Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Pälskling’ Category

Jag gillar listor och har problem med inspirationen men vill ändå få ut något på bloggen. Då blir det såhär..

Fem

Vad gjorde jag igår kväll: Kollade på juniorkockarna på TV. Grymma på matlagning de där små rackarna.

Vad kan jag höra just nu: Det dova, subtila brummet från kylplattan under min laptop.

Sak jag inte kan leva utan (materiella): Dusch skulle jag ha svårt att klara mig utan.

Något jag ska göra nästa vecka: Fira påsk! Och åka på en kort visit till mitt älskade Karlshamn och tanka energi. Blir otroligt kort om tid och allt jag vill hinns inte med. Men ändå. Pärlan vid havet ska besökas och avnjutas likväl.

Något jag helst äter: Jag är svag för potatis.. i de flesta former. Den går ju att variera i all oändlighet. Tycker till och med om att äta den rå!

 

Fyra

Någon jag kan berätta allt för: Min terapeut. Om vi nu snackar ALLT.

Någon jag tycker om: Det finns några stycken jag uppskattar oerhört och som jag är innerligt tacksam över att ha i mitt liv. Inte jättemånga, men några ändå. Det finns också någon jag tycker extra mycket om.

Någon jag skulle vilja bjuda över på en middag: Lars Winnerbäck. Tror han skulle ha massor med bra saker att prata om. Någon som kan skriva texter som han gör måste ha en fantastiskt levande själ.

Du träffar varje dag: Finns nog ingen person jag träffar varje dag. Men den där katten däremot. Han förgyller varendaste dag för mig.. Han är otroligt social och pratar gärna och mycket. Han är också intuitiv och kommer riktigt nära och spinner mig lugn om jag behöver det. Den ljuvligaste varelsen av dem alla är han, vår Kejsare Karamellpudding.

 

Tre Nej tack!

När det gäller klädesplagg: Polokrage. Får lite panik bara jag tänker på det.. I min generation har de flesta kvar skräcken över banlonpolon som fick håret att stå rakt upp och som smet åt som ett ormskinn runt halsen.

I matväg: Inälvsmat lockar inte ens lite. Isterband har jag också svårt för. Och fiskbullar. Konsistensen är uääk.

I din inredning: Är inte förtjust i pråligt, svulstigt eller guld. Inga volanger och sådant.

 

Två Ja tack!

Personlighetsdrag jag föredrar: Ärlig, genuin, autentisk.. är personlighetsdrag jag värdesätter högt. De människor som låtsas tycka om och som gärna ler fast de inte vill.. dem håller jag gärna på avstånd.

En dryck jag gillar: Finns mycket gott att välja på men inget som är bättre än vatten.

 

En

God vana att förmedla: Ät frukost. Jag vet att många har svårt för det. Men försök äta något litet ändå. Det anger tonen för dagen och det är ett enkelt sätt att visa att du bryr dig om dig själv.

Annonser

Read Full Post »

Ibland är skrivlusten väldigt påtaglig men inspirationen om vad jag kan/ska/vill skriva om är helt borta. Då kan man googla på olika typer av blogglistor och använda sig av en sådan. Här är en sådan..

Jag kan…
.. otroligt mycket mer än jag tror. Det har de senaste halvåret lärt mig på flera olika sätt. Dessutom kan jag behärska mig. Nästan alltid när det behövs. Nästan.

Jag vill…
.. just nu mycket mer än vad jag förmår. En konkret sak jag vill är att bli klar med min organisering/utrensning här hemma. Sakta men säkert försvinner pryl efter pryl, säck efter säck och allt mer nöjd och tacksam blir jag.

Jag gillar…
.. mycket mer än vad jag ogillar. Väljer oftast tacksamhet och glädje. En gillning måste nämnas.. och det är ju Kejsare Karamellpudding. Jag inte bara gillar honom.. jag älskar honom.

Jag gillar inte…
.. halka, orättvisor och människor som beter sig som offer. Jag gillar inte heller när människor tror de är mer värda än andra och bara är rent av elaka.

Jag måste…
.. skriva ner påminnelser i almanackan. Det är inte alls lika självklart att komma ihåg lika mycket som jag brukade göra för inte så länge sedan. Jag tycker bäst om almanackan i pappersform som ger bra överblick och låter mig använda en vacker penna. Jag älskar pennor.

Jag behöver…
.. lära mig tålamod. Jag behöver också lägga upp mina nya gardiner (helst så det inte ser alltför tokigt ut).

Jag får…
.. mycket hjälp och stöd just nu. Är så oändligt tacksam.

Jag kan inte…
.. längre gå i högklackade skor. Annars kan jag det mesta jag vill kunna. Några språk till skulle jag dock vilja kunna behärska.

Jag undrar…
.. hur i hela världen en människa med den absolut vidrigaste människosynen jag någonsin bevittnat kunnat bli en av världens mäktigaste människor. President i USA. Är amerikaner verkligen så otroligt ointelligenta..? Är pengar och makt så mycket viktigare än medmänsklighet och mänskliga rättigheter..?!

Jag längtar till…
.. en lång, härlig, frisk, glad och underbar vår. Och så har jag en annan längtan som är stark och djup.. och som jag än så länge behåller för mig själv.

Read Full Post »

Pälsklingar

I min familj finns det en Kejsare. Han är lite drygt 15 år gammal, väger cirka 6 kilo och har den mjukaste och vackraste pälsen i världen. Kejsare Karamellpudding, eller Kirre som han egentligen heter, är en mycket viktig del av min familj. Han är min healer, mitt hjärta och min stora kärlek. Varje kväll och ibland på mornarna så hoppar han upp i min säng, lägger sig på mitt bröst.. så vi ligger hjärta mot hjärta.. och så myser vi. Han spinner, pratar, kloar lite.. buffar ner sin nos i min kupade hand. Så mycket kärlek.

Så har vi den här killen, Lukas eller Lulle som vi gärna kärleksfullt kallar honom. Han bor hos mamma och min ena bror. En stor hund med ett ännu större hjärta. Han är en av de snällaste som någonsin funnits. Han blir 8 år i sommar och jag har hört honom skälla kanske två gånger någonsin. Han älskar att bli klappad och gosad med och han är så älskad av så många. Barnasinnet har han kvar och han visar sin glädje så tydligt varje gång vi ses. Ibland glömmer han sin storlek och vill försöka hoppa upp i knät.

Det finns ytterligare pälsklingar i familjen förstås. En bror har en Sixten (jack russel/tax) och en Signe (katt) som bor ute på landet och har det fint där. En annan bror har en Alwa (chihuauha-blandning) och så finns där också Bärgarn (som jag av någon anledning kallar för Bertil) och Blixten, som är två kattbröder.

Alla dessa fyrbenta och så älskade familjemedlemmar som skänker så mycket glädje i våra liv.. I vår familj finns det inget som heter ”bara en katt” eller ”bara en hund”. De är alla fullvärdiga familjemedlemmar.

Read Full Post »

Den här skrev jag för några år sedan. Hittade nyss och svarade på frågorna igen..

Vad gör mig riktigt lycklig?
Jag blir lycklig av Minioner, Nalle Puh, Kejsare Karamellpudding och fina vänner. Jag uppskattar ärliga, genuina människor otroligt mycket. Att umgås med sådana är lycka för mig.

Var bor jag och vad fick mig att flytta dit?
Jag bor i Norrköping sedan våren 2012 och här hamnade jag lite av en slump. Det var det minst jobbiga alternativet av flera just då. Nu älskar jag staden som jag med värme kallar min vackra stad.

Äter jag helst/oftast hemlagat eller på restaurang?
Lika gärna vilket som faktiskt. Roligt att experimentera i eget kök (dottern är jätteduktig på just det) eller att tillaga favoriterna.. likväl som att sätta sig på restaurang och serveras något gott. Lite mer vegetariskt börjar det bli dessutom.

Vad har jag för klädstil? Följer jag trender?
Jag har en helt egen stil. Den kallas bekvämt. Jag har inte medvetet köpt fula kläder så jag tycker om det jag tar på mig. Trender har jag aldrig följt och kommer sannolikt aldrig att följa. Jag gillar dock inte rysch och volanger. Inte heller så förtjust i glitter och blingbling. Less is more liksom.

Vad har jag för drömresmål?
Jag trivs fint hemma, men drömmer om att komma bort ibland. Tycker om att resa till fäderneslandet, vill se Rom och London, Skottland och Budapest. Uppskattar också att finna platser som berör här hemma i Sverige.

Vart bär nästa resa av?
Om någon vecka är det tänkt att det blir en helg i Gävle.

En bra bok?
Jag älskar böcker. En av de böcker jag läst som berörde mig på djupet var ”Påven Johanna” av Donna Woolfolk Cross.

När har jag mått som sämst vs bäst i livet?
Som allra sämst för några år sedan när livet vändes upp och ner och inget annat än kaos fanns. Där befann jag mig otäckt länge. Som allra bäst då dottern föddes såklart.. där finns ingen konkurrens. Just nu är det lite ostabilt då jag ännu lider av min utmattning eller hjärntrötthet. Jag är dock en utpräglad optimist och vet att det snart blir bättre än någonsin förr.

Vad hade jag sagt till mitt 14-åriga jag?
Oroa dig inte så mycket. Du duger som du är. Du är värdefull.

När känner jag mig som a million dollars?
När jag har min nära och djupa dialog med katten precis vid läggdags. Han ligger på mitt bröst eller tätt intill i sängen och vi bedyrar varandra vår kärlek och tacksamhet över att vi har varandra.

Om jag skulle flytta, vart skulle jag flytta då?
Inom kommunen. Mer centralt med gångavstånd till jobb och affärer. Jag skulle dock inte tacka nej till en liten lägenhet i Stockholm heller, om tillfälle gavs.

Vad är jag om 5 år?
Frisk och lyckligt lugn och harmonisk. Jag älskar och är älskad.

Tror jag på ödet?
Jag tror att det som sker, sker av en anledning. Det kan dock ta olika lång tid att se och förstå anledningen.

Vad får jag energi av?
Glädje, gemenskap, kreativitet, frisk luft, skratt, träning, musik, böcker, Kejsare Karamellpudding. Och sömn.

Vad har jag för favoritårstid?
Hösten har alltid varit den tid på året då jag mår som allra bäst. Men jag har på senare år upptäckt att vårens ankomst också ger samma känsla.. innan det blir för varmt och soligt och svettigt och fullt med insekter överallt. Nämnas bör att jag uppskattar alla våra årstider stort.

3 saker jag önskar mig i födelsedagspresent?
God mat, varma kramar och kanske en bra bok.

Vad har jag för favoritdrink?
Tror den heter White Cadillac. Smakar som mjukglass. Nästan.

Vem/vilka inspireras jag av?
Kreativa, ärliga, modiga och raka människor med god självinsikt.

Om jag skulle bjuda på kalas, vad bjuder jag helst på då?
Kanske kyckling med ugnsrostade grönsaker och någon kall, god sås. Men mest av allt vill jag bjuda på mig själv.. i allt jag gör.. vare sig det är vardag eller fest.

 

Read Full Post »

Min familj består av min dotter, min katt och jag själv. Världens bästa och mest sammansvetsade trio. Det är ganska ofta vi mot världen på olika sätt. Vi har i sanning gått igenom eld och vatten tillsammans, vi har traumatiserats och vi har manglats genom ångestens alla helvetiska stadier igen och igen. Men vi hör ihop och inget trauma, ingen ångest, ingen utomstående kraft kan göra något åt det. Det är svårt att försöka förklara den kraft vi besitter oss emellan. Den är sprungen ur de svårigheter vi prövats mot och klarat oss ur. Den behöver inte heller förklaras. Den är självklar och viktig för oss och det räcker fint.

Givetvis finns andra människor kring oss som tar del i allt det fina som kan kallas familj. Den faktiska, rent biologiska familjen såklart. Men minst lika viktig är den som tillkommer bland dem vi väljer att hålla nära och kära i form av vänner och själasystrar och bröder. Dottern har en pojkvän sedan flera år och han är ju såklart också en del av familjen. Oavsett vilka som tillkommer eller bortfaller, finns eller inte finns.. så finns kärnan i oss tre.

Men det är vi tre som är min familj. Min dotter är vuxen och klarar sig fint själv. Jag är stolt att jag uppfostrat en sådan fin och klok människa. Hon är för evigt en del av den som är jag och hon är ljuset i mitt liv. Katten är femton år ung och en central och viktig del av den här familjen. Han är otroligt intuitiv och håller sig extra nära den av oss som må behöva honom som bäst i form av healing eller tröst då livet vibrerar i otakt. Han pratar mycket och har en helt fantastisk personlighet. Det kan alla som mött vår Kejsare Karamellpudding intyga. Vi skämmer bort honom kopiöst och njuter varje sekund av det. Det är som det ska vara. Vi tre mot världen. Nu och alltid.

Read Full Post »

Min första omgång semester för i år är nu slut. Hur det gått till vet jag ärligt talat inte.. för jag jobbade nyss och nu ska jag tillbaka igen. Har hunnit blinka kanske fyra gånger bara. Men det hjälper inte.. verkligheten vittnar om att det gått två veckor sedan jag var på arbetsplatsen senast. Hur var semester då? Tja.. ungefär såhär..

Vädret
Behöver egentligen inte någon närmare förklaring till vad jag tycker om den typen av väder som råder just nu. Förjävlavarmt är väl ett ganska bra ord i sammanhanget. Jooo, jag gillar också sol och värme. Men inte när det blir av typ tropikhetta. Den hör tropikerna till och när jag gick i skolan fick jag lära mig att tropikerna är placerade mycket långt ifrån Sverige. Gissa till exempel hur det känns att åka spårvagn med två miljoner förskolebarn som ska på utflykt när spårvagnen håller obehagliga 30+ grader. Inte kul. Dallrande äckelhetta. Men det är sommar och jag skulle lätt kunna ge Nobelpriset till den människa som uppfunnit fläkten.

Utflykter
Det har blivit två. Eller tre kan man säga. Först fick jag underbar kvalitetstid med en riktigt kär vän som tog med mig på sina barndoms vägar några mil härifrån. Vi hamnade även på en handelsträdgård och fick sedan också uppleva den största, mäktigaste räkmackan i Skärblacka den dagen. En fantastisk början på semestern var det. Min idol Cool-Hugo var också med. En söndag tog en av bröderna med sin syster till IKEA en sväng. Bara för att liksom. Trevligt..! Alla vet ju att jag älskar IKEA. Därför blev det ytterligare en tripp dit några dagar efteråt. Den utflykten började med att vi körde till Gamla Linköping.. denna pärla bland pärlor om man gillar historia och hantverk. Och godis för all del. Cloettas fabriksbutik är rent fysiskt omöjlig att undgå när man är där. Och trots att man ska ”hålla igen”.. så blir det minst en kasse med ut därifrån. Jag menar.. en stor påse Polly för tio kronor! Kriminellt att låta bli ju. När man ändå var i närheten så slinker man liksom in på IKEA igen trots att man nyligen var där. Köttbullar och värmeljus. Och lite till. Så blev det.

Maten
Några gånger har vi fått igång grillen. Och gott som bara den har det varit. Det har uppskattats stort av dem som varit här och ätit med oss. Egengjord tårta har vi också hunnit göra ett par, tre gånger under dessa semesterveckor. En av tårt-tillfällena var då vi firade en fasterälskling som fyllde 16 år. I övrigt har det mest druckits vatten. I kopiösa mängder. Gissa varför..? (se första rubriken) Denna kärringens urinblåsa har utmanats rejält dessa veckor. Att ha semester innebär dessutom att man slipper tänka på matlådor, vilket är ganska skönt. Nu börjar matlådeplanerandet igen. Måndagens är klar. Resten av veckan är oviss i lunchväg.. men det ordnar sig, som det alltid gör. Frysen är full med möjligheter i matväg. Det är väl det där med orken och inspirationen som ligger lite lågt just nu. Med lite tur så känner dottern annorlunda.

Aktiviteter
Har det varit sparsamt med. Men en dag kom vi så ändå iväg till Centralbadet. Deras 50-meters utebassäng var precis så ljuvlig som den såg ut att vara. Det är ju så otroligt skönt att vara i vatten, att simma. Vi prickade in simmandet under en av de obarmhärtigt varmaste dagarna dessutom. Mycket folk men inte alls trångt någonstans. Perfekt. Så en bastu på det med hårinpackning och allt. Det blir inte bättre än så.

Så har det liksom inte fått plats med så mycket mer. Två veckor går fort. En del vila och återhämtning. Inte så mycket som jag skulle behövt, men något ändå. Ett läkarbesök som resulterade i fortsatt deltidssjukskrivning ännu en tid framöver. Några sovmornar.. välbehövliga sådana. Flera ljuvliga och lata stunder med min älskade Kejsare Karamellpudding. En del organisering och rensning här hemma.. både ute och inne, vilket känns suveränt bra. En hel del hjälp av min hjältinna Melina som jag för evigt är tacksam för att ha i mitt liv. Hennes Eric har också hjälpt till. Så nu är det jobb igen som gäller.. i hela nio veckor till innan nästa semesteromgång påbörjas. Då är det underbar september gott folk. Jag längtar!

Read Full Post »

Jag har hittat min arbetsglädje igen! Eller åtminstone har jag återfunnit stigen som leder fram till den. Jag hade gått mer vilse än jag varit medveten om. Men när det vänder så blir kontrasten uppenbar.

Jag har låtit andra människor diktera mitt värde, trots att jag mycket väl vet att ingen annan egentligen kan göra det. Jag har tagit åt mig och lyssnat på dem som dömer mig utan att veta någonting alls. Oavsett om de människorna har gjort det grundat på egen osäkerhet, okunskap eller helt enkelt elakhet så har jag låtit det krypa innanför mitt skinn och påverka mitt mående. Känslan av att inte ha ett värde, att inte duga har fått ta orimligt stor plats. Samtidigt pågår min egen process som tar mycket energi och då min kropp bestämt sig för att utmana mig lite extra mycket just nu.

Lärdomen blir lika tydlig som om den stod skriven i neon och blinkade. Jobba på att hitta den egna tryggheten i vem jag är och vad jag gör. Bara för att det jag gör eller hur jag gör det inte passar någon annan så tänker jag inte längre låta det bli mitt problem. Alldeles speciellt om det det kommer till mig i form av skitsnack bakom ryggen. Det är bara ovärdigt. Tar man sig inte ens tid att tala direkt till mig så förtjänar det ingen energi från min sida. Punkt.

En mycket klok kvinna i min arbetsvardag lärde mig något viktigt. Hon berättade om en händelse i sina barns uppväxt som hjälpte mig att få perspektiv på den kränkning jag kände att jag utsatts för. Hennes ena dotter kom gråtande och talade om för sin mamma att brodern hade sagt att hon var dum i huvudet. Mamman frågade dottern lugnt: ”Är du det då?”.. varmed dottern genast svarar.. ”Näe, det är jag inte”.. och mamman kontrar då med ”Men dåså..”

Svårare än så behöver det inte vara.

 

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: