Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Kultur’ Category

Idag var vi på bio, dottern och jag. Salongen var fylld med fina kollegor… då det var fritidsföreningen på min härliga arbetsplats som anordnat filmvisning på Filmstaden. Laddade med popcorn och m-kulor (ett måste på biobesöken) njöt vi av denna feelgood-film.

Den animerade versionen kom ut 1991. Samma år som mitt stjärnbarn föddes. Filmen har vi sett mer än en gång.. och då som tecknad förstås. Vi har älskat berättelsen, musiken… och nu har Disney gjort spelfilm av Skönheten och Odjuret. En riktig kostymfilm med underbar musik. Emma Watson som Belle var perfekt.

Kostymerna var fantastiska och det var intressant att se hur de fått till effekterna kring bland annat talande tekannor och kandelabrar, sjungande garderober och skuttande, skällande pallar. Det var suveränt gjort. Miljöerna var trolskt och sagolikt vackra.. Allt var precis som det skulle i en Disney-film. Toppklass. Fina skådespelarinsatser. Vacker musik. Trevliga specialeffekter.

Gå och se den! Stor behållning för hela familjen.

(21/100)

Read Full Post »

Det är tuppens år i år. I varje fall utifrån den kinesiska astrologin. Vad händer då under detta år..? Om man ska tro det kineserna tror.. så är det följande:

Tuppens år är skarpsinnets år, flitens och beslutsamhetens år. Det man ska tänka på under tuppens år är att noga överväga sina beslut på ett logiskt sätt. Vara kritisk och långsiktig i sitt planerande. Det är ett år då självförverkligande och förbättring av den egna personligheten kan få extra gynnsamma resultat. Låt även utseendet och de yttre attributen bli en del av denna förbättring. Det är det tionde året i det kinesiska horoskopets 12-åriga cykel. 

tuppens-arSkarpsinne, flit och beslutsamhet. Känns som något jag gärna bär med mig oavsett vilket år det är. Att noga överväga sina beslut på ett logiskt sätt är ett mycket bra råd. Många människor, inklusive jag själv, har ibland en tendens att agera och besluta saker och ting ganska spontant och impulsivt. Att tänka till en extra gång innan är klokt.. det kan vi nog alla hålla med om. Enligt kineserna är det dessutom extra viktigt just i år. Att planera kritiskt och långsiktigt. Vad som är kritiskt och långsiktigt må vara individuellt.. men att våga planera lite längre fram och att även våga se det vi egentligen inte vill se, är vad som sannolikt hjälper oss att lyckas. Det är vad jag tror. Gynnsamma resultat på självförverkligandet och förbättring av den egna personligheten. Det är ett ständigt arbete för var och en av oss. Vi lär oss, vi utvecklas.. vi kommer fram till insikter som förändrar vårt sätt att tänka och agera. Vi följer våra stigar och strävar mot att bli bättre människor. Enligt kineserna har vi riktigt bra möjligheter att lyckas.. så fram med drömmarna och målsättningarna som ska föra oss framåt! En förbättring av våra utseenden och yttre attribut ska tillåtas. Nåväl, allt är relativt. Men om vi nu drömmer om en ny frisyr, långa eller korta naglar, smidigare figur, annorlunda klädstilar, att börja eller sluta sminka oss.. eller vad det nu må vara.. så ska man tillåta sig det. Våga alltid vara dig själv. Härma ingen annan. Tänk så tråkigt om alla såg likadana ut. Jag kan med sorg konstatera att många yngre människor idag ser ungefär likadana ut.. med små variationer. Det är grupptryck och mode som styr. Det kan omöjligt vara något i närheten av praktiskt då jag kan se barbenta flickebarn med enorma halsdukar utomhus i minusgrader. Det är säkert  coolt och trendigt..  men det ser inte klokt ut och det är inte heller praktiskt. Våga sticka ut. Ha din egen stil och kör den fullt ut!

Read Full Post »

En dag i veckan föll det sig som så.. att dottern och jag tog oss tid för att kika in i kyrkan som ståtligt står mitt i min vackra stad. Jag har passerat den fler gånger än vad som går att räkna under de snart 4,5 år jag bott här. Den står verkligen mitt i stan och den heter St Olai kyrka. Läs gärna mer om kyrkan och dess historia här. Den nuvarande kyrkan härstammar från 1700-talet men har en historia som är ett par hundra år äldre än så.

Det var en underbar dag som bara skrek ”fantastisk höst”(bild 1). Kyrkan (bild 2) står en liten bit ifrån klockstapeln (bild 3). Den otroligt pampigt vackra dörren (bild 4) hälsar välkommen och strax där innanför finns en annan dörr.. inte riktigt lika stor men nog så vacker (bild 5) dörr som vi går igenom innan vi är inne i det vackra kyrkorummet. Här andas stillheten och historien i allt vi ser. Predikstolen (bild 6) med detaljer i guld.. det ljuvliga fönstret (bild 7).. den perfekt belysta altartavlan som visar nattvarden (bild 8). Vid båda sidorna av altaret står helt fantastiska ljusbärare.. (bild 9).. och vid sidan av dem kan vi se hur innovativa lösningar man gjort för att små bord ska passa att stå exakt där de står (bild 10).

Ovanför gången fram till altaret hänger det tre ljuskronor. Den mittersta av dessa är den största ljuskronan som tillverkats i Sverige (bild 11). Magnus Hultman har tillverkat denna och på Wikipedia kan vi läsa ”Den största ljuskronan han gjorde var 1740 i Sankt Olai kyrka som hade 40 stycken ljuspipor. Det sägs vara den största och ståtligaste som tillverkats i landet”.

Så mötte vi också Bosse Hörnestam (bild 12). Vilken kul kille. Bosse är vaktmästare och allt i allo.. han älskar att berätta roliga historier och skoja om det mesta. Han frågade om vi ville kolla in ljuskronan på lite närmare håll..!? SJÄLVKLART ville vi det. Så Bosse satte sig vid kontrollbordet och lät det magiska hända. Sakta.. mycket sakta sänktes denna magnifika ljuskrona ner mot golvet (bild 13). Vi kunde ställa oss och granska den riktigt nära (bild 14 och 15). Till och med jag såg liten ut bredvid den (bild 16).. och stod ju så nära att jag kunde ta en selfie i ”bottenkulan” (bild 17). Innan vi lämnade kyrkan tände vi ljus för många av våra älskade som finns i himlen (bild 18).

Det blir definitivt fler besök i denna vackra kyrka. Definitivt.

,,20161023_151526.png 20161023_151411.png 20161023_151449.png 20161023_151326.png 20161023_151254.png 20161023_150406.png 20161023_150435.png 20161023_150332.png 20161023_150743.png 20161019_153104.jpg 20161023_150211.png 20161023_151229.png 20161023_150835.png 20161023_150941.png 20161023_151158.png 20161023_150905.png 20161023_151128.png 20161019_152036.jpg

 

 

 

Read Full Post »

20160914_162426.pngEn må-bra-film helt i mitt tycke. Baserad på en bok vars historia är självbiografisk. Givetvis dramatiserad i filmversionen.. men med fina skådespelarinsatser.

De kloka insikterna portioneras ut i en jämn takt och de allra flesta kan nog känna igen sig här och där.

Filmen påtalar värdet och vikten i att våga släppa gammalt som gör ont, skaver och får oss att stå still.. för att våga och kunna öppna oss för nya sätt att tänka och vara. Nya sätt som rimmar bättre med den vi möjligen hellre vill vara.

Denna resa i filmen pågår på flera underbara platser i världen.. men mest av allt inuti huvudpersonens inre kärna. Den resan kan göras i ett annat land.. eller i vårt eget hem. Det spelar liksom mindre roll VAR man är. Det viktiga blir i stället HUR man är.

 

Read Full Post »

Jag har tidigare skrivit om hur jag ”tappat” förmågan att läsa böcker. Läst har jag gjort flitigt sedan jag var barn och nu när jag inte längre ”kan” så sörjer jag det djupt. Jag har försökt och klarat korta stunder.. men min hjärna är inte redo än. Jag har full tilltro till att det återvänder så småningom. Jag verkligen längtar tills jag klarar av att försvinna in i en bok och låta berättelsen sluka mig helt.

Något annat jag också ”tappat”, om än inte i samma utsträckning.. är musiken. Förmågan att ta till mig musiken, att njuta, lyssna, låta mig påverkas. Jag lyssnar visst till musik. Men i stor begränsning mot hur det varit. En låt här och där fungerar fint. Men mest har jag valt tystnad framför radio eller inspelningar av vilket slag de än må vara. Jag känner tydligt av hur hjärnan slår ifrån och hur pulsen ökar i obehag om det blir för mycket ljud och intryck. Och musik handlar om ljud och intryck. Musik har funnits i mitt liv som en oerhört viktig beståndsdel så länge jag kan minnas. Musik framkallar känslor och minnen.. sinnesstämningar och tankar.. som inget annat klarar av att göra. För det mesta blir jag bara glad. Rent av sprallig. Ibland vemodig, melankolisk. Men mest glad.. kanske till och med en smula lycklig. Men även musiken har varit frånvarande ett tag. Ganska länge. Jag har fått lägga energi och koncentration på andra saker.. som att klara mig igenom dagarna någorlunda.

Men nu.. nu tror jag att musiken är på väg tillbaka. Länge, länge har jag tänkt att uppdatera den där iPoden som vilat bra länge. Musikbiblioteket har samlat damm under alltför lång tid. I helgen började jag lägga in lite musik i det där programmet som sedan synkroniseras med den där lilla tingesten som man petar in hörlurarnas sladd i för att kunna lyssna på sin favoritmusik vart man än går. Tyckte jag tog i ordentligt, höll på i timmar.. men hade inte uppnått mer än en liten bråkdel av den lilla tingestens kapacitet. Skivorna gicks igenom.. lite i taget.. (bild 1).. och låtar valdes ut. En del skivor laddades in i sin helhet.

Den lilla tingesten, eller iPoden, togs med till arbetsplatsen. Där kan jag välja att plugga in de små fnuttarna i öronen så att bara jag hör (bild 2).. eller ställa tingesten i dockningsstationen som samtidigt är en hyfsad högtalare så att även andra kan njuta. Det blev lite av varje under arbetsdagen. Jag stötte på musik jag nästan glömt bort. En del skivor var så väl avlyssnade att skivfodralen nötts sönder i sina gängor (bild 3).

Musiken helar. Jag kände en tydlig skillnad i mitt mående när jag lät musiken bli min vän och följeslagare under en hel dag. Glädje. Goda tankar. Fina minnen. Lust att dansa.. och sjunga. Högt. Jag behärskade mig.. nästan. Dagarna som följde innebar mer inladdning i det där programmet som styr den lilla tingesten. Konverteringar i olika format. I datorn hittas ännu mer underbar musik som också kan konverteras till rätt format och få följa med vart jag än går.

Min älskade dotter har sett min längtan.. sörjt med mig. Nu har hon med glädje och entusiasm hjälpt mig att komma igång. När den där jäkla tingesten bestämde sig att lägga av efter en ynka dag så lånade hon ut sin egen.. och såg samma dag till att hjälpa mig att skaffa en ny.

Som Adolphson Falk så riktigt sjunger… ”Nu lever jag igen”

20160803_170023.jpg 20160803_141520.jpg 20160803_194905.jpg

Read Full Post »

Flaggning. Min vackra stad visar sitt tydliga stöd för allas lika värde. Prideflaggorna vajar vackra på Saltängsbron. Det gör mig varm i hjärtat. Att tydligt våga visa medmänsklighet är det vackraste som finns tycker jag (bild 1).

Godis. Ännu en ljuvlig kollega som vet vad som får igång tanten. Schweizernöt också.. absoluta favoriten. Tack lilla hjärtat! (bild 2)

Posering. Den här grabben alltså.. Jag blir bara så lycklig och hela mitt väsen fylls av glädje och tacksamhet över att få bo tillsammans med och vara nära en sådan här vacker varelse. Som bjuder (ut) på sig själv.. (bild 3)

Fika. Med dottern, modern och brodern slog vi oss ner på Brödernas Kafé en eftermiddag tidigt i veckan. Så trevligt att fika tillsammans. För mig och mamma blev det kaffe och ljumma scones med goda tillbehör. Aldrig fel. (bild 4)

After work. Just den här veckan blev det faktiskt två stycken. Tisdagens kväll avnjöts på Burgers&Bangers innan treans spårvagn tog hem mig strax innan kvällen blev natt. Med två härliga tjejer löste vi världsproblemen och avnjöt god mat och dricka. En hamburgare av nymalen köttfärs.. med getost och tunt skivade rödbetor.. Himmelskt gott! (bild 5). På torsdagen hamnade vi på Libanesiska hörnan. Hela 17 pers från den enheten jag kallar min på den statliga myndighet jag valt att arbeta på. Plus ett par andra.. såsom min dotter exempelvis. Även här bestod kvällen av otroligt god mat och gott att dricka.. en massa skratt och skoj med glada, härliga människor. (bild 6)

Blomma. En fantastisk bukett med rosa rosor fick jag. Så otroligt glad jag blev. Njuter verkligen av färska blommor i mitt hem. Det är något alldeles visst med det. Att någon bryr sig om och tänker på mig så mycket att de tar sig tid att köpa så vackra blommor… berör riktigt djupt. För det var jag värd tydligen. (bild 7)

Hemmavaro. Veckans hemmavaro har präglats en del av både vila och att få saker gjorda. Just söndagen blev en dag i vilans tecken.. vilket även Kejsare Karamellpudding höll med om. Han bara går omkring och är underbar.. om han inte ligger någonstans och sprider sin skönhet för alla som vill se. Ibland är han ett vackert fönstersmycke.. (bild 8)

 

20160728_160403.jpg 20160727_121802.jpg 20160730_201740.png 20160725_165007.jpg 20160726_215240.jpg fb_img_1469744355531.jpg 20160730_100530.jpg 20160731_184224.jpg

 

Read Full Post »

Vi befinner oss i skolavslutningstider. Dessa firas på varierande sätt runtom i vårt vackra Sverige. Själv hade jag, under mina skolår, den fina traditionen att få avsluta varje skolår i en mycket vacker kyrka. En del traditioner hålls det fast vid.. det tillkommer nya och andra försvinner helt. Inget konstigt. På senare år har det förekommit otäckt mycket artiklar, påståenden och ”sanningar” i media om hur traditionerna urholkas.. om hur svenska flaggan förbjuds.. om hur det nya, skrämmande, främmande tar över. Vart för någonstans då..?

Jag har fått den stora glädjen att bevittna några skolavslutningar även på senare år, då mina brorsbarn gått på sommarlov. Varje gång har vi varit i en kyrka. Varje gång har den vackra svenska flaggan stolt burits fram av elever. Ingen tradition har varit åsidosatt så vitt jag kunnat se. Varje gång har jag tårögd sjungit med i Den blomstertid nu kommer.

Jag vill påstå att detta enfaldiga trams om att vi känner oss hotade av mångfalden är något som de mest rädda och förändringsovilliga hittat på och gjort om till sanningar. Sina egna sådana. För så ser inte verkligheten ut. Varken i skolorna där dottern hade sina avslutningar eller här i Östergötlands skolor.

20160609_225553.png 20160609_100921.jpgSkolavslutningen i torsdags hölls i syrisk ortodoxa kyrkan och mångfalden bland deltagarna var stor. Många nationaliteter var representerade. Men alla samlades och samsades i samma lokal, lyssnade på samma rektor och samma sommarsånger. Vi som ville och kunde sjöng med i Den blomstertid. Allt fanns med.. precis som när jag själv slutade skolan för många år sedan. Den stora kyrkan var fylld av föräldrar, far- och morföräldrar och åtminstone en faster. Efteråt satte vi oss på McDonalds för lite frunch. Nästa år börjar Oliver i åttonde klass..

20160610_195844.jpg 20160610_181241.jpgVeckan innehöll ännu en skolavslutning för min del. Vi firade en student som läst estetik på ett gymnasium här i staden. Studenten är en nära släkting till svärsonen. Också på denna studentfest samlades mångfalden under samma tak och trivdes tillsammans. Här fanns en härlig röra av glada människor från Chile, Storbritannien, Sverige, Finland, Polen, Colombia.. och säkert mer än så.

Traditionerna har bevarats. Kyrka och psalm. Flagga och tal av rektor. Det nya som tillkommit sedan jag själv var i skolåldern är väl valet av sommarsångerna. Idag sjunger man sommarplågor av Gyllene Tider och Tomas Ledin.. och på sin höjd Idas sommarvisa. Men det är så rart och så falskt och långt utdraget och fint. De som verkar tycka mest om det är lärarna som får styra över barnen en sista gång innan de släpps på sommarbete. Alla är lika rörda och berörda, glada och förväntansfulla.. oavsett vart vi härstammar ifrån.

Själv väljer jag mångfald över enfald vilken dag som helst.

 

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: