Konstigt..

Tänk vad underligt det är ibland. Jag tycker att jag är igång och gör något hela tiden.. ändå känns det inte som att jag får något vettigt gjort. Kanske ska börja med ”att-göra-listor” igen, så att man kan pricka av allt eftersom..?! Då blir det i varje fall tydligt att något är avklarat, färdigt, utfört. Just nu känns det mest som att jag flänger här och där.. jobbar, fixar, plockar, tvättar, städar, jobbar igen, sorterar, organiserar.. och ändå liknar det kaos runt omkring mig. Känner mig stressad.. både inuti och utanpå.

Redigeringsarbetet med boken pågår än. Lite andra småjobb landar här hos mig, vilket jag gläds innerligt åt. Hösten pågår också.. och den älskar jag ju. Måste dock erkänna att jag saknar solen. Den har gömt sig mer än vanligt denna höst. Vi är flitiga att tända ljus på kvällarna och filten värmer så gott i soffan då vi ser på något av favoritprogrammen som hösten bjuder på.. Desperate Housewives, Grey’s Anatomy, Idol.. och lite sådant. Även Kung Kirre trivs bäst inne nu.. Nog vill han ut ett par svängar varje dag än så länge, men värmen och lillmattes säng lockar mer när det stormar och haglar där ute.

Jag läser just nu Neale Donald Walsch första bok (i en trilogi) ”Samtal med Gud” och den är SÅ bra. Läs den..!

Kanske är det så att det måste bli ett kaos innan allt faller på plats..? Kan det vara så..? Vi säger att det är så.. för då finns det en förklaring till varför det är så snurrigt nu. Kanske slutar det snurra snart.. Hoppas det.