Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘älska jobbet’

20160520_002941.pngFör mig är både tussilagon och maskrosor synonyma med glädje. Därav ordet glädjeprickar. De flesta avskyr dem. Eller åtminstone så anses de vara till problem eller bekymmer. Jag föredrar också att beundra dem på andra ställen än min gräsmatta.. men det poppar upp en och annan ändå. I ren trots, tror jag.. Vad är det för glatt med dem då? Tja.. de är solgula.. de är livskraftiga, starka. När vi ser dem är det definitivt vår.. eller till och med sommar. Ljusets tid. Och så tycker jag att de är söta att se på. Gulliga. Hade de sålts i handelsträdgårdar eller på plantskolor.. ja då hade det varit rusning efter dem. Tror jag..

Glädjeprickar finns det gott om även på min arbetsplats. Fast de är av en annan sort. De kallas kollegor, vänner och fantastiska medmänniskor. Jag hälsade på där idag. Skulle ju lämna det där sjukintyget. Möttes av massor med glädje och varma kramar. Vilken ego-boost!! Det värmde långt in i hjärteroten och djupt in i den trasiga och trötta själen. Jag berördes innerligt och tänker ĺeva på detta underbara bemötande en bra stund. Det tål att upprepas: Jag har världens bästa kollegor och världens bästa jobb. Och chef. Absolut bästa chefen också.

(80/100)

Read Full Post »

I mitt arbete, som jag älskar så mycket.. Ja, älskar. Faktiskt. Jag känner sådan djup glädje och tacksamhet över att få arbeta med det jag gör. Dessutom tillsammans med helt underbara kollegor. Jag skrattar varje dag. Jag lever i ödmjuk tacksamhet över att det här jobbet hittade mig då.. i oktober 2013. En livstid sedan.

snobbenglädjeEn av de allra roligaste delarna med mitt arbete är att möta människor. Hjälpa människor. Förstå människor. Varje dag är en otrolig mix av precis hela känsloregistret, inklusive dess ytterligheter åt båda håll. Det vill säga både bottenlös sorg men också glädje som förändrar livet.

Jag har både igår och idag haft den stora ynnesten att få delge människor livsavgörande beslut. Positiva beslut. Att stå framför en människa som lever med en ofattbar oro över nästa steg i livet. Oro av det slaget som innebär att kunna fortsätta leva i trygghet eller att riskera att dö. Att då få se en människa falla i gråt av lättnad och oändlig glädje över sig själv och sitt barn.. det berör ända in i märgen. Den blicken går inte att förklara. De tårarna går inte att hejda. När oron som tyngt så länge lättar som dimma i solsken.. att få bevittna det, vara en del av det innebär att vi är inne på medmänsklighet av episka mått.

Tack i himlen för att jag får vara en del av ett så viktigt och livsavgörande steg i människors liv.

 

(39/100)

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: