Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘bästa vän’

Det finns flera människor som besitter en särställning i mitt liv. Inte jättemånga.. men några stycken. En del människor finns där bara. I periferin kan man säga. Några finns där i något eller några år innan man glider isär, helt utan egentlig anledning. Inget konstigt. Vi kan få skilda intressen, annan livsrytm, flytta, få en annan familjekonstellation.. orsakerna är lika många som människorna. Alla de människor man i barndomen trodde skulle finnas i ens liv för evigt.. Hur många finns kvar? Säkert en del. Men hur nära? Jag själv har via sociala media hittat tillbaka till många av barndomens människor, vilket gläder mig gränslöst. Men jag har också flyttat ifrån barndomens stad för 30 år sedan.. så de människorna finns inte närvarande i den omedelbara vardagen längre. Vi följer varandra på lite avstånd. Det är minst lika betydelsefullt som något annat. Arbetsplatser jag haft har också tillfört människor av högt värde i mitt liv. Några saknar jag mycket.. andra är jag rent av lycklig åt att inte ha kvar i mitt liv. Så finns även det jag kallar för Guldkorn. De där människorna som under livets gång kliver rakt in i mitt hjärta, i min själ. De tillför så mycket glädje och så mycket kraft och kärlek att det känns som om det funnits en plats i hjärtat som väntat på att de ska kliva in. Dessa värdesätter jag enormt. Några få finns sedan ungdomen och har en alldeles särskild plats i mitt inre.. andra har tillkommit på senare år.

20170225_160206.jpgOch så finns hon. Min människa. Hon och jag har följts åt i livet i dryga 40 år nu, vilket känns helt absurt då vi inte är SÅ gamla än. Men jag hoppas och önskar att vi kan och får bli gamla tillsammans. En människa som är en del av den jag är. Hon är en del av mig och hela min familj. Min syster. Vår syster, moster, dotter. En älskad vän. Innerligt, gränslöst älskad är hon. Och hennes barn. Jag är moster till hennes barn.. så som hon är moster till mitt. Hon har mitt fulla förtroende och hon är min trygghet. Även om det går en tid mellan våra möten eller samtal.. så känns det inte konstigt. Vår vänskap tål det. Ibland skulle jag vilja ha henne hos mig hela tiden.. även om vi båda vet att vi skulle vilja slå ihjäl varandra efter en vecka eller två. Men egentligen är hon hos mig alltid. Inte fysiskt såklart.. men likväl är hon här. Hon är ju en del av mig. Tack i himlen för att du finns i mitt liv min Nette.

(5/100)

Annonser

Read Full Post »

Jag har en egen Nette och det är jag själaglad över. Idag fyller hon år. På självaste nationaldagen. Alltså flaggas det också överallt för henne och det är precis som det ska vara. För det är hon värd och mer därtill. Mycket mer. Jag älskar henne och jag saknar henne alltid. Hon är en del av den jag är. En själasyster. I år har vi varit vänner, bästisar, i 40 år. Det innebär i sin tur att vi började femte klass för fyrtio år sedan. Hur är det ens möjligt?! Hon fyller ju 27 idag. För 23:e gången i och för sig. Jag har aldrig varit bra på matte. Men så är det. Fyrtio år. Himmel..!!

wpid-20150607_000105.pngHon började i vår klass då. I femman. På Bodetorpskolan i Karlshamn. Vi följdes åt i samma klass resten av grundskolan och fortsatte sedan i samma klass även i gymnasiet. Från den där skolstarten i femte klass har våra liv följts åt mer eller mindre parallellt. Med flytt hemifrån, med relationer, med barn, med separationer, med det mesta faktiskt. När vi var i 20-års åldern flyttade jag 60 mil norrut och hamnade i Uppland. Men vår kontakt har fortgått trots att livet slagit kullerbyttor åt oss på varsitt håll. (bilden är från då vi gick i sjuan eller åttan)

Ibland hörs vi av ofta, ibland går det långa tider mellan gångerna. Men varje dag finns hon med mig på ett eller annat sätt. I mitt hjärta och i mina tankar. Jag saknar henne ständigt och längtar alltid tills vi kan ses igen. Och när vi ses så är det som om vi tar vid där vi sist sågs. De långa pauserna känns inte konstiga längre ens. Det är så våra liv ser ut då jobb och vardag sväljer den mesta energin. Hon sa för några år sedan.. och det stannade kvar hos mig.. hon sa; vår vänskap tål det! Vår vänskap tål tystnad och pauser. Även om de ibland blir längre än vi vill. Den är något av det starkaste som finns i mitt liv. Den är en lika självklar del av mig som mitt namn, min identitet.

Hon är envis som ingen annan. Ingen kan blänga som hon (möjligtvis hennes dotter). Där kan man säga att en blick säger mer än tusen ord. Bestämd och principfast. Helt galet rolig. Otroligt duktig i allt hon tar sig för.. vare sig det är arbetet som lärare eller sitt handarbete. Energisk. Men det som definierar henne mest.. i alla fall hos mig.. är hennes okuvliga lojalitet och hennes enormt stora och omtänksamma hjärta. Hon gör alltid det där lilla extra. Hon bryr sig.

Varje kväll då jag knäpper mina händer och läser min aftonbön.. och därefter tyst viskar om allt och alla jag är tacksam över.. finns hon med. Ikväll som alla andra kvällar sänder jag henne kraft och kärlek.. och ikväll önskar jag dessutom att hon har fått ha en helt underbar födelsedag. Jag hoppas och önskar att hon fått känna sig älskad och ihågkommen. För det är hon. Hon är min dotters moster och min syster. Hon är min älskade Nette. Grattis på din 27-års dag!

(98/100)

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: