eventuellt följt mina hundra inlägg vill jag rikta ett hjärtligt tack för att ni tagit er den tiden!

(100/100)

Read Full Post »

Här är då det hundrade inlägget på raken och därmed målgång i utmaningen #blogg100. Det är hundra dagar sedan den 1 mars. Wow! Grattis till mig.

Mitt syfte med att för tredje året på raken haka på denna utmaning, var att hitta tillbaka till skrivglädjen. Och syftet är därmed uppnått. Jag tänker fortsätta skriva.. om än kanske inte varje dag. Jag älskar ju att skriva så det finns ju ingen anledning att låta bli.

20160607_205344.jpgNu är vi klara med Härskarringen, inklusive allt extramaterial. Film nummer två i trilogin, Sagan om de två tornen, är klar.. extramaterialet väntar.

(100/100)

Read Full Post »

Funderar åter igen.. nu när sinnet är så tungt och orken så begränsad. Ska jag fortsätta skriva.. eller inte?! Bidrar inte direkt med något glatt eller trevligt just nu. Även om också detta är en del av livet..

Tack i himlen för min helt fantastiska healer.. ni vet, den där Kungliga Pälsklingen. Och min kloka, fina dotter. De är mina luftkuddar.. så jag  inte drunknar. Och mamma. Min älskade mamma.

wp-1461772434722.jpegGranatäpplen är gott! Dottern köpte en idag och det här är en del av  innehållet.

 

(58/100)

Read Full Post »

låg-batterinivåBatteriet är urladdat. Nästan. Mitt batteri alltså. Under en tid har jag känt mig.. tja.. låg. Sliten. Trasig. Sådär som de flesta gör någon gång ibland. Livet går upp och ner.. inget konstigt med det. Men mitt batteri har fortsatt att ladda ur. Till viss del vet jag givetvis varför och vad jag borde gjort annorlunda för att inte hamna här. Till slut går det inte längre. Allting känns mörkt.

Jag vill oerhört mycket. Men orkar oerhört lite. Min energi går åt till att ”spela normal” och klara av mitt jobb. När jag kommer hem så gråter jag oftast bara. Jag är trött på ett sätt som man inte kan sova bort. Jag sover bra! Riktigt bra. Men jag är ändå trött. Långt in i själen och märgen trött. Jag ställer in saker, undviker en del som jag egentligen tycker är väldigt roligt. Jag är ganska hård mot mig själv. Känner mig värdelös för det mesta. Intellektet säger en sak.. känslan och hjärtat något annat. Det är en ständig kamp som dränerar mig. I helgen var jag iväg i två timmar och träffade under den tiden en vän jag inte träffat på tre år. De två timmarna tog helt slut på mig. Jag hade planerat att samla mina syskon och mamma för en fika under helgen men fick lämna återbud. Jag klarar inte av det hur gärna jag än vill. Det gör mig så sorgsen.

Jag kan skratta trots att jag mår dåligt. Jag kan skoja och sköta mitt jobb. Jag behöver inte ens låtsas. Jag älskar mina jobb och människorna jag arbetar med. Jag är otroligt tacksam och glad över att få göra det jag gör. Det har inte alls med mitt mående att göra. Psykisk ohälsa är något vi inte pratar om. Det är skämmigt. Pinsamt. Fult. Men varför då egentligen? Jag är inte dum i huvudet. Inget fel på min intelligens. Jag törs bara erkänna att jag just nu lever i ett slags mörker som jag behöver hjälp med att ta mig ur från. Det har varit lite för mycket lite för länge. Kan inte peka ut något specifikt.. det är lite av varje som är i obalans.

Jag är osäker på om jag kommer att fortsätta blogga just nu. Det känns lite som om jag bloggar för bloggandets skull och att ingen faktiskt är särskilt intresserad. Jag kan ju fortsätta skriva för mig själv. När jag gick igenom mitt livs största kris för ett tiotal år sedan så bloggade jag varje dag. Anonymt. Jag fick fantastisk respons och kunde skriva hämningslöst och brutalt ärligt och naket om exakt vad jag kände och hur livet var in i minsta detalj. Jag behövde inte stå till svars för någon eller undvika känsliga saker. Ingen visste ju vem jag var. Det skrivandet hjälpte mig mycket att ta mig igenom den svåra tiden. Idag känns det mest som att jag sitter ensam i ett stort, ekande rum och skriver.

Hur som helst.. I morgon träffar jag en läkare. Jag tar det därifrån sen.. ett steg i taget. Det kommer att bli ljust och bra igen.. det vet jag. Men jag behöver hjälp med att hitta dit.

(34/100)

Read Full Post »

Jag borde..

.. börja ta min blogg på allvar igen. Jag borde börja blogga mer. Jag vill ju det och jag har mycket att berätta.. ja, åtminstone tycker jag det själv. Så nu jäklar får det bli ordning på mig. Ja, det tycker jag. Jag ska börja blogga mer, oftare. Ja det ska jag. Nu har jag börjat..

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: