Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Resa’ Category

… jag skrev någon lista. Denna kan ha publicerats för länge sen och en del frågor får liknande svar. Andra har helt nya svar. Livet förändras.

Vad gör mig riktigt lycklig? Kvalitetstid med dottern. Att göra saker vi båda älskar och mår bra av. Jag blir också lycklig av Minioner, Nalle Puh, Kejsare Karamellpudding och fina vänner.

Var bor jag och vad fick mig att flytta dit? Jag bor i Norrköping sedan våren 2012 och här hamnade jag lite av en slump. Det var det minst jobbiga alternativet av flera just då. Nu älskar jag staden som jag med värme kallar min vackra stad.

Äter jag helst/oftast hemlagat eller på restaurang? Lika gärna vilket som faktiskt. Roligt att experimentera i eget kök (dottern är jätteduktig på just det) eller att tillaga favoriterna.. likväl som att sätta sig på restaurang och serveras något gott. Då jag är helt ensam hemma lagar jag tyvärr sällan någon vettig mat alls. Blir mest smörgåsar eller annan latmanskost.

Vad har jag för klädstil? Följer jag trender? Jag har en helt egen stil. Den kallas bekvämt. Jag har inte medvetet köpt fula kläder så jag tycker om det jag tar på mig. Trender har jag aldrig följt och kommer sannolikt aldrig att följa. Jag gillar dock inte rysch och volanger. Inte heller så förtjust i glitter och blingbling.

Vad har jag för drömresmål? Jag trivs fint hemma, men drömmer om att komma bort ibland. Tycker om att resa till fäderneslandet, vill se Rom och London. Älskar att hitta fina ställen runt om i Sverige. Högst på drömlistan finns dock en Japanresa med dottern.

Vart bär nästa resa av? Nästa vecka tar jag tåget till vår vackra huvudstad för två dagars utbildning.

En bra bok? Jag älskar böcker.. trots att jag ännu inte klarar av att läsa. En av de böcker jag läst som berörde mig på djupet var ”Påven Johanna” av Donna Woolfolk Cross.

När har jag mått som sämst vs bäst i livet? Som allra sämst för några år sedan när livet vändes upp och ner och inget annat än kaos fanns. Där befann jag mig otäckt länge. Som allra bäst då dottern föddes såklart.. där finns ingen konkurrens. Just nu är det lite ostabilt då jag ännu lider av min utmattning eller hjärntrötthet. Kroppsligt är det sisådär och det mentala kämpar jag med. Jag är dock en utpräglad optimist och vet att det snart blir bättre än någonsin förr.

Vad hade jag sagt till mitt 14-åriga jag? Oroa dig inte så mycket. Du duger som du är. Du är värdefull.

När känner jag mig som a million dollars? När jag har min nära och djupa dialog med katten precis vid läggdags. Han ligger på mitt bröst eller tätt intill i sängen och vi bedyrar varandra vår kärlek och tacksamhet över att vi har varandra. Eller när jag kan göra någon annan människa genuint glad.

Om jag skulle flytta, vart skulle jag flytta då? Inom kommunen. Nu måste jag erkänna att jag själv blev förvånad, men med handen på hjärtat är det så. Jag skulle dock inte tacka nej till en liten lägenhet i Stockholm heller, om tillfälle gavs.

Vad är jag om 10 år? Frisk och lyckligt lugn och harmonisk.

Tror jag på ödet? Jag tror att det som sker, sker av en anledning. Det kan dock ta olika lång tid att se och förstå anledningen.

Vad får jag energi av? Glädje, gemenskap, kreativitet, frisk luft, skratt, träning, Kejsare Karamellpudding. Och sömn.

Vad har jag för favoritårstid? Hösten har alltid varit den tid på året då jag mår som allra bäst. Men jag har på senare år upptäckt att vårens ankomst också ger samma känsla.. innan det blir för varmt och soligt och svettigt och fullt med insekter överallt.

3 saker jag önskar mig i födelsedagspresent? God mat, varma kramar och kanske en bra bok.

Vad har jag för favoritdrink? Tror den heter White Cadillac. Smakar som mjukglass. Nästan.

Vem/vilka inspireras jag av? Kreativa, ärliga, modiga och raka människor med god självinsikt.

Om jag skulle bjuda på kalas, vad bjuder jag helst på då? Kanske kyckling med ugnsrostade grönsaker och någon kall, god sås. Men mest av allt vill jag bjuda på mig själv.. i allt jag gör.. vare sig det är vardag eller fest.

(54/100)

Read Full Post »

20160807_103834.pngEtt av dygnen denna helg bestod av så gott som allt på känsloskalan.. från den ena ytterligheten till den andra. En lång dag som började redan klockan fem på morgonen. Dagen innehöll en längre bilresa till välbekanta trakter. Det kändes på något vis underligt att köra på vägar som under så många år tog mig hem. Under halva mitt liv faktiskt. Men de vägarna leder inte längre hem. Hemma är någon annanstans numera. Det kändes inte alls som att komma hem längre. Det finns några enstaka saker i det lilla samhället jag fortfarande saknar. Grannarna var de bästa som någon någonsin kunnat tänka sig. Kinarestaurangen Winner Garden som (enligt mig och dottern) har den absolut godaste kinamaten. Vi har provat i många städer.. men inget slår dessa hittills. ICA Kvantum har ett fantastiskt utbud av det mesta.. deras brödavdelning och charkdisk är i världsklass! Här står också numera bygdens stora son som staty.. vilket var skoj att se. Allt kändes så välbekant men ändå främmande.

Det som förde oss dit var av lite annat slag än nostalgi och minnen. Anledningen var en begravning. Hon fick ett värdigt avslut och det kändes rätt att ha varit en del av det avslutet. Det fanns andra anledningar till obehag och anspänning under tiden.. men allt gick förhållandevis bra ändå. Framför allt dottern stod starkare än jag någonsin sett henne och gjorde mig stoltare än någonsin tidigare.

Dagen bjöd på nästan hela känsloregistret i form av sorg, glädje, vemod, melankoli, avsky, skadeglädje, godhet, tacksamhet, ilska, besvikelse. Till största delen kändes det omtumlande men bra. Vi tog oss igenom flera barriärer och kom starkare ut på andra sidan.

Det hann bli kväll och mörkt innan vi var hemma igen.. 18 timmar efter att klockan väckt oss på morgonen. 18 timmar av känslostormar och en resa både på yttre och inre vägar. Till slut la vi oss till ro.. i våra egna sängar.. i den vackra stad där vi idag är hemma.

Read Full Post »

Sedan ett par månader tillbaka ser min resväg till och från arbetet lite annorlunda ut än tidigare. Eftersom min bil bestämde sig för att totalstrejka så får den stå och tjura i garaget tills jag har råd och lust att göra något åt den. Avregistrerad kan den stå där och begrunda sitt öde. Själv åker jag numera spårvagn till och från arbetsplatsen.

Det är annorlunda att ta sig fram i kollektivtrafiken. Ganska bekvämt för all del. Jag har spårvagnshållplatsen ungefär två minuters gångväg hemifrån och vid slutdestinationen tar det mig ganska precis fem minuter tills jag kan dra mitt kort i läsaren och traska in på jobbet.

Då jag sitter på spårvagnen och bara åker.. så vandrar tankarna. Jag ser mig omkring och noterar mina medmänniskors beteenden. Efter ett antal dagar eller veckor så utkristalliserar sig vanemönster. Saker jag aldrig lagt märke till tidigare eller åtminstone reflekterat över direkt.

En pappa med sin lilla dotter äter alltid frukostmackan vid hållplatsen. Pappan klistrar lapp för ena ögat på dottern (som antagligen har ett skelningsproblem). De är så lika att det är komiskt och de hoppar av efter sex hållplatser. Varje vardag.
Sommarjobbarna. Trötta ungdomar halvsover sig igenom resvägen till sina arbeten. Nästan uteslutande med hörsnäckor i öronen, lyssnandes på favoritmusiken. Sitter de tillsammans med någon annan så berättas det om allt det nya och spännande som att ha sitt allra första riktiga arbete innebär.. varvat med planer inför kommande helg, alternativt rapporter om helgen som varit.

Och sen dessa två, ständigt aktuella företeelser som tycks sakna någon känd riktlinje att följa. Sunt förnuft verkar fattas hos en del av medmänniskorna.

mobilpratPrata i telefon. Dina medresenärer är inte intresserade av dina privata angelägenheter. Om du tvunget måste tala i telefon.. försök göra det så snabbt och diskret som möjligt. Det är ingen megafon du använder. Mikrofonerna i dessa smarta telefoner är superkänsliga och du behöver verkligen inte skrika. Inte ens höja rösten. Jag lovar.

 

large_tjurig-ko-7650Tugga tuggummi. Stäng munnen. Snälla! Du ser ut som en riktigt korkad människa om du idisslar med munnen öppen. Ja, det är sant. På riktigt. Du kanske inte ens förstår hur äckligt och irriterande det är. Men tro mig.. det är både äckligt och irriterande och det ger dig en aura av idioti. För att inte tala om ljudet. Så snälla.. tugga med truten stängd om du tvunget måste ha ett stort tuggummi att mala mellan tänderna.

 

 

Read Full Post »

Klockan åtta på morgonen, i strilande regn, klev vi på bussen som skulle ta oss till vår vackra huvudstad. Strax före tio parkerade bussen på Kungsbron och vår Stockholmsdag kunde börja. Jag och vännen/kollegan Jeanette hade båda med oss våra döttrar (bild 1). Alva hade skrivit ner alla viktiga butiker som skulle besökas. Jag själv och dottern hade inga givna planer annat än att strosa omkring och se vad dagen ville bjuda på. Vi började med gemensamt fika i ett av kafferummen på underbara Vetekatten på Kungsgatan (bild 2 och 3). Detta anrika café som behållit sin genuina miljö från då de öppnade 1928. Gott och mysigt var det. Vi började traska på Drottninggatan (bild 4).. kikade in i ett par favoritbutiker, njöt av vacker musik (bild 5), iakttog människor och bara njöt av att vara där och då. Så började det tyvärr att regna. Trist. En liten pärla hittades.. butiken Kawaii på Gamla Brogatan 23. Dottern råkade se någon som bar på en kasse därifrån, memorerade adressen och så gick vi dit. En liten butik helt i dotterns smak. Ett litet himmelrike för dem med intresse för det japanska, gulliga (bild 6). Vi gick sedan tillbaka till Vetekatten för lite mer fika. Dottern lycklig över sitt fynd, en ring med Totoro (bild 7). Vi satt och bara pratade och njöt av samvaron och av att vara på ”utflykt” i trakten som var ”hemma” under så många år.

Så blev det eftermiddag och vi mötte upp med vännerna för lite gemensam lunch. Kungshallen är ju perfekt då där finns något för alla. Man sitter tillsammans men äter från olika ställen om man så vill. Vi valde att dela en enorm portion kycklingwok från Chopsticks och blev proppmätta (bild 8). Nu regnade det rejält och det förtog en del av upplevelsen. Ett paraply hade inte varit dumt att haft med sig (bild 9). Just igår genomfördes Stockholm Marathon där tappra löpare tog sig igenom stadens gator i detta strilande regn (bild 10). Nu började klockan närma sig tiden för hemfärd och vi riktade stegen mot Kungsbron igen. Just där ligger ju Schibsted-huset, som hyser en del större tidningsredaktioner och lite annat medialt (bild 11). Just där drömde jag om att arbeta i många, många år. Idag är jag nöjd där jag befinner mig.. men om de nu skulle erbjuda mig något så vet man aldrig.

Trötta och nöjda bussades vi hemåt igen. Alva hade hittat American Cookies och valt en cupcake som var som en hel middag (bild 12). Vännerna hade handlat jordgubbar från Hötorget som vi smaskade på under hemresan (bild 13). Det blev en lång dag och det var skönt att komma hem igen. Men vi verkligen njöt av att komma iväg, bara finnas till och njuta av varje given stund tillsammans.

(92/100)

 

wpid-20150601_000406.png wpid-20150601_000233.png wpid-20150531_235932.png wpid-20150531_235706.png wpid-20150530_121838.jpg wpid-20150530_123325.jpg wpid-20150530_134538.jpg wpid-20150530_145645.jpg wpid-20150530_155606.jpg wpid-20150530_161003.jpg wpid-20150530_161211.jpg wpid-20150530_164648.jpg wpid-20150530_170523.jpg

Read Full Post »

10 saker jag gillar

  • Stormvindar. Älskar när det stormar, speciellt när jag ska sova.
  • Nytvättade sängkläder. Känslan, doften.
  • Att bada bastu. Den totala avslappningen. Känner mig ren både inuti och utanpå.
  • Fotvård av dottern. Finns inget bättre. Känns bra i hela kroppen. Hon håller mina fötter i drägligt skick trots neuropati och värk.
  • Att åka bil. Och att köra för all del. Men att åka med i bilen. Bara åka med..
  • Prata med någon så att man tappar bort tid och rum. Typ en hel natt. Prata på ett sätt så att man aldrig vill sluta.
  • Att skriva. Oavsett om det är via tangenter eller med hjälp av en penna. Att skriva är lika viktigt som att andas.
  • Resa. Just nu tillåter inte vare sig ekonomin eller livet i övrigt att planera resor. Men jag älskar det likväl. Och längtar tills det är mer möjligt igen.
  • Jobba. Ja, jag gillar verkligen att jobba. Gillar mina båda jobb.. både arbetsinnehåll och de allra flesta kollegorna på båda ställena. Jag är lyckligt lottad och mycket tacksam.
  • Djur. Främst min katt. Vår katt. Den vackraste i världen. Men också hundar. Och andra katter. Och andra djur. Utom insekter och fåglar. Fåglar bara ute i det fria, men aldrig i närheten av mig.

 

9 saker jag ogillar

  • Inälvsmat. Har svårt för det. Mycket svårt. Gillar leverpastej, men där går gränsen.
  • Bortskämda, skrikiga ungar som testar gränser offentligt.
  • När folk tuggar tuggummi med öppen mun. De ser idiotiskt korkat ut. På riktigt.
  • När tavlor hänger snett. Måste rätta till det, oavsett var jag befinner mig.
  • Människor som talar högt i telefon på spårvagnen eller bussen. Eller småbrudar som pratar medvetet högt när de skryter och försöker bräcka varandra i någonting.
  • Att tv-serier jag gillar har så långa pauser mellan säsongerna.
  • Att inte kunna sova pga värk och/eller ångest.
  • Saker jag inte förstår. Det skapar frustration och en känsla av vanmakt. Dränerar mig på energi.
  • När teknik och elektronik sviker. Som bilar, diskmaskiner, spisar som inte fungerar.

 

8 saker jag vill göra i framtiden

  • Resa mer. Uppleva mer.
  • Skriva mer för hand.  Dikter, brev, berättelser.
  • Utvecklas i mitt jobb. Lära mig mer. Ta större ansvar.
  • Hålla fler föredrag om mina erfarenheter. Nå ut till människor. Göra skillnad. Skapa debatt.
  • Skapa mer. Låta min kreativitet få större plats. Utveckla den, anamma den och låta den bli en del av vardagslivet.
  • Fotografera mycket mera. Dokumentera livet. Hitta ett bildspråk att dela med mig av på ett eller annat sätt.
  • Motionera regelbundet. Det som gör mig så gott. Egentligen.
  • Tro på mig själv. Våga vara ännu mera jag och känna mig helt trygg i det och där igenom även finnas till mer för andra.

 

7 serier jag följer eller har följt

  • Grey’s Anatomy. Solklar etta!
  • Downton Abbey. Sett de fyra första säsongerna och längtar efter mer.
  • Orange is the new black. Netflix-serien som fastnade och gav mersmak. Gillar det extra mycket då det är baserat på verkliga händelser.
  • Prison Break. Den glömmer jag nog aldrig. Av flera skäl. Underbar story och en sjukt vacker man i huvudrollen. Ja okej, hans bror också..
  • Outlander. Åh himmel säger jag bara. Magiskt bra. Tack i himlen för Diana Gabaldons författartalanger.
  • Förhäxad. Den har vi börjat se om på Netflix nu, jag och dottern. Lättsmält underhållning.
  • Bones. Ännu något verklighetsbaserat. Älskar hur de kommer fram till mordgåtornas lösningar med hjälp av extrema och innovativa metoder av vetenskapens nutida mojänger.

 

6 ord som beskriver mig

  • Ärlig. En nödvändighet för att jag ska kunna leva med mig själv.
  • Tålmodig. För det allra mesta. I varje fall utåt.
  • Sarkastisk. Ja, och ironisk.. oftast mot mig själv. Här finns min humor.
  • Nattuggla. Fast en ganska trött sådan som gärna vill bli en morgonpigg människa. Också.
  • Rättvis. En ständig strävan och ett evigt mål.
  • Snäll. Jag är en snäll och optimistisk människa som nästan varje dag väljer tacksamhet och glädje som ledord.

 

 

(76/100)

Read Full Post »

Mitt mål varje arbetsdags morgon heter Presidenten. Denna otroligt stora, maffiga och fula byggnad som innehåller så många skratt och människor. Ja tårar också för den delen. Men mest skratt. Den står där och fyller nästan ett helt kvarter alldeles själv. Grå och helt enorm. Två parallella rader med tvärgående gångar som binder samman längorna. Den sväljer några tusen människor och en lunchrestaurang.

Presidenten heter alltså byggnaden. Numera associerar jag ordet till min arbetsplats. Kekkonen 1900-1986 När jag var yngre var begreppet och ordet President det samma som Urho Kalevi Kekkonen. Den finska landsfadern som förde mitt fädernesland in i modern tid.

norrköping resecenterNär jag passerat Matteus kyrka och den STORA rondellen vid Norrtull, där också polishuset står, så styr jag mot Resecentrum. Vit och vacker är huvudbyggnaden som tronar just där spårvagnar, bussar och tåg möts och stannar till för att plocka upp eller släppa av resande till, från eller genom vackra Norrköping.

Nästan framme nu.. bara ett stenkast bort så gäller det att hitta en parkering, vilket inte är det lättaste. Pendlarparkering, långtidsparkering, korttidsparkering, boendeparkering, jobbparkering och gropigast-i-stan-parkering. Där har vi dem alla som nästan omringar den mäktiga Presidenten. När bilen är parkerad så går jag in i denna gråa koloss och här händer det fantastiska saker varendaste dag. Här finns så mycket glädje! Jag är så tacksam över att få ta del av och vara en del i denna glädje .. varendaste dag.

Presidenten 2

 

 

 

 

 

 

 

 

(47/100)

Read Full Post »

Det lilla jag hunnit se av staden såhär långt tycker jag om. Tåget anlände i tid.. kvart i åtta ikväll. Hotellet ligger i närheten av centralstationen (mycket trevligt hotell för övrigt). Vi valde en god pizza och en öl på Piccolo Mondo vid Lilla Torg. Vid detta lilla torg fanns ett digert utbud av matställen. Här kan man också sitta ute typ året om.. med hjälp av gasolbrännare och filtar och parasoller. Hur mysigt som helst.

Morgondagen bjuder på utbildning och taxin hämtar i god tid. Innan dess.. något av det trevligaste som finns: hotellfrukost. Men nu.. är den här kärringen duktigt trött efter en lång dag. Så jag slutar med det och återkommer med nya intryck och förhoppningsvis lite bilder i morgon. Jag är alltså på en utbildningsresa med härliga och roliga kollegor. Det kan ju bara bli jättebra!

(30/100)

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: