Ibland tar livet oväntade vändningar och det finns inte så mycket annat att göra än att ta tag i en av stockarna i vattnet och flyta med. Halva mitt liv har jag varit anställd på samma företag.. men nu tar detta långa kapitel i livet slut. Väldigt många människor har kantat mina 22 år på företaget och oändligt med minnen följer med mig härifrån. I den nya omvälvande organisationen som gäller från i höst, finns inte behov av min kompetens längre. Såsom många andra företag så skalas många funktioner bort då lågkonjunktur råder. Jag visste att det kunde hända och jag vet också att det inte bara händer andra. Vi är alla i samma riskzon i tider som dessa.
Nu var det då min tur. Visst kom det som en kalldusch. I två dagar grät jag och nog sörjer jag än.. och länge till. Men nu ser jag också möjligheterna att göra annat. Kanske är det så att jag är ämnad att göra annat. Nu får jag chansen. Jag hade förmodligen inte tagit chansen själv.. nu fick jag lite hjälp på traven.
Jag kan.. och jag ska.
annukka
Nu börjar en ny händelse i ditt liv, är ledsen för din skull men vill önska dej trots allt Lycka Till! Säjer som kusin H brukar säja, du är ju finne för f–.
Ut och ta för dig av livet. Det väntar på dig! Du är bäst!
Som du skrev ”det är kanske möjligheten till nått nytt”
Mitt arbetsliv ändrades i och med att jag blev sjuk (morbus forestie) värken sa ”nu kan du inte jobba kvar i din förekoleklass, du måste göra något som inte behöver så mycket omvårdnat, sånt du inte behöver använda dina händer och övre partiet” och visst jag grät och grät och grät, dels för att lämna mina härliga arbetskamrater sedan många långa år tillbaka och så alla *mina barn* men det gav mig en ny version att jobba med barn efter ett sorgeår var både jag och arbetsgivaren helt överens. Nu har det gått 8 år……………………tror aldrig att jag vore där jag är i dag om inte DET hade hänt.
Så visst Annukka du kommer att fixa även detta det vet jag och tror du vet det själv oxå
Kram till dig//Lillemor