Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘årstider’ Category

En dag i veckan föll det sig som så.. att dottern och jag tog oss tid för att kika in i kyrkan som ståtligt står mitt i min vackra stad. Jag har passerat den fler gånger än vad som går att räkna under de snart 4,5 år jag bott här. Den står verkligen mitt i stan och den heter St Olai kyrka. Läs gärna mer om kyrkan och dess historia här. Den nuvarande kyrkan härstammar från 1700-talet men har en historia som är ett par hundra år äldre än så.

Det var en underbar dag som bara skrek ”fantastisk höst”(bild 1). Kyrkan (bild 2) står en liten bit ifrån klockstapeln (bild 3). Den otroligt pampigt vackra dörren (bild 4) hälsar välkommen och strax där innanför finns en annan dörr.. inte riktigt lika stor men nog så vacker (bild 5) dörr som vi går igenom innan vi är inne i det vackra kyrkorummet. Här andas stillheten och historien i allt vi ser. Predikstolen (bild 6) med detaljer i guld.. det ljuvliga fönstret (bild 7).. den perfekt belysta altartavlan som visar nattvarden (bild 8). Vid båda sidorna av altaret står helt fantastiska ljusbärare.. (bild 9).. och vid sidan av dem kan vi se hur innovativa lösningar man gjort för att små bord ska passa att stå exakt där de står (bild 10).

Ovanför gången fram till altaret hänger det tre ljuskronor. Den mittersta av dessa är den största ljuskronan som tillverkats i Sverige (bild 11). Magnus Hultman har tillverkat denna och på Wikipedia kan vi läsa ”Den största ljuskronan han gjorde var 1740 i Sankt Olai kyrka som hade 40 stycken ljuspipor. Det sägs vara den största och ståtligaste som tillverkats i landet”.

Så mötte vi också Bosse Hörnestam (bild 12). Vilken kul kille. Bosse är vaktmästare och allt i allo.. han älskar att berätta roliga historier och skoja om det mesta. Han frågade om vi ville kolla in ljuskronan på lite närmare håll..!? SJÄLVKLART ville vi det. Så Bosse satte sig vid kontrollbordet och lät det magiska hända. Sakta.. mycket sakta sänktes denna magnifika ljuskrona ner mot golvet (bild 13). Vi kunde ställa oss och granska den riktigt nära (bild 14 och 15). Till och med jag såg liten ut bredvid den (bild 16).. och stod ju så nära att jag kunde ta en selfie i ”bottenkulan” (bild 17). Innan vi lämnade kyrkan tände vi ljus för många av våra älskade som finns i himlen (bild 18).

Det blir definitivt fler besök i denna vackra kyrka. Definitivt.

,,20161023_151526.png 20161023_151411.png 20161023_151449.png 20161023_151326.png 20161023_151254.png 20161023_150406.png 20161023_150435.png 20161023_150332.png 20161023_150743.png 20161019_153104.jpg 20161023_150211.png 20161023_151229.png 20161023_150835.png 20161023_150941.png 20161023_151158.png 20161023_150905.png 20161023_151128.png 20161019_152036.jpg

 

 

 

Read Full Post »

img_1564.pngMin bästa tid är nu. Det kan omöjligt ha undgått någon som någon gång varit i min närhet. Hösten är den tid då jag mår allra bäst. Gråväder är underbart. Krispig och klar luft. Friska vindar. Naturen klär sig i en färgprakt som får mig att tappa andan.. innan den går till vila över vintern för att sedan orka börja på nytt, spirande och dripp-droppande fram på vårkanten. Regnar gör det också ibland.. och om det blir för mycket regn är det ju inte så kul. Men det är det inte någon gång på året. Lagom är bäst.. speciellt i vårt land. Landet Lagom.

Arbetar halvtid. Mycket nya tankemönster ska bära mig framåt till friskhet igen. Det tar tid och jag har förfärligt svårt att acceptera det. Men jag är ändå tacksam. Så tacksam för att jag kan jobba halvtid. För att det är höst. För att jag har så otroligt mycket att vara tacksam över.

Ett mål är att skriva mer. Ett ständigt mål kan man tycka. Det här är en början..

Read Full Post »

överhettadJa, jag är överhettad. Sitter med både fläkten i full gång och luftkonditioneringen på (till och från) och lider. Orkar mindre än vanligt. Ett sommarlinne och trosor.. inte en tråd mer. Kollar SMHI:s prognos flera gånger om dagen.. när ska det mulna på igen, bli drägligt..?! Nära trettio grader är inte drägligt. Inte ens lite.

Ändå.. njuter jag samtidigt av sommarens ljus. Dofterna. Blommorna. Barfota och utan jacka. Uteserveringar. Grillat. Jag njuter massor. Men jag lider mer. Gnäller ständigt. Sover halvtaskigt. Så… september.. skynda dig hit!

Read Full Post »

Jag vet inte ens om det är ett ord. Väderoberoende. Men jag är det i varje fall. Mitt mående är sällan eller aldrig beroende av vädret.

20160714_145334.jpgSå vanligt.. så nordiskt.. att gnälla över vädret. Speciellt om det inte är en typ av väder som behagar oss. Oftast handlar det om allt vi ”måste” passa på att göra när vädret är ”fint”. Men vad är då fint väder..? Det har vi ju olika uppfattning om. Tack och lov. Det väder jag mår bäst utav är något som andra mår sämre utav. Vi är olika och vi får vara olika. De flesta jag känner vet att jag inte är en soldyrkare som älskar värme. Men det betyder inte att jag inte tycker om sommaren. Jag älskar alla årstider och tycker det är helt fantastiskt att ha förmånen att bo i en del av världen där jag får bevittna årstidens växlingar. Det finns mycket med sommaren jag njuter av. Dock inte alltför varmt och gassande sol. Men även detta är relativt förstås. Gassande sol och många plusgrader är att föredra om man ligger på en strand där ljumma vindar dansar och man kan svalka sig genom ett dopp i vattnet emellanåt. Annars bjuder ju sommaren mestadels på ovanligt mycket dagsljus, möjlighet att sitta ute och äta/fika/umgås. Ljuvliga blomster och underbara dofter.

Jag trivs som allra bäst när det inte är högsommar. Jag är en höstmänniska och jag fullkomligt älskar höstens färger, höstens gråskalor och höga luft. Trist om hösten i huvudsak regnar bort.. men annars bjuder höstens gråväder på så mycket som tilltalar mina sinnen. Livet lugnar sig liksom lite grann. Jag tänder ljus hemma året om.. men om hösten (och vintern) kommer alla dessa ljus som bäst till sin rätt. Hösten innebär mer böcker och ännu mer filmer, goda soppor och grytor.. och ännu mer tid till eftertanke. Lite lugnare tempo över huvudtaget. Sjalar och långärmade tröjor och koftor.

20160627_174724.jpgVäder är väl något vi inte kan påverka.. men vi kan påverka hur vi förhåller oss till det. Vi kan klä av oss, klä på oss, använda paraplyer till skydd för både sol och regn. Vi kan tända brasor och värmeljus.. och vi kan slå på fläktar och luftkonditionsapparater. Vi kan röra oss för att få upp pulsen och bli varma.. och vi kan vila för att få ner pulsen och svalka ner oss något. Allt handlar om attityd. Det vore förfärligt tråkigt att ständigt ha samma väder. Dag ut och dag in. Jag har bott i ett tropiskt klimat en stund en gång för länge sedan. Den enda skillnaden i vädret var att det kom helt vansinniga regnoväder ibland. Dessa galna regnoväder varade sällan länge.. men gav ifrån sig lika mycket vatten som om det skulle regnat i dagar. Nej.. tack och lov för årstider och det bästa av allt väder kan erbjuda.

 

Read Full Post »

Sommarregn

20160702_133144.jpg 20160702_133105.jpgHimlen öppnade sig. Bokstavligt talat. Det fullkomligt vräkte ner. Som om någon hade vridit på en kran. Jag låg och filosoferade i soffan.. lyssnade till tystnaden.. mina tankar hade tagit mig långt bortom tid och rum. Alltså hoppade jag till och kände nästan hur hjärtat hoppade över ett slag av rädsla. Dropparna slog mot fönsterbläcket och eftersom alla vädringsluckor står vidöppna så låter det högre än vanligt. Samtidigt blåste det halv storm. Löven såg ut att få kämpa för att hålla sig kvar på grenar och kvistar där ute. Kan nästan svära på att jag hörde lite åska någonstans långt borta också. När regnet slog sådär hårt mot marken så såg det nästan ut som om det var små droppar som kom upp ur marken också. Liksom regnade nerifrån. Men de studsade ju bara.. av den våldsamma hastigheten. De hann liksom inte bromsa utan gjorde ett skutt innan de landade… regndropparna.

Så gick det bara några minuter. Bokstavligt talat. Solen bröt igenom och altangolvet började torka. Asfalten likaså. Inte bara av solens kraft, utan snarare mer solen i kombination av dessa danstokiga vindar som just idag varit väldigt aktiva. Vindarna har dansat så friskt att det visslat i de där vädringsluckorna. Så snabbt det skiftar.. det där vädret.

Ytterligare en stund senare hör jag samma melodi mot fönsterblecket.. men nu otroligt mycket svagare. Ett stilla sommarregn strilar ner. Snäppet mer än duggregn. Ett sådant regn som riktigt blöter ner marken.. som vattnar det som behöver vattnas (och lite till). Det hade fått rasa av sig otålighet och iver tidigare.. så nu räckte det med att stilla falla ner och få naturen sköljd och väldoftande igen.

Regn och rusk skulle flera påstå att vi haft idag. Kanske är det så.. och jag älskar det!

Read Full Post »

Helgen har gått i familjens och matens tecken. Utlovat regnväder och åska har vi inte sett skymten av. Tyvärr, vill jag tillägga. Det är så kvavt att det nästan känns plågsamt att försöka ta ett djupt andetag. Luften står still och svetten rinner oavsett om man gör något eller inte. Om detta tycker jag inte.. som bekant. Å andra sidan har det varit mycket trevligt att kunna sitta ute på altanen.. i skuggan av paviljongens tak och med en liten bris här och där som återstället hoppet om att det ännu finns syre trots att temperaturen är i det närmaste tropisk.

Midsommaraftonen och grillat känns som en tradition hos de flesta (bild 1). Vi åt både kyckling, fläskfilé och kotletter (bild 2). Vitlöksslungad färskpotatis, vitlökssmör, romsås och grillade majskolvar därtill. Givetvis smakade vi även lite sill (bild 3). Mot kvällningen hälsade den här fasterälsklingen på en stund (bild 4). Även hans pappa och bröder kikade in på lite jordgubbstårta. Jag och dottern satt sedan kvar länge på altanen.. pratade och njöt av den lite svalare luften när kvällen blivit natt (bild 5).

Midsommardagen blev närapå en repris av midsommaraftonen. Det blev ju en del mat kvar från föregående dag.. bara lite behövde kompletteringshandlas.. en mamma och en lillebror hämtas.. så körde vi en omgång till med grillat, färskpotatis och jordgubbstårta. Då dagen dessutom firar den hemländska flaggan så passade det fint med att ha det lite festligt dukat (bild 6). Samvaron fortsatte med en omgång Monopol där ute på den behagliga altanen (bild 7).. tills vi kände tröttheten bli övermäktig efter all god mat och fika under två dagar i sträck. Nu får vi väl anse midsommarhelgen vara ordentligt firad.. i dagarna två.. och därmed förpassad till historien som den varmaste i mannaminne. Nu vänder det.. och hösten nalkas. Äntligen.

20160624_175128.jpg 20160624_180429.jpg 20160625_235003.png 20160624_194311.jpg 20160624_231551.jpg 20160625_195520.jpg 20160625_214807.jpg

Read Full Post »

Vi befinner oss i skolavslutningstider. Dessa firas på varierande sätt runtom i vårt vackra Sverige. Själv hade jag, under mina skolår, den fina traditionen att få avsluta varje skolår i en mycket vacker kyrka. En del traditioner hålls det fast vid.. det tillkommer nya och andra försvinner helt. Inget konstigt. På senare år har det förekommit otäckt mycket artiklar, påståenden och ”sanningar” i media om hur traditionerna urholkas.. om hur svenska flaggan förbjuds.. om hur det nya, skrämmande, främmande tar över. Vart för någonstans då..?

Jag har fått den stora glädjen att bevittna några skolavslutningar även på senare år, då mina brorsbarn gått på sommarlov. Varje gång har vi varit i en kyrka. Varje gång har den vackra svenska flaggan stolt burits fram av elever. Ingen tradition har varit åsidosatt så vitt jag kunnat se. Varje gång har jag tårögd sjungit med i Den blomstertid nu kommer.

Jag vill påstå att detta enfaldiga trams om att vi känner oss hotade av mångfalden är något som de mest rädda och förändringsovilliga hittat på och gjort om till sanningar. Sina egna sådana. För så ser inte verkligheten ut. Varken i skolorna där dottern hade sina avslutningar eller här i Östergötlands skolor.

20160609_225553.png 20160609_100921.jpgSkolavslutningen i torsdags hölls i syrisk ortodoxa kyrkan och mångfalden bland deltagarna var stor. Många nationaliteter var representerade. Men alla samlades och samsades i samma lokal, lyssnade på samma rektor och samma sommarsånger. Vi som ville och kunde sjöng med i Den blomstertid. Allt fanns med.. precis som när jag själv slutade skolan för många år sedan. Den stora kyrkan var fylld av föräldrar, far- och morföräldrar och åtminstone en faster. Efteråt satte vi oss på McDonalds för lite frunch. Nästa år börjar Oliver i åttonde klass..

20160610_195844.jpg 20160610_181241.jpgVeckan innehöll ännu en skolavslutning för min del. Vi firade en student som läst estetik på ett gymnasium här i staden. Studenten är en nära släkting till svärsonen. Också på denna studentfest samlades mångfalden under samma tak och trivdes tillsammans. Här fanns en härlig röra av glada människor från Chile, Storbritannien, Sverige, Finland, Polen, Colombia.. och säkert mer än så.

Traditionerna har bevarats. Kyrka och psalm. Flagga och tal av rektor. Det nya som tillkommit sedan jag själv var i skolåldern är väl valet av sommarsångerna. Idag sjunger man sommarplågor av Gyllene Tider och Tomas Ledin.. och på sin höjd Idas sommarvisa. Men det är så rart och så falskt och långt utdraget och fint. De som verkar tycka mest om det är lärarna som får styra över barnen en sista gång innan de släpps på sommarbete. Alla är lika rörda och berörda, glada och förväntansfulla.. oavsett vart vi härstammar ifrån.

Själv väljer jag mångfald över enfald vilken dag som helst.

 

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: