Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Klokheter’ Category

Det är ingen hemlighet att jag är en person av den otåliga sorten. Åratal av övning har dock resulterat i att jag hanterar bristen av denna dygd intill perfektion. Okej, okej.. det beror på vad det handlar om.. men jag menar generellt sett. Livet har lärt mig att det är klokt att lugna sina sinnen och vänta. Vänta och se. Min paradgren!

Sen att det sjuder inuti mig mest hela tiden är en annan sak. Jag hanterar det också. Jag hanterar det mesta faktiskt. Är till och med hyfsat skicklig emellanåt. Man lär sig liksom. Det är klokt att välja sina strider och för att kunna göra det så måste man kunna behärska sig, ha tålamod. Skulle jag reagera synligt på allt som driver mig till vansinne så skulle jag vara ett vandrande, gapande, ilsket monster. Tålamod. Jag kan det där med tålamod. Jodå.

Så serverar livet en käftsmäll som heter duga! Hejdå tålamod, behärskning och alla andra bra-att-ha-egenskaper.

Att det händer saker vi inte kunnat eller velat förutse är inget konstigt. Vid min aktningsvärda ålder har det hänt tillräckligt många gånger för att jag ska kunna konstatera att.. ”okej, nu igen…”. Vi hanterar saker och ting olika utifrån vad vi själva bär med oss i våra ryggsäckar. Men vi har också fått lära oss att respekt, vänlighet, hänsyn och empati är egenskaper som för oss framåt och som låter oss fungera fint tillsammans i sociala sammanhang. Det är synd att den lektionen har missats av så pass många människor ändå.

Mitt tålamod brann inne helt i veckan som gick. Jag imploderade både i sorg och i ilska. Det gjorde ont att vara både så ledsen och arg samtidigt. Efter ett par dagar hade mitt inre kommit fram till att det är förfärligt obehagligt att stanna kvar i sorg och ilska. Det är mycket mer konstruktivt och belönande att se klart och att göra det bästa av den givna situationen. Sorgen och ilskan finns kvar men är mer hanterbar nu.

Däremot är tålamodet helt jävla borta. Åtminstone när det kommer till det där med en del människors brist på respekt, vänlighet, hänsyn och empati.. eller vanligt hyfs om man så vill. Det är inte okej att som vuxen bete sig hur man vill överallt. Var elak och orättvis om du vill.. men var det där ingen ser eller hör dig. Var allt du vill med dina likasinnade stackare till ”vänner”.. men inte ibland oss andra som uppskattar vanligt hyfs. Tålamodet när det gäller praktarslen är helt borta. Egoistiska, barnsliga och elaka människor har inte min respekt. Inte längre. Och viktigast av allt.. om ni väljer att döma andra utifrån era skeva värderingar.. glöm då inte att granska er själva och era handlingar först så att ni kan stå rakryggade och utan skuld och döma andra.

Det finns alldeles fantastiskt mycket fint och bra att fokusera på i stället. Jag tror jag ska göra det..

Read Full Post »

Hur kan du vara så glad nästan jämt..? Det är svårt att förstå att du för en så hård kamp med dig själv. Ingen skulle kunna tro att du lider av utmattning.

Jag är en glad människa i grunden.. men jag gör också ett aktivt val varje dag och jag väljer glädje. Jag väljer att se möjligheterna och lösningarna i stället för hindren och problemen. Jag väljer att vara tacksam för det jag har i stället för att lägga energi på det jag saknar.

Det behövs faktiskt bara en gnutta av insikt och en någorlunda objektiv syn på var och hur vi lever här. I jämförelse med oändligt många andra människor runt om i världen.. har vi det otroligt bra. De allra flesta av oss har tak över huvudet och mat för dagen. Vi lever i ett land som har ett fantastiskt system för skolgång och sjukvård bland annat. För det mesta begriper vi inte ens hur lyckligt lottade vi är som bor här.. i fred och i frihet och med demokrati och grundlagar som värnar om våra rättigheter. Vi får dock inte glömma att vi också har skyldigheter. Vi har skyldigheter mot oss själva och mot vår omvärld.

Jag älskar mitt jobb och jag tycker de flesta av mina kollegor är härliga, fina människor. Jag har en ljuvlig familj, ett hem där jag trivs.. jag har tillgång till allt jag behöver. Jag har en fantastisk dotter som är ljuset och glädjen i mitt liv och jag har världens vackraste katt. Jag kan se, höra, röra, tala, skriva, läsa, smaka, känna.. jag kan tänka, drömma, förnimma.. och jag kan både gråta och skratta. Jag kan vara seriös och allvarlig.. men också skvatt galen och skämtsam. Jag talar flera språk flytande.. varav sarkasm är det jag använder alltmer flitigt.

Jag är glad. Och tacksam. För att jag både vill och kan. Alla kan. Men alla vill inte. Det tycker jag är synd.

(99/100)

Read Full Post »

Att alltid skylla på någon eller något leder aldrig någonstans. Det bli ingen lärdom av det. Det leder oss inte framåt. Att lägga ansvaret utanför sig själv är förödande. Att ta sitt ansvar för allt man säger och gör kan vara utmanande och jobbigt.. men otroligt nyttigt och moget. Det får oss att lära av våra misstag, att växa som människor, att utvecklas.. att röra oss framåt.

Det är så lätt att lägga vårt liv där framme någonstans. Allt blir bra eller bättre sen. Men sen ligger alltid framför oss. Och även om den plan vi har uttalat… med mål och sikte ligger där framme någonstans, så måste vi hitta delmål och befinna oss i rörelse och vara aktiva för att ha en chans att komma dit. Om vi ska komma till det läge när sen blir nu.. så måste vi agera. Inget sker av sig själv. Och ingen gör jobbet åt oss.

Gör det nu. Ibland blir senare till aldrig i stället.
Du kan få resultat, eller hitta på ursäkter.
Aldrig både och.

För att få resultat.. för att nå våra mål.. måste vi göra något. Sluta vänta på rätt tillfälle, rätt läge, rätt tid. Sluta vänta på att någon annan ska göra något först. Sluta vänta på att någon annan ska bereda din väg. Sluta vänta på att det ska kännas perfekt eller ens bra. Sluta vänta..!

Vill du förändra ditt liv eller något i ditt liv, vill du nå dina mål.. vill du utvecklas och växa som människa..? Ja, då krävs ett visst mått av arbete, ansträngning.. och en handfull av insikter. Som så många gånger tidigare vill jag då påstå att det kanske inte är enkelt eller roligt varje dag (fast det kan det ju också vara förstås).. men det är värt det i slutändan..!

Att nå mina mål.. att komma i mål och att ha förändrat mitt liv till det bättre.. är i min värld den finaste gåvan av alla och värt varje steg jag fått ta för att nå dit.

(98/100)

 

 

Read Full Post »

Jag fick ett sms i morse där det stod: Du är värdefull.

Någon tycker att jag är värdefull. Det betyder gränslöst mycket. Särskilt då denna någon är en person jag själv sätter ett stort värde på. Det gjorde mig så himla glad. Jag tänkte då att om någon tycker att jag är värdefull och tar sig tid att skriva ner det och skicka det till mig.. så borde jag åtminstone försöka att tycka att jag själv har det värde andra tillskriver mig. Det är inte lätt.. men jag både vill och ska försöka ännu hårdare att nå dit. Jag vet inte riktigt ännu hur men jag ska klura ut det också.

Jag har skrivit det tidigare och skriver det igen: Det tar oerhört mycket kraft att tycka så illa om sig själv som jag gör. Jag fiskar inte efter bekräftelse för jag VET att jag är en bra människa och att jag duger som jag är. Men jag KÄNNER det inte. Inte ens lite. Intellekt kontra känsla har fortfarande ett stort glapp. Jag jobbar på det också. Jag jobbar på en massa olika saker. Ständigt jobbar min hjärna med att analysera, acceptera, formatera… Jag befinner mig i en process som kommer att ta tid. Det får ta tid för det ska bli riktigt bra. Bättre än bra. Livet är i förändring och jag tänker inte längre nöja mig med mindre än vad som är det allra bästa för mig.

(97/100)

Read Full Post »

Tyckte det här stämde så himla bra.. så jag delar gärna med mig av det. Det behöver inte vara krångligare än såhär. Faktiskt. Det är vi själva som krånglar till det för det allra mesta. Det är förvisso inte alltid lika enkelt.. men som med allt annat blir det var vi gör det till. Vi väljer själva hur våra liv ska bli. Emellanåt möter vi motstånd och vi ger efter för rädslor. Men vi har alltid, alltid ett eget ansvar i att forma vår framtid till det som är och blir det bästa för oss. Aldrig kan vi skylla eventuella misslyckanden på någon annan eller något annat. Vi styr inte över allt som livet ger oss.. men vi väljer hur vi förhåller oss till det.

  1. Om du inte går efter det du vill ha, kommer du aldrig att få det.
    Det är väl inte så svårt att ta till sig..?! Törs jag inte ens försöka att få det jag vill ha så lär jag aldrig få det. Våga och vinn.
  2. Om du inte FRÅGAR kommer svaret att alltid vara NEJ.
    Våga fråga och sluta vara rädd för att inte få det svar du vill ha! Tänk om det blir som du vill..?! Det är kanske lika läskigt som att bli nekad. Vad vet jag..?! Men våga fråga eller ta eget ansvar för att du inte tordes.. skyll det inte på någon eller något annat. Vi väljer själva. Alltid.
  3. Om du inte kliver framåt kommer du alltid att stå kvar på samma ställe.
    Hur vanligt är det inte att vi av bekvämlighet eller möjligtvis rädsla inte vågar ta ett steg framåt i livet..?! Ju längre vi står kvar, desto svårare är det att ta det där klivet. Det kan ju också vara så att man är nöjd med att stå där man står. Stå då kvar för all del.. men låt resten av världen fortsätta framåt utan att stå kvar och bli till ett bittert offer. Vad hindrar dig egentligen..?

Det är givetvis inte allas sanning. Inte heller försöker jag att förminska dem som gör andra val. Men i min värld är dessa enkla livsregler brutalt sanningsenliga och jag tar dem till mig. Därmed inte sagt att jag följer dem till fullo i varje steg jag tar.. men jag har dem med mig och jag är alltid medveten om att jag har ett eget val och ett eget ansvar i hur jag vill att mitt liv ska forma sig.

(96/100)

Read Full Post »

Jag har lovat mig själv att leva mer i nuet. Att inte fastna med blicken i backspegeln är viktigt. Det är nog klokt att snegla i den ibland för att se vart jag kommer ifrån och hur det tagit mig till där jag befinner mig idag. Det finns ett värde i att se vad som händer idag och också inse hur det påverkar i morgon.

Det är lika viktigt att inte stirra mig blind framåt. Allt blir bra sen. Jag tycker inte om ”sen”.. jag vill leva nu. Jovisst är det bra att se åt vilket håll jag rör mig och vad jag vill uppnå där framme. Det måste jag ju ha koll på om jag ska kunna ta mig dit. Att gå och famla i blindo går sällan bra.

Att leva idag är en konst och samtidigt det häftigaste vi kan göra. Att vara medveten om livet här och nu. Vara tacksam för allt jag har och inte lägga för stor sorg i vad jag förlorat eller i vad jag aldrig kan uppnå. Det är inte alltid lätt.. men det är alltid rätt.

(94/100)

 

Read Full Post »

Det ena behöver det andra. De är varandras kontraster och lika värdefulla båda två. Ljuset och mörkret. Eftersom jag tycker om metaforer.. både i tanke, ord och bild.. så omsätter jag gärna bekymmer och eventuella hinder till saker som är lättare att förstå. I varje fall om jag ska försöka beskriva för någon annan. Inne i mitt eget sinne rullar det där kaotiska nystanet runt och har minst fyra katter efter sig som inte låter nystanet vila alls.

I ljuset trivs de flesta. I dagsljus. I solljus. I trons ljus. I skimret och i strålarna av allt gott i världen. Det är så vi oftast tolkar ljuset. Som det goda, fina. Det vi föredrar och väljer. Vi söker oss ut i ljuset och vi umgås och kommer varandra närmare. Men ljuset behöver också vila och ljuset behöver skugga för att vi ska kunna se kontrasterna. Alltså är även mörkret ett klokt val ibland.

I mörkret.. om natten är det stilla. Mörkret tolkas mer som det tunga, sorgliga och dova. I mörkret får tankarna liv då de inte distraheras av allt som ljuset skapar i form av liv och lust. Stillheten kan vara behaglig och välbehövlig. Natten är till för vila och återhämtning. Mörkret tillåter tystnad och eftertanke. Mörkret kan också finnas inuti oss.. oavsett hur starkt ljuset strålar på oss. Detta mörker behöver tystnaden och stillheten men begränsas av det distraherande ljuset. Ibland behöver vi få vara kvar i mörkret en stund för att kunna hitta balansen igen mellan dessa två.

”När det regnar, sök efter regnbågen. När det är mörkt, sök efter stjärnorna”. Det här säger mig att hur mörkt det än blir så finns där något ljust att upptäcka och ta till sig. Det finns alltid, alltid något att glädjas åt och vara tacksam över. Det finns alltid ett eget val. Händer det något jag inte kan styra över så väljer jag ändå hur jag ska förhålla mig till det. Likaså säger ordspråket mig att också i flödande ljus har skuggan sin behagliga uppgift och mening. Båda är viktiga och behövs. I balansen hittar vi oss själva.

(91/100)

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: