Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 7 maj, 2017

Ikväll såg jag en må-bra film. Det är ett tag sedan jag satt ner och riktigt såg en film. Det har blivit mest serier på sistone. Jag såg denna filmens föregångare för kanske ett år sedan. Denna uppföljare har funnits på ”att se” listan ett tag. Filmen är hjärtevärmande och rolig. Skådespelarinsatserna är utomordentliga och här ser man storheter såsom Judy Dench, Bill Nighy, Richard Gere… och den bästa av de allra bästa, Dame Maggie Smith.

Dame Maggie Smith är min absoluta favorit. Jag har skrattat och gråtit med henne och åt henne genom många filmer. ”Ya-Ya flickornas gudomliga hemligheter”.. ”Harry Potter”.. Downton Abbey”.. för att nämna några av de mest kända och älskade. Harry Potters historia genererade ju i åtta filmer där hon karakteriserade Mrs McGonagall på ett helt fantastiskt sätt. I Downton Abbey spelade hon den helt magnifika Änkenåden i hela fem år (mellan 2010-2015).

Att se en film som värmer såväl hjärta som själ blev ett bra avslutning på helgen.

(68/100)

Read Full Post »

Jag har enormt mycket att vara tacksam över. Och det är jag verkligen också. Varje dag känner jag tacksamhet för det lilla och det stora i livet. Men ibland räcker inte det. Ibland är jag ledsen och måste få tillåta mig att vara det. Idag har varit en sådan dag. En del dagar skaver den där masken jag sätter på mig mer än vanligt.. och det blir tungt att finnas till en stund. Det blir många tårar och det blir till och med svårt att andas för att sorg och tunga tankar tar mycket plats och mycket kraft. Det är inte farligt. Men det är väldigt jobbigt.

Jag har varit utanför hemmet idag och det var trevligt och bra. Men efter en stund kändes det som att jag bara måste få komma hem. Hemma kan jag bara släppa allt och vara. Känner mig skör och hudlös. Inte rädd eller orolig alls. Bara så himla ledsen. Det är inget särskilt som triggat mina tårar eller tankar. Ingen händelse eller något bemötande. Det bara är såhär ibland. Min sorg och mitt tungsinne finns där ständigt.. men det är inte så ofta jag släpper fram den.

Men idag har jag gjort det och nu är jag helt slutkörd.. och kan ändå inte sova. Ångest är hemskt. Riktigt hemskt. I morgon är en ny dag och ingen vet ännu vad som väntar. Jag står inför nya utmaningar i veckan som kommer. Känner mig redo och försiktigt förväntansfull.. väl medveten om att tröttheten kommer att vara en av de större utmaningarna att bemästra.

(67/100)

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: