Semester.. så ljuvligt. I måndags återvände vi ääääntligen till mitt älskade Karlshamn. Hjärtat i Blekinge, Sveriges Trädgård. Här finns min barndom, uppväxt.. minnen i mängder. Har inte varit här på fem år.. vilket känns som en oändlighet. När första skylten talade om hur långt det var kvar.. så hoppade hjärtat till lite extra. När jag körde in i staden som sett mig växa upp.. så rann tårarna. Det var väldigt känsloladdat att återvända igen.
Här har vi laddat batterierna. Verkligen. Vi har varit en hel del vid havet.. låtit vindarna rufsa om våra kalufser och våra själar.. solen värma oss och vi har gått barfota på dessa vackra och varma klippor.. känt doften av hav, tång.. hört måsarnas skrän och bara njutit med precis alla sinnen. Jag vill kunna blunda när som helst under hösten och vintern och i minnet och i själen återvända till Boön där jag stod och såg ut över havet med vinden och solen som smekte mitt ansikte..
Vi har också varit nära våra älskade vänner. Den familj vi själva valt.. Min allra bästaste vän i världen och hennes barn, som vi bor hos.. dotterns gudföräldrar.. vännen som är hemma från Afrika över sommaren.. faster och kusin med sina barn. Många skratt.. en hel del roliga aktiviteter.. vi har åkt runt i trakten, fotograferat massor.. spelat boule.. spelat kort.. suttit vid fontänen på torget och ätit mjukglass.
I morgon bitti återvänder vi norrut igen.. Hem via ett stopp hos mamma för att lämna av lillebror (som varit hos sin bästa vän i Kristianstad).. och sen hem till vår Pälskling som vi saknat sjukt mycket. Dagarna går fort då man har roligt.. det har sällan varit så sant som nu. Vi kom nyss och redan måste vi fara hem. En stor del av mitt hjärta och min själ finns kvar här. Jag hoppas kunna återvända snart.
Ibland tar livet oväntade vändningar och det finns inte så mycket annat att göra än att ta tag i en av stockarna i vattnet och flyta med. Halva mitt liv har jag varit anställd på samma företag.. men nu tar detta långa kapitel i livet slut. Väldigt många människor har kantat mina 22 år på företaget och oändligt med minnen följer med mig härifrån. I den nya omvälvande organisationen som gäller från i höst, finns inte behov av min kompetens längre. Såsom många andra företag så skalas många funktioner bort då lågkonjunktur råder. Jag visste att det kunde hända och jag vet också att det inte bara händer andra. Vi är alla i samma riskzon i tider som dessa.
Nu var det då min tur. Visst kom det som en kalldusch. I två dagar grät jag och nog sörjer jag än.. och länge till. Men nu ser jag också möjligheterna att göra annat. Kanske är det så att jag är ämnad att göra annat. Nu får jag chansen. Jag hade förmodligen inte tagit chansen själv.. nu fick jag lite hjälp på traven.
Jag har ju en förkärlek för kloka ord som får mig att tänka efter lite extra. Särskilt om de är så finurligt ihopsatta så att de bildar en till synes enkel sanning. Som det här.. (författaren är anonym)
När du talar..
kan du bara säga det du redan vet.
När du lyssnar..
kan du lära dig vad andra vet.
Vi har massor att lära ifrån våra medmänniskor. Det enda vi behöver göra är att ta oss tid och lyssna. Inte bara höra, utan verkligen lyssna. En del människor säger det de menar och då når budskapet genast fram. Andra tar en omväg och antyder, menar.. och då kan det ta en lite längre stund innan man hör vad de verkligen vill säga. Alltså kan vi ta tillvara värdefull tid genom att mena det vi säger och säga det utan omskrivningar… samtidigt som vi lyssnar lyhört på vad vår omgivning har att dela med sig av.
Du ser inte världen som den är.
Du ser världen som du är.
Dessa kloka ord gav dotterns psykologilärare till sina elever såhär dagarna innan sommarlovet tar sin början.
Det tål att tänkas på. Min värld ser ut som den gör för att jag är den jag är. Jag bearbetar information och intryck utifrån det filter jag skapat mig genom mina erfarenheter, ålder, utbildning, värderingar, drömmar, vilja… och så vidare.
Samma värld kan uppfattas på ett helt annat sätt av den som går bredvid mig. För den som går bredvid mig är ju inte jag. Ingen av oss har rätt eller fel. Vi tycker olika för att vi är olika. Jag vill bemötas med respekt för det jag tycker och vill, det jag tror på. Alltså visar jag respekt också för dem som inte tycker, vill och tror som jag.
.. det bara öser ner..! Men inte gör det något. Lite trist kan det väl kännas emellanåt men regn är ju också något som hör sommaren till. Jag tycker det finns en mysfaktor i regnandet. Kraven på all duktighet som sommaren för med sig lättar betydligt i det här vädret. Inte mig emot.. Jag ställer höga krav på mig själv så det räcker ändå.
Veckan har knappt hunnit börja, så är det plötsligt torsdag. Vansinne så fort tiden går.. midsommar om två veckor. Nyss hade vi ju maj i almanackan. Mors Dag blev förresten en riktigt fin dag. En sån ljuvlig dotter jag har. Hon gav mig pedikyr och fotmassage.. hon var ute i hettan och plockade en bukett liljekonvaljer till mig.. hon genomled halva Törnfåglarna (två och en halv timme) med mig. Inte hennes typ av film.. men jag fick ju välja, dagen till ära. Hon bjöd också på middag och vi valde att äta kinesiskt. En perfekt dag med den bästa jag vet och känner.. mitt älskade barn. Tack Sanna för att jag fick bli din mamma..!
Förresten… Törnfåglarna. Jag såg den med stor behållning då.. 1983, då den gick på TV. Minns så väl hur berörd jag var och har längtat efter att få se den igen. Läste också boken, som var ännu bättre än serien. När jag ser den nu.. 26 år efteråt.. så inser jag att det var bra mycket jag inte begrep i min ungdom . Jag ser den med helt andra ögon idag, med andra värderingar, med livserfarenhet i bagaget. Men den är fortfarande bra. Jättebra.
Idag är alla mödrars alldeles egna dag. Jag hoppas och önskar att alla mammor jag känner har blivit ihågkomna, firade och fått en massa kärlek just idag. Jag känner många fantastiska mammor som är fina förebilder för sina barn och som hjälper sina barn att bli starka, trygga människor.. genom att vara sig själva och dela med sig av sin klokhet. Grattis till alla er..!
Alldeles särskilt grattis till min egen mamma. Du är min trygghet och en stor källa till glädje. Du lyssnar och du förstår mig så väl. Tänk så roligt vi har tillsammans. Tack för att du gav mig livet min älskade mamma och tack för att du är den du är. Tack för att du finns. Jag älskar dig.
Ett extra grattis även till min dotters Gudmor. Du finns med oss i tankarna alldeles särskilt mycket idag och vi älskar dig. Ja, okej.. Bertil också.. .
Idag för ett år sedan.. så tog en 14-årig flicka livet av sig. Hon hette Linnéa. En otroligt vacker flicka.. både inuti och utanpå. Hon “hade allt”.. vad nu det betyder..?! Hon hade allt, utom sin hälsa. Hennes mamma Ludmilla skriver en blogg som är så brutalt ärlig, naken och berörande att jag ibland tappar andan då jag läser. Jag har nu följt Ludmillas blogg ett bra tag och tänker fortsätta med det. Men just idag så når det sin kulmen på sätt och vis… eftersom det är årsdagen av Linnéas död. Gå gärna in och läs Ludmillas blogg. Besök gärna även Linnéas Minnessida.
Så ikväll.. tänder jag ett ljus för Linnéa och hoppas hon har ro och frid och glädje i sin himmel.
… att det här kan vara hur gott som helst. Något jag säkert skulle kunna äta mig mätt på. Absolut. Fångade upp receptet av en vän (tack Lia) idag och delar här med mig av det. Jag tänker prova.. tänker ni..?
Kokt potatis, dela i halvor
På varje potatishalva lägges tunt skivad vitlök, västerbottenost och finskuren stekt bacon
Såhär ser min vy ut just nu och i åtminstone ett par timmar till. Min vackra dotter ler så vackert mot mig på skärmen då jag släcker ner alla program på datorn. Såhär ser min arbetsplats ut. Ifall ni nu var nyfikna..
Snart är det helg. Tack i himlen.. Jag vill hem och låtsas att jag är fri som fågeln i ett par dagar..
“Kanske vinner du något genom att säga det du tror att jag vill höra. Men hur mycket blir då sagt av det du verkligen vill säga.”
~ Bertil Martinsson ~
Kloka ord. Något vi borde fundera på oftare.. Ord är viktiga. Något av det viktigaste som finns och tänk vilket vapen, vilket verktyg vi äger då vi kan kommunicera. Vi kan glädja, roa, skrämma, hota.. alltså frammana starka känslor genom att använda ord. Det är oändligt viktigt att tänka på vad, hur och när man säger saker och ting.. det är också viktigt att tänka på vad man säger.. men inte alltid säga det man tänker. Fundera på vad du vill uppnå med dina ord och tänk sedan på hur du kan använda dem för att nå dina mål. Ord är starka, mäktiga. Använd dem rikligt men varsamt.
NU.. nu ska jag börja blogga. Det har legat och grott länge där någonstans bak i huvudet. Väldigt länge. Men nu är det dags.. De senaste dagarna har det liksom velat fram än mer. Som om en liten röst någonstans där inne säger att… “kom igen nu då”. Så.. den här gången lyssnade jag och nu är jag igång. Äntligen.
Välkomna till min blogg, mina ord, mina tankar, min värld.
Jag sitter kvar på jobbet än. Dagen tycks aldrig vilja ta slut. Alldeles nyss ringde dottern, som var på väg hem från skolan och också en vän som ville stanna till på fika. Det kokade ihop sig med var och hur så vi beslutade i all enkelhet att både dotter och vän kommer hit till mitt jobb.. så fikar vi här..! Det viktiga är ju att ses..
Jag tycker mycket om mitt arbete. . Men varför är det ofta så att allt rör ihop sig på en gång..? Jag har tre, fyra jätteroliga projekt att arbeta med. Kanske fler. Men alla ska vara klara inom loppet av några få stackars veckor. Det innebär stressiga tider framöver. Varför kan inte allt det här roliga vara mer utspritt på flera månader i stället..? Nåväl.. nu är det som det är och det är bara att kavla upp ärmarna och vara kreativ. Det är ju det jag har betalt för.
Till hjälp har jag loggat in på www.yasuragi.se – ett ställe på webben där själen får näring och sinnet ro. Jag låter sidan vara inloggad i bakgrunden.. och njuter av den vackra och rogivande musiken och vågskvalpet som spelas i en oändlig slinga. Logga in ni också.. se och lär om hur man kan ta det lugnt. Hit ska jag åka med min dotter. Absolut.
Fredag.. veckans bästa dag, tycker jag. Då är ännu helgen orörd och veckans arbete är (förhoppningsvis) slut. Det händer inte alltför sällan att jag jobbar också under helgerna. Men inte den här helgen. Den är bokad till annat.
Idag kör vi till Norrköping. Där finns mamma och mina bröder samt deras familjer. Jag toklängtar efter småkillarna. Isak är 7.. Oliver är 6 och Dexter är 3. Fasters älsklingar och lika ljuvliga alla tre. Jag älskar dem så innerligt och det ska bli så gott att få vara faster och gosa och busa med dem i ett par dagar. Det kallas för att ladda batterierna, fylla på med energi. I alla fall i min värld. Att få familjens omsorg och kärlek under några dagar kommer att hjälpa mig att orka med den här hösten. Min Sanna behöver också energi.. och hon har dessutom gjort en ny CD till oss att lyssna till i bilen. Det är en grej vi har gjort i flera år nu, när vi ska köra lite längre någonstans.. vi gör en CD med de låtar vi gillar mest och bäst för tillfället och låter den ackompanjera vår resa..
Så.. lite packning kvar och sen lyfta in allt i bilen. Har med en cykel till Oliver.. som grannen tänkte kassera när de rensade sitt förråd för någon vecka sedan. Cykeln passar Oliver perfekt.. och så är den lila, vilket är hans favoritfärg.
Sjukt trött är jag. Det känns som om jag går omkring med en blöt filt över mig (så beskrev en väninna sin trötthet och det stämmer exakt med hur jag också känner). Filten är inte riktigt lika tung och blöt längre.. medicinen börjar hjälpa. Men den är där än.. och den täcker hela mig – inklusive drömmar, tankar och ork. Jag är tacksam för att viljan ännu finns kvar och gror i mig. Jag vill massor.. men jag orkar inte mycket. Inte just nu.
Helgen var suverän. Resan dit och hem blev tråkig eftersom det regnade åt båda håll. Jag tycker inte alls om att köra i mörker när det regnar. Men att få vara faster och känna de mjuka små armarna runt ens hals och höra att man är älskad och saknad.. är så underbart och det gör så gott. Det blev en hel del bus också.. såklart..!
Tidig morgon igen i morgon.. dags för några sidor i superbraiga boken och sen sooooova.
Snart midnatt och här sitter jag och arbetar än. Inte klokt. Näe.. det är faktiskt inte riktigt klokt. Men så är det i alla fall. I flera veckor nu har jag skymtat en ljusning några dagar, kanske en vecka framåt.. men den där ljusglimten flyttar ju på sig..! Jag börjar sakta inse att jag måste gräva ner klacken i backen och fånga ljuset och lugnet själv.
Jag har en förmåga att ta på mig mer än jag borde. Spränga mina reserver och jobba mig så slut så jag slipper tänka och känna en massa andra saker. Man kan nog säga att jag flyr. Distraherar mig själv med arbete. Nu gillar jag ju mitt jobb och det jag gör. Men det finns ju gränser..
Nästa vecka.. efter tisdag.. då blir det lugnare. Men först.. först ska jag bara..
Jag börjar andas igen.. Skönt..! Det mest hysteriska i arbetsväg är avklarat för den här gången. Det kommer en arbetsbacke till snart. Nu gäller det att landa från den här. I morgon kommer mamma hit och hon är sååå välkommen. Sanna möter upp henne vid Centralen när hon slutar skolan.
Nu ska jag sova.. och drömma om hur det är att vara ledig och ha tid för mig själv.. Jag har glömt hur det känns..
Idag har Sanna prov i Mediakunskap. Lycka till vännen..! Det kommer att gå jättebra.. Du pluggade stenhårt igår och fick tillåmed mig att fatta vad det handlade om. Idag kommer också mamma hit från Norrköping. Hon sätter sig på bussen om ett par timmar och är sedan här lagom till när Sanna slutar skolan. De träffas vid Centralen och tar pendeln norröver till där jag finns.. så stannar vi till och käkar lunch tillsammans innan vi kör hem tillsammans.
Sitter på jobbet rent fysiskt.. men mentalt ligger jag hemma i soffan med min bok. Det är sådant väder och sådant humör idag. Vädret höstlikt och härligt.. humöret lagom melankoliskt. En ask med goda chokladpraliner, en riktigt bra bok, favoritfilten och sköna soffan skulle vara det ultimata för välmåendet idag. Men i stället är det arbete, kollegor, mycket automatkaffe och för trånga skor som gäller idag. Men vet ni… det går bra det också.. Faktiskt.
Idag kom mamma.. och jag hämtade upp den yngre och den äldre på stationen.. så var vi då tre generationer flickor samlade igen. Vi käkade lunch på McDonald’s. Gott. Där käkade förresten skådespelaren Lars Amble med hustru lunch samtidigt med och bredvid oss idag. Han är så lik Sannas gudfar Bertil.. . Nåja.. med lite mat i magen var det dags för skoshopping. Barkarby nästa…
Av min älskade mamma fick jag två par skor och Sanna ett par. Det ska självklart betalas tillbaka.. men just nu när min kassa tryter så fick jag låna och det var SÅ snällt. Tack Mamma..! Nu blir jag extra fin på festen i morgon.. Ett par ankelboots. Drömsnygga. Och ett par svarta skinn.. eehh… kanske ballerinamodell. Eller pumps utan hög klack.. eller äsch.. snygga är de i alla fall. Sanna valde svarta sneakers med rosa ludd. Låter kanske galet, men var riktigt coolt..!
Nu måste jag jobba lite och snart är det matlagningsdags. Ikväll blir det Idol på TVn.. en lugn kväll för första gången på ett tag. Trevligt..
Jag följer nyhetsflödet på Aftonbladet ganska flitigt under dagarna. Sitter ju så mycket vid datorn då jag arbetar så det har blivit en vana att kika in emellanåt för att kolla läget. Idag har jag läst två nyheter som glatt mig oerhört mycket.
Den ena.. Tito kan jag bara kommentera med Äntligen..! Jag glädjer mig åt att rättvisan fungerar åtminstone någon gång. För den gör inte alltid det, har jag bittert fått erfara. Heder åt dem som orkat kämpa och flickorna som orkat berätta. Må livet behandla er varsamt framöver.
Det andra.. Fredspris får samma kommentar.. Äntligen..! Fast ur en annan synvinkel. Martti Ahtisaari, Finlands förra president, får Nobels Fredspris 2008. Stolt finländska är jag idag. Han förtjänar att få sitt mångåriga arbete för fred och frihet uppmärksammat. Grattis..!
När tre generationer ska samsas om en film så är det inte helt självklart vilken slags film det kan bli. Valet på fredagskvällen föll dock på “En geishas memoarer” som är en av dotterns absoluta favoritfilmer. Den är så finstämd, så vacker.. så sorgsen och melankolisk. Här finns stor sorg såväl som glimtar av ren och innerlig lycka. Musiken är magisk.. scenografin likaså. Jag lär mig något då jag ser filmen.. jag lär mig något intressant om en annorlunda kultur. Vacker.. ja, den är vacker. Helt klart sevärd.
Alla tre generationerna var nöjda och tagna efter de dryga två timmarna i en värld så långt ifrån vår egen.
Idag är det fest..! Till och med jubileumsfest. Min arbetsplats fyller 25 år och det ska firas. Företaget är betydligt äldre än så.. men just min arbetsplats har stått klar och i drift i 25 år nu. Av dessa 25 år har jag varit en del av den världen i 22 hela år nu. Wow.. Tiden tickar på.. Sedan förstår jag egentligen inte hur det är möjligt rent matematiskt, eftersom jag inte är mer än 27.. he he. Nåväl.. vi lämnar matematiken och logiken i detta dithän tills vidare.
Fest var det ja.. Jag och min kollega Kristian har i ett drygt halvår arrangerat denna tillställning. Drygt 300 är anmälda och festsugna. Vi är totalt ca 1000 personer på arbetsplatsen.. men många vill tydligen inte gå på kalas idag. Desto roligare för oss som valt att vara med. Platsen är en av Stockholms allra vackraste.. Mälarsalen på Münchenbryggeriet. Beläget vid Söder Mälarstrand.. och med hisnande utsikt över Riddarfjärden, Stadshuset och Stockholms alla kyrktorn och hustak. Här kan ni se själva om ni vill.
För en gångs skull har jag god tid på mig att göra mig i ordning. Jag har hittat allt jag behöver – om än med viss vånda nu på förmiddagen. Kamerans batterier är på laddning.. både till själva kameran och till den externa blixten. Mitt jobb under kvällen blir att dokumentera jubiléet. Jag har hittat rätt smycken, rätt kläder och dottern ska sminka mig idag… Grannen lånade ut sin plattång så tillåmed håret får sig en styling idag.. till skillnad från fem fingrar genom rufset som till vardags. Idag ska jag känna mig fin. Jag har också fått lov att ta en liten dutt av dotterns ljuvliga parfym – Touch of Pink (Lacoste). Jag ska nu börja med duschen.. sedan väntar en liten manikyr…
Kvällsväskan framtagen.. deltagarlistan till vakterna utskriven.. mobilen laddad.. Taxin förbeställd.. avstämning med kollegan avklarad. Kvällen är ännu orörd och förväntningarna ligger och bubblar lite under ytan. Jag kommer ut en gång om året ungefär.. Ikväll är den gången. Min mor och min dotter följer med i taxin till Stockholm.. de ska gå på stan och mysa och sedan ta tåget hem för att ha en myskväll vid TVn. Allt klart.. idag finns inga bekymmer…
.. eftersom jag uppenbarligen är på väg att bli en total bloggnörd (det är ju så roligt att skriva).. så måste jag ju bara tala om att jag är hemma från festen och att jag haft vääääääldigt skoj. Perfekt ställe.. god mat.. professionell och suverän personal.. bra underhållning.. gott vin.. och sällskapet då..? Både helt fantastiska människor.. härliga, roliga, ljuvliga, underbara.. och så några riktiga arslen också förstås. Som alltid. Dessa är arslen på jobbet också så det var inget överraskande. Jag har bestämt mig för att bara se på dem och le. De förtjänar inte en enda sekund av min energi.
En snubbe var särskilt kul.. han är överföringskoordinator eller något liknande. Men han skulle förklara sin titel och hade lite för bråttom i kombination med kanske en halv öl för mycket och då blev det… avföringskoordinator .. jag tycket det var hysteriskt roligt.
Jag skulle kunna berätta en massa roliga saker om vad som hänt under kvällen.. men nöjer mig med konstatera att det bara var så lyckat det kunde bli. Min mor och min dotter hade också haft en riktigt rolig eftermiddag och kväll i vår vackra huvudstad. Nu är det dags att krypa ner i sängen och låta drömmarna ta mig tillbaka till kvällens trevligaste dans..
Förresten… de nya ankelbootsen är bra grymma..! Inte ont i fötterna alls. Inte ens lite. Coola dröm-ankel-boots.
Ja, jag tjatar.. men de ÄR ljuvliga. Här syns förvisso inte spännet i bak.. men ändå. På promenad till höstmarknaden på Säbyholms Lantbruksgymnasium idag.. Sanna tog bilden.
Så frustrerande.. Vädret är magiskt vackert. Hösten är så vacker idag så jag nästan blir tårögd när jag tar in alla färger, solen som förstärker denna magi genom att stråla från en klarblå himmel, luften som är klar och frisk.. det blir nästan inte bättre än såhär. De flesta löv hänger dessutom envist kvar i träden.. eftersom höststormarna varit förhållandevis få och små såhär långt.
Varför frustrerande..? Jo, helst av allt skulle jag vilja gå ut med kameran och försöka fånga det vackra, magiska. Men jag hinner inte. Är idag fjättrad vid datorn för en massa, massa arbete måste vara klart.. helst igår. Ikväll är det också styrelsemöte hemma hos oss. Är med i styrelsen för Bostadsrättsföreningen och ikväll samlas vi för möte på nummer 27. Alltid trevligt med dessa möten och de är också givande. Vi arbetar ju för våra grannars och vårt eget väl och ve. Alltså måste jag hinna åtminstone dammsuga så de inte ramlar ihop i astmaanfall när de kommer.
Men ändå.. tänk.. ta med ett sittunderlag och en filt, sätta sig på en slänt.. plocka fram boken och termosen och vara ute mitt i denna ljuvliga kakofoni av färger. Tog en del fina bilder i söndags.. de lägger jag upp senare ikväll eller i morgon.
Just nu läser jag en bok som förtrollar mig. Boken heter Vindarnas ö och är skriven av Elisabet Nemert. För mig är författarinnan en ny bekantskap, och hon är hos mig för att stanna. Jag längtar att få ge mig i kast med hennes tidigare romaner när denna är utläst.
Hennes språk fängslar mig. Hon skriver på ett sätt som är berörande, vackert och en ren njutning att läsa. Jag blir alldeles varm och glad av hur hon valt att placera orden i förhållande till varandra.. vilka slags ord hon använder och mer än något annat – hur hon får mig att känna då jag läser. Jag befinner mig på Kreta eller i det mytomspunna Babylonien.. med alla sinnen. Bara kroppen är kvar här.
Varje dag måste jag få min dos av hennes språk. Jag måste få veta hur det går för Sargon och den vackra Astarte. På dagarna kan mina tankar vandra och jag undrar vad som händer härnäst.. och om Naramsin.. hittar det han söker. Jag har bara ett 50-tal sidor kvar att läsa och jag känner redan hur jag kommer att sakna den här boken. Jag rekommenderar den mycket varmt till dem som ännu inte upptäckt den.
… är min borg. Så heter det visst. Nog är det så också.. Jag tycker om mitt hem för det allra mesta. Jag har också många drömmar kring hur jag vill förändra till det bättre. Smaken ändras med tiden.. och behoven likaså. Jag har hittat ett par sidor på nätet som är (i mitt tycke) rena drömmen för inredningsintresserade. De heter Granne med Selmaoch Villa Hemmet. Kika in och låt er inspireras.. Emellanåt finns där också trevliga små tävlingar där man kan ha chansen att vinna trevliga detaljer till hemmet.
Lite i taget börjar vårt hem att forma sig till vad jag vill ha. Det tar tid (och kostar pengar) att göra större förändringar, men även de små gör stor skillnad. Förra året då jag fyllde år så fick jag en ljusstake av en väninna. Det blev kärlek vid första ögonkastet.. trots att ljusstaken är ca 150 år gammal. Den är så vacker i sin enkelhet. Ofta sitter jag och ser på den.. och undrar vilken smed som tillverkat den och vad han (jag antar att det var en han) tänkte då den tog form.
Små detaljer kan ofta göra stor skillnad. Som dessa små raringar som vilar i mitt köksfönster. Inte många ser dem sådär genast då de kommer hem till oss. Men jag vet att de står där och betyder något, och det är väl det som räknas.. Mobilen som hänger i fönstret köpte jag i Aarikkas butik på Esplanaden i Helsingfors förra året. Jag älskar den. Det röda lilla trähjärtat gör mig glad varje dag. Jag SER den varje dag.. den är inte bara en detalj bland många.. utan den betyder något. Dessutom är den ett trevligt minne från en underbar dag i Helsingfors.
Från 1850-talet
Kärlek och Harmoni
Undan för undan tänker jag skapa mig en miljö här hemma som stämmer överens med vad som i mitt tycke är vackert och bekvämt. Nu i somras började jag och dottern äntligen att röja och rensa. En hel del återstår.. men vi är på gång. En sak i taget..
Bästa dagen på hela veckan. Åååh så skönt med fredag kväll. Speciellt den här fredagen känns alldeles särskilt ljuvlig för att veckan varit så hektiskt.. men också för att det är ett tag sen det var en helt vanlig fredag. En hel del jobb väntar i helgen och i morgon ska vi iväg till goda vänner och fira J som fyllt år.. på söndag kanske dottern träffar kompisen C. Men ändå.. helgen är orörd och just ikväll känns den låååång. Jag kommer helt säkert att tycka annorlunda på söndag. Men nu är det fredag och inget annat.
Det blir kycklingfilé i ädelostsås och ris.. mums. Det blir också några M-kulor till Idol ikväll. Heja LouLou.. vilken grym röst tjejen har. Fredag.. himmel så skönt.
För första gången på mycket länge så har vi haft en lördag då det inte varit något speciellt inbokat. Vi skulle ha varit hos goda vänner idag, men de kände sig inte så krya så vi bestämde oss för att ses en annan dag i stället. De senaste veckorna.. snudd på månaderna.. har varit fyllda med diverse helgaktiviteter. Nu var det riktigt skönt att bara vara. Vi har inte gjort något särskilt alls.. vilket har varit sååååå skönt. Nu ikväll blev det lite ostbollar och Stjärnorna på is. Vår favorit Markus Fagervall isdansade sig vidare.. Jippii..!
Läste också i Aftonbladet att den här mannen är den sexigaste på planeten. Är benägen att instämma. Jag har beundrat honom länge, länge.. och jag blir glad av honom. Vilken humor.. och så har han integritet och självdistans.. för att inte tala om begåvning. Ja kära värld vilken begåvning…
I morgon blir det nog inte en riktigt lika lat dag.. men inte är det tänkt att gå i många knop inte.. Måste i alla fall tvätta ett par maskiner. Kanske byta gardiner i arbetsrummet också.. Hmmm… vi får se.. Kanske blir det läsning i soffan eller en kamerapromenad. Eller både och.
Snart advent.. Och på Design & Inredningsbloggens hemsida finns en tävling i samarbete med Munka Sweden, där man kan vinna en ljuvlig adventsljusstake i tenn. Gå in här och kika.. botanisera.. dröm er bort.. bli inspirerade. Jag dreglar..
Tolv timmar.. ja, nästan så länge varade dagens möte. Eller möte och möte.. Vi har suttit och påbörjat arbetet med årets verksamhetsplan. Ledningsgruppen åsså jag. Himla intressant och givande.. men emellanåt också mördande tråkigt. Det är också roligt i den här gruppen av människor.. för alla tar plats, bidrar och är aktiva. Själv gick jag igång på en diskussion om kommunikationens betydelse och om samverkan. Det kostar pengar att vara grinig på jobbet..! Tänk så mycket bra saker man missar att göra då. Gruppen består av härliga människor.. nästan allihop. Fortsättning i morgon förmiddag..
Så nu kollar jag läget med nyheter och bloggar och sånt.. och sen ska jag lägga mig och läsa. Har läst klart Vindarnas ö.. och jag tyckte att slutet blev lite banalt.. och att det inte höll samma höga kvalitet som resten av boken, men boken var ändå otroligt bra.. och jag rekommenderar den lika varmt som tidigare. Nu har jag börjat på en annan bok.. som jag snart skriver mer om. Jag måste komma in i den först och bli vän med den.. det kan ta ett par kvällar. Den är på dryga 600 sidor.. Härligt..!
Jag trodde den här dagen aldrig skulle ta slut. Utbildning i ett nytt redigeringsverktyg för oss webbredaktörer i företaget. Kvinnan som höll i utbildningen är väldigt kompetent, väldigt entusiastisk, otroligt trevlig.. och väldigt dansk. Alltså hölls utbildningen på danska. Hon hävdade envist att hon ansträngde sig för att tala skandinaviska men det var fan ingen skandinaviska. Det var våldsamt snabb danska. Jag tycker inte om danska. Speciellt inte när den talas våldsamt snabbt. Till slut glodde jag mest på det hon gjorde och försökte apa efter. Tack i himlen så är manualen på engelska.. och jag har hyfsat lätt att lära. Detta gäller ju ett redigerings- och publiceringsverktyg.. och jag provar och klurar tills det funkar. Annars frågar jag.. Fast jag frågar då någon svensk.
Samtidigt (ja, faktiskt) som jag utbildades på danska i detta nya.. sprang min chef in med sin del av det manus jag skulle fått i helgen, igår kväll eller tidigt idag på morgonen. Han levererade i alla fall. Vackert så. Alltså fick jag bryta.. för att komplettera mitt manus och mejla manus till tryckeriet. Simsalabim så levereras en tidning till arbetsplatsen i morgon bitti..! Undrens tid är inte förbi..
Kaos har den här dagen bestått i. Men också nya lärdomar att absorbera och ett manus som blev klart. Inte undra på att jag känner mig dränerad. Har jobbat typ dygnet runt sen förra veckan och nu börjar det lätta lite. En stund i varje fall. När jag kom hem idag.. så gick jag upp i sovrummet.. klädde om.. tog på mig hem-uniformen.. och tänker nu gå klädd såhär i minst två dagar (se bild).
Jag ska jobba som bara den i morgon och på fredag också. Men hemifrån. Om det är fint väder så sätter jag mig på altanen med en tjock filt runt mig, en stor kopp te.. och korrekturläser en massa material. Kanske traskar jag runt i trädgården med kameran lite och fångar hösten på bild. Eventuellt masar jag mig till brevlådan eller så väntar jag tills Sanna kommer hem så jag kan be henne ta in posten när hon kommer från skolan.
Det ska bli massor av jobb gjort.. men i lugnt tempo. Nu är det färdigstressat för den här veckan. Ahlström ska få sitt material till fredag. Idekartan till nästa tidning ska vara klar och några av idéerna utplanterade i organisationen. Jag ska jobba.. men det ska ske i min takt och i min uniform och i mitt hem.. Jag funderar på att stänga av mobilen några timmar också..
Nu väntar boken… Den heter.. Igår, Idag, Imorgon och är skriven av Barbara och Stephanie Keating.
Wow.. en sån fredag..! Bara det att det är fredag är en höjdare i sig. Har idag varit inne i Stockholm med Sanna.. hon var i skolan en stund, jag läste min bok under tiden. Satt vid foten av Vanadislunden tills det blåste så pass mycket att sitta och vänta i bilen kändes som ett bättre alternativ. Därefter åt vi lunch.. och så for vi till Barkarby. Där hittades lite smått och gott och sedan på hemvägen blev det en tur till ICA.
Väl hemma kändes det skönt att bara byta om till hemma-uniformen och ta ett djupt andetag.. och slappna av. Jag färgade om Sannas hår.. med fokus på utväxten (blev jättebra..!) och så var det dags för Idol. Kvällens tema var ABBA-låtar… Åååhhhh himmel. Lycka..! Jag tänker inte ens börja berätta om hur mycket ABBA betyder för mig och hur de påverkar mig.. och alltid har påverkat mig. Jag säger bara… Tack i Himlen för ABBA..!
Däremot var det skit och dubbelskit att Loulou åkte ut idag. Helt ofattbart. Småbrudarna ringde säkert upp hela veckopengen genom att rösta på lilla Johan. Han har förvisso charm i överflöd och talang också.. men ikväll var han då definitivt inte bättre än Loulou. Snarare bland de sämsta i startfältet. Morr.. Jag hoppas och önskar att Loulou kommer att få sin chans ändå. Tjejen är grym och jag blir glad av henne. Vilken röst.. vilken tjej..!
Så.. fredag, ABBA-tema på Idol och tacos till middag.. Bättre än så blir det knappast..
Är så mätt så jag knappt orkar tänka. Ikväll blev det potatisgratäng för första gången sedan någon gång i våras. Det är SÅ gott. Den är något alldeles extra.. så tar den dryga 2 timmar att laga också. Mums.. Tur man inte äter den så ofta. I övrigt så har dagen gått i någon slags dvala nästan. En alldeles lat och slö söndag. Vi var en sväng till ICA.. men det är allt. Ganska skönt ändå.. att faktiskt inte göra något alls.
Igår däremot.. så var vi först en sväng till IKEA, vilket alltid är roligt. Köpte en svart badrumsmatta, lite glödlampor och batterier.. Sen körde vi till Vällingby där Darin skulle uppträda och därefter signera sin nya singel. Darin på hemmaplan. Vi var där i god tid.. åt lite lunch.. strosade omkring. Vällingby centrum har blivit jättefint sedan de byggt om i flera år (känns det som). Sanna konstaterade att hon vuxit ifrån småflicks-idol-dyrkan.. men att det visst var skoj att se honom igen. Många var där.. väääääldigt många. Han sjöng tre låtar.. och sedan stod vi i kö för att få singeln signerad i över en timme. Han kände igen Sanna.. men hade glömt hennes namn. Coolt..! Därefter tog vi en fika.. och sen åkte vi hem. Sanna mådde inte bra.. på vägen hem somnade hon i bilen, sa att hon hade ont i huvudet. Väl hemma la hon sig på en gång, försökte komma upp för att kolla på “Stjärnorna på is” med mig, men det gick inte.. så hon la sig igen. Sedan sov hon i 20 timmar i sträck. Hon hade grymt ont i huvudet igår.. måste varit ett riktigt anfall av migrän. Tur att hon vaknade värkfri och utvilad idag..!
Halv ett.. redan måndag. Dags att sova.. Höstlov nu och jag tänker också vara lite ledig. Men inte helt..
Har ni känt så nån gång..? Som att man går bredvid sig själv.. Idag har varit en sådan dag. Jag har känt mig oförklarligt trött och har nästan haft svårt att riktigt vakna idag. Konstig känsla. Lite jobb har det blivit och en del jobbsamtal.. och nu ikväll var det ju min TV-kväll med först Cityakuten och sen Prison Break. Wentworth Miller skulle lätt få rädda mig vilken dag som helst.. he he.
Jag går omkring och längtar efter en massa saker. Idag bestämde jag mig för att skriva ner dem och börja beta av dem.. en efter en. Vadå för saker..? Jo t.ex. att sortera mina CD-skivor och filmer i någon slags alfabetisk eller annan slags organisatorisk ordning (flera dagars arbete)… att göra dito med alla mina böcker… att hänga om tavlor på övervåningen och möblera om lite… att sortera ut garderoberna och skänka bort kläder, skor, jackor och diverse till antingen Röda Korset eller Brödet och Fiskarna. Tja.. ni vet.. sådana saker. Alla de där sakerna och tusen fler.. ligger och skvalpar i mitt samvete, men jag känner mig nästan alltid så förtvivlat trött. Så det första jag ska göra är att jag ska ringa min husläkare och be om att få en rejäl genomgång av värden och annat. Vet att de varit lite skakiga tidigare och det känns ärligt talat som om de är det än. Men sen så..
Jag har en vän.. som för tillfället befinner sig i Afrika. Närmare bestämt i Ghana. Det är en vän som jag räknar till mina allra närmaste. Han är som en storebror för mig. Det kan gå långa tider utan att vi hörs, men vi tar alltid vid ungefär där vi slutade. Mycket har vi gått igenom tillsammans… Mats å jag. Nu arbetar han alltså i Ghana och härom dagen fick jag ett mejl där han berättar om livet där. Tänk så annorlunda det är. Tänk så mycket vi tar för givet här hemma.. el, vatten och alla andra diverse bekvämligheter. Jag tror att man blir ganska ödmjuk av att se och uppleva helt andra förutsättningar. Jag tänker på honom nästan dagligen och jag är fascinerad av det stora kliv han tagit då han valde att arbeta där. Så småningom tittar han hem till Sverige igen och jag hoppas det inte dröjer en evighet tills vi kan ses igen. Så Mats.. Jambo.. eller hur man nu hälsar där långt borta. Tänker på dig.. å skriver snart..! Kramar till dig från oss två här..
Idag var vi på Yasuragi Hasseludden. Fantastiskt ställe.. en ren njutning för både kropp och själ. Just nu är jag löjligt trött och ska strax lägga mig.. men i morgon kommer en berättelse om hur berörda jag och Sanna blev.. samt några bilder från dagens upplevelser.
Tisdagen den 28:e.. I almanackan stod det: Jeanette Capocci, lunch, Yasuragi klockan 12. Eftersom det är höstlov så skulle såklart Sanna följa med. Jag hade inte vågat åka dit utan henne ändå.. Att han en Japan-frälst dotter och åka till Yasuragi utan henne är inget jag ens vågar tänka på att göra. Nåja.. hur som helst så hade jag förberett resan noga. Hasseludden ligger på södra sidan av Stockholm, förbi Nacka liksom.. och jag bor på norra sidan. Det är en lätt underdrift att påstå att jag har ganska dålig koll på södra sidan. Nåja.. eniro och hitta.se finns ju..! Jag letade, hittade och skrev ut en detaljerad vägbeskrivning efter att ha studerat kartan och tillåmed hittat smartare lösningar på hur jag ska ta mig igenom innerstaden, än vad som föreslogs.
Regn och dis och tråkväder.. fast det är ju höst och då får det vara så. Jag älskar hösten även när det regnar. Lite trist att köra bil i dock. Tar mig igenom huvudstaden galant.. trafiken är hyfsat avslappnad. Kör till tonerna av Rob Zombie vars CD inköptes för någon dag sedan. Kommer förbi Danvikstull och nu är det detaljerad körplan som gäller. Sanna läser och jag följer hennes upplästa direktiv. Vi kommer till Orminge och då säger Sanna att vi nu är framme. Men vafaaaan..!? Det är vi ju inte. Vi är ju i Orminge..! Panik. Jag beter mig som en yr höna och som ett arsle i en osmidig kombination samtidigt som jag försöker tänka ut nästa steg. Jag har glömt sista bladet på vägbeskrivningen hemma. Fint..! Begåvat..! Verkligen..! Försöker ringa 118 och en massa olika kombinationer efter det. Alla hänvisar till nätet. Dubbelfint..! Ringer till slut Andreas på jobbet.. ber honom leta upp Jeanettes telefonnummer på Yasuragis hemsida och till slut kan jag ringa henne. Hon beskriver hur vi ska köra sista biten för att komma fram. Efter bara några minuter.. äntligen framme.
Såhär såg det ut… (klicka på bilderna för att se dem i större format). De tre bilderna som är horisontella har Sanna fotograferat, resten är mina.
Det är rörigt när vi kommer.. ombyggnad vid receptionen pågår. Folk i rörelse.. mycket folk. Men det ska ju handla om harmoni och ro här, eller..? Vi tas emot av Jeanette och hon börjar visa oss runt. Oj, oj, oj vilka lokaler. Vilken rymd. Vilken genomtänkt arkitektur. Naturligtvis är varenda liten detalj i såväl arkitekturen, läget som i inredningen planerad och genomförd med hjälp av Feng Shui. Utsikten över det glittrande havet är så man tappar andan. Det glittrar så lagom dock.. det duggregnar. Byggnaden liksom följer naturen i sin utformning. Den japanska trädgården ligger såklart i vila nu.. som de flesta trädgårdar.. men var vacker ändå. Terrassen var magnifik och evighetslång. Bara havsutsikt. Konferensdelen var imponerande och rummen hade namn från Japanska städer. Badavdelningen var fantastisk.. Behandlingsrummen andades stillhet, ro, lugn. Där fanns också varma källor att doppa ner sig i.. utomhus såklart. Med havsutsikt såklart. Dojon erbjuder diverse aktiviteter.. Qi gong, Yoga, olika meditativa alternativ, Klangresor… och man kan få se en uppvisning med Samurajsvärd. Coolt..! Japanernas motto: Less is more. Det gillar jag. Ibland.
Till min stora glädje blev lunchen av i Teppanyaki-restaurangen. Det finns flera restauranger på Yasuragi Hasseludden. På Teppanyaki kan man få sin egen kock vid bordet.. som alltså tillagar maten vid bordet på en stor stekhäll. Detta erbjuds dock till middagen och inte till lunchen tyvärr. Jeanette valde att äta sushi, jag beställde en bentobox med filéad fläskkarré och Sanna valde Chili Beef Ramen. Ramen betyder nudlar.. bara så ni vet.. . Jag fick med mig 6 bitar laxsushi hem och jag måste säga att det är de godaste bitar sushi jag någonsin ätit. Gjorda av en “riktig” sushimästare.
Helt tagen av denna rundvandring, den goda maten.. och besöket i allmänhet tog vi en tur förbi butiken där innan vi gick mot bilen igen. Det blev lite Hello Kitty prylar för dottern (kult, påstår hon) och ett par julklappar faktiskt. Nästan sorgligt att åka därifrån. Där fanns verkligen det här lugnet och den där harmonin som hemsidan utlovar. Jag hoppas verkligen att vi får möjlighet och anleding att åka tillbaka.
Onsdagen liksom bara kom och gick. En hel del arbete.. och jag börjar faktiskt känna att jag snart är ikapp. jag kan börja arbeta med nästa tidning. Härligt. Kära vännen ringde och bjöd oss dit till helgen. Länge sen vi sågs och riktigt umgicks igen så det ska bli så roligt.
30 oktober.. alltså snart november. Men.. det var ju nyss september..?! Märkligt.. Förresten.. Grattis Jennie.. min svägerska som idag fyller 25 år..!
Så skönt det känns.. nu är de allra flesta arbetsprojekten i fas igen. Det känns riktigt bra. Har varit på jobbet idag och fått en del gjort. Beroende på vad som är på gång så jobbar jag dock mest effektivt hemma. Men den sociala delen blir ju såklart eftersatt de dagarna. Just däför är den här kombinationen den allra mest perfekta. I alla fall för mig. På jobbet några dagar i veckan.. jobb hemifrån några dagar i veckan. Kan inte bli bättre.
Idag har hela världen regnat bort, känns det som. Helt ofattbart hur mycket vatten som finns i de där molnen egentligen. En dag då jag önskat att jag kunnat ligga i soffan och läsa.. eller se på film. Eller bara filosoferat samtidigt som jag tassat runt i huset.. i myskläder och raggsockor. Men i stället blev det arbetsplatsen och tråk-körning i ösregn dit och hem. Men det gick det också.
Nu är det läggdags.. huvudvärken är hemsk, tröttheten överväldigande.. I morgon fredag… Aaaahhhhh..!
Vi är med katt..! Det känns omtumlande och berusande roligt, härligt.. och lite pirrigt. Han kommer hem om en vecka. Än så länge är han kvar på kattstallet i Åkeshov. Vi blev alldeles förälskade.. både jag och Sanna. Han är ljuvlig.. se själva..
Han är stor, röd och vacker och han är fem år gammal. Och snart är han vår. På måndag ska vi hälsa på igen.. gosa nån timme.. lämna en filt här hemifrån.. så han sakta får vänja sig vid oss och vi vid honom. Men när vi såg honom så var han liksom bara vår. Ju mer vi satt med honom, kikade på honom.. desto klarare blev det att det var han som skulle bli vår kille. Det känns så underbart att få ha en katt hemma igen. Välkommen harmoni..!
Ikväll kollade vi såklart på Idol.. och tyckte nog för en gångs skull att rätt person fick åka hem. Sepideh har hängt löst flera gånger och borde fått åka hem redan förra veckan då de skickade hem LouLou.. vilket för mig fortfarande känns helt fel. Efter idol var vi fortsatt sugna på att sitta kvar i soffan.. så det fick bli film. Kvällens val var en Tim Burton film… Edward Scissorhands. Sååå bra, fast sorglig. Nu blir det några sidor i boken och sen sova i förhoppningsvis många timmar.
Alla helgons dag.. Besök på kyrkogårdens minneslund. En nära, god vän beskriver känslan så bra.. Då våra älskade som lämnat jordelivet inte finns gravsatta här i närheten så tänder vi ljusen där vi är. Det går precis lika bra. Våra älskade är gravsatta både i södra Sverige, i norra Sverige såväl som i Finland. Alla fick de så ett ljus och en tanke. Vi tänker på dem ofta och tänder ljus för dem hemma också. Självklart tog vi också en tur till Minnesängen för smådjur, där vår älskade Tusse Pusse Lejonkung finns. Det var kyligt, stjärnklart och mycket vackert där.. se själva..
Vi tände både ljus och marschaller hos honom.. vi köpte också en ny, fin lykta. Bilden på honom var fortfarande i riktigt bra skick, vilket vi blev extra glada åt. Åh så fin han var och så saknad han är..
Efter ljuständning körde vi till våra riktigt goda vänner för att äntligen vara tillsammans igen med god mat, prat och skratt. Vi blev välkomnade i det varma, hemtrevliga huset av vännen som stod i full färd med att laga kvällens middag, Moussaka. Åååh så gott det var..! Supergott.. med tzatziki, tomater och grekiskt olivbröd till. Till efterrätt en himmelskt god äppelpaj med vaniljsås. Det blir nästan inte bättre än sådär. Riktigt goda vänner, gemenskap, god mat, prat och skratt.. Det kallas för att ladda energidepåerna. Tack snälla I och J..!
Idag.. har vi anammat vilodagen rent bokstavligt. Inte många knop är gjorda.. men lite har ändå blivit gjort. Tvättat, diskat, lagat mat tillsammans med Sanna. Grannen G (den bästa grannen som finns) har bytt däck på min bil. Nu en stund vid datorn.. en mahjong och läsa nyheterna.. sen sova. Vi längtar oss sjuka efter vår fina katt.. och i morgon ska vi hälsa på honom. Har förberett filten och ska köpa kokt skinka att ta med.. och kameran såklart..!
.. kör vi mot Åkeshov.. och vår vackra katt. Åååhh så spännande, så roligt. Hur kommer han att reagera när vi kommer igen..? Känner han igen oss..? Får vi någon uppmärksamhet från Herr Kirre idag..? Blir det något gos..? Återkommer ikväll.. med bilder..
Filten är packad.. skinkan handlas på vägen dit.. Kirre.. nu kommer matte och matte..
.. katt..! Vi hälsade på honom idag. Han är SÅ vacker.. Ååh så gott det var att se honom igen. Vi hade med oss den gröna filten som blir hans och så kokt skinka, som han älskar. Titta så fin han är.. vi hade kameran med oss idag..
Ett praktexemplar, eller hur..?! Så fulländat vacker.. Ja, ja.. jag vet.. så säger alla om sina barn.. . Han fick mycket gos och mys idag.. och dessutom kokt skinka. Det var verkligen något han älskade.. det rådde ingen tvekan om det. Vi delade frikostigt med oss av den medhavda skinkan till andra katter också.. annars hade ju vår kille fått ont i magen. Pratade lite med personalen där också och vi bestämde att ta med honom hem på fredag. Kattburen köper vi på plats där. Den är redan bokad.. vi behöver den största de har.. . Vi hälsar på igen på onsdag.. och sen på fredag kommer han som sagt med hem. Åkeshovs kattstall är ett mycket trevligt ställe.. välskött, seriöst och med otroligt trevlig personal. Där har han det bra tills vi får hämta hem honom.
Lite fler bilder… Sanna har knäppt den där han tvättar sig.. resten är mina.
Nu står jag inte ut med huvudvärken längre.. måste sova. Arbetsdag i morgon.. en lång sådan. Men jag tar med mig den mjuka känslan av Kirres päls i drömmen. Hans päls är som sammet.. så tät, så mjuk. Vår kille..
Ja, vad kan man annat säga..?! Jag har beundrat denna man och hans värdefulla insikter och visdom sedan ett par år tillbaka, minst. Då jag hörde talas om honom för första gången var han med i Oprah. Han hade då valt att bo på samma villkor som sina väljare och bodde under en period i ett hyreshus i New Jersey.. i den så kallade slummen. Inget varmvatten.. inga bekvämligheter över huvudtaget. Han åkte tunnelbanan in till jobbet i New York.. och så vidare. För att kunna vara den bästa representanten för sina väljare så var det viktigt för honom att också ha gått i deras skor. Det var för mig häftigt att se en politiker på toppnivå tänka på ett sådant sätt. Den inställningen och den respekten han har för samtliga medmänniskor har i natt tagit honom så långt man kan komma inom hans bransch.
Tack Amerika för att ni valde Barack Obama som er nya ledare. Jag tror inte att ni kommer att behöva ångra er. Vilken bra förebild..!
Ja, om bara någon minut är jag på väg från jobbet till Kattstallet i Åkeshov. Idag kommer Kung Kirre hem. Ååååhh vad vi har längtat. Sanna är inne i Stockholm men möter upp mig på plats i Åkeshov.. sen åker vi hem tillsammans.. alla tre..!
Nu är han hemma. Kung Kirre av Skörbyhöjden. Välkommen hem älskade katt. Han är så fantastisk så både jag och Sanna är bara liksom i ett lyckorus. Han traskar omkring och spinner och pratar massor.. han turas om att ligga och gosa med oss.. bli kliad och riktigt kråma och åma sig som bara en katt kan. Han är så kelig och så gosig så det är rena rama himmelriket här hos oss nu.
Han har fått favoritmaten.. såklart. Filmjölk och kokt skinka.. det smaskade han i sig i rekordfart. Han har nog smakat på sitt torrfoder också. Han har bekantat sig med sitt nya hem genom att gå på små äventyrsrundor i huset.. både uppe och nere. Han älskar att dricka vatten direkt ur kranen.. vilket är kul. Att upptäcka sig själv i spegeln var tydligen också riktigt intressant.. och för Sanna och mig otroligt underhållande.
En händelserik dag som startade tidigt i morse med fotvård.. (skönt).. fortsatte med en hektisk och smått kaotisk dag på jobbet då den nya platschefen presenterades (börjar i februari).. mördande trafik till å från Åkeshov.. (Stockholmstrafikrusningpåenfredageftermiddag).. och så Idol på kvällen förstås. Kul med rock tema och kul att se Desmond Child som coach. Lars Eriksson åkte ut.. grabben med störst integritet och skön stil. Nåväl.. kanske hade han rätt när han tyckte att Idol egentligen inte passar honom. Kevin var helbäst ikväll.
Nu ska jag lägga mig och läsa.. och med lite tur så kommer det kanske en ljuvlig katt och lägger sig någonstans i min närhet och låter sitt spinnande vagga mig till sömns..
Idag bara är vi.. borde göra massor, som alltid.. men vi bara är. Det är så skönt. Kirre tassar omkring och pratar med oss, spinner hos oss, blir gosad med av oss. Han är så ljuvlig. Idag upptäckte han också grannens katter genom fönstret.. så hans dag består till större delen av fönsterspaning än så länge.
Vi skulle haft goda vänner på middag och massa skratt å prat.. men de blev tyvärr sjuka och vi bokade om några veckor framåt i stället. Alltså blir det en dag idag då vi inte ens klär på oss ordentligt utan glider omkring i myskläder och tycker livet är okej trots allt. Det är grått, murrigt höstväder ute.. vilket manar till bokläsning eller att se på film. Jag köpte filmerna “Ciao Bella” och “Hairspray” häromdagen.. så det blir nog någon av dem idag. Salta pinnar, flädersaft, en gosig dotter och en lika gosig och dessutom spinnande katt till sällskap.. Kan det bli bättre..?!
Ikväll ser på vi Stjärnor på is.. och ska laga mat av köttfärs, som jag tog fram från frysen igår med avsikt att laga Sheperds Pie idag åt gästerna idag. Åt spaghetti och köttfärssås häromdagen.. så vi vet inte riktigt än.. hmm… hemmagjord pizza kanske..? Några tips..?
Vår älskling är förkyld… Kung Kirre blev smittad ändå. På Kattstallet var flera av katterna nysiga och hostiga och risken för att också vårt lilla hjärta skulle blivit smittad var stor. Nu nyser och hostar han som bara den.. ligger mest och vilar, sover.. men har ätit och vill bli klappad. Han spinner så gott.. När han vill prata så hörs det att rösten är lite sprucken.. stackars liten.. Jag håller koll på nosen.. varm och torr = feber. Än så länge har det varit tveksamt vid några provtillfällen.. men oftast är den blöt och kall. Kanske ska ringa veterinären i morgon för säkerhets skull.. Han är ju vaccinerad mot kattsnuva, men ändå.. Förkylningen kan hålla på i upp emot en vecka har jag hört.
Idag har jag jobbat hemma.. så han har inte behövt vara ensam. I morgon jobbar Sanna hemma.. när jag måste iväg. Vill ju inte lämna den lilla goskillen ensam när han är sjuk..
I övrigt har vi nog haft höstens stormigaste dag idag.. riktigt grått, regnigt och blåsigt. Härligt, tycker jag.. Tack i himlen för denna ljuvliga årstid..
Oj så svårt det var i morse.. att lämna en sömngosig dotter och en spinnande, mysande katt och köra till jobbet. Dottern redigerar bilder hemma idag och mejlar till projektkompisen som sitter på andra sidan stan och jobbar med sin del av projektet de gör tillsammans den här veckan. Jag sitter här och längtar tills jag kan köra hem till mina älsklingar. Ringde hem för en stund sedan och fick lyssna på spinnandet i luren.. åååhhh.. Vi tror dessutom att han mår en liten smula bättre idag.. men förkylningen sitter i än.
Själv har jag bokat intervjutider till senare i veckan och sitter och syr ihop något som ska bli en tidning under nästa vecka. Himla skoj faktiskt. Roligt att lära sig nya saker om nya människor. Det är en av de stora fördelarna med mitt jobb.. jag får betalt för att vara nyfiken och jag får lära mig nya saker varje dag.. samt träffa människor av alla de slag. Alla har vi en historia att berätta. Det påminner mig om en aforism jag har uppsatt här på kontoret och som jag ser och läser ofta (författare okänd):
När du talar…
kan du bara säga det du redan vet.
När du lyssnar…
kan du lära dig vad andra vet.
Klokt, eller hur..? Något vi borde ta till oss och leva efter oftare, tror jag. Nu ska jag återgå till att skapa tidningen.. och fortsätta längta tills jag kommer hem ikväll.. till den mysiga tjejen och den gosiga katten.
Jag har bestämt mig..! I morgon ska det bli en bra dag. Jag bestämmer det redan nu ikväll så är det liksom redan klart. Eftersom det är onsdag så börjar dagen med en träff med min terapeut och det brukar alltid kännas bra. Sedan är det jobb som gäller. Jag ska skriva en artikel i kåseriform till nästa nummer av tidningen jag är redaktör för. Det ska bli väldigt roligt att få ta ut svängarna lite med “fri text”.. särskilt eftersom ämnet i sig är ganska formellt och seriöst.
Sedan så har jag tänkt att städa lite.. sortera och organisera lite. Sådant är alltid bra och givande. Det känns alltid så bra efteråt. Jag ska också tvätta.. fast det sköter sig ju själv, förutom igångsättning och upphängning förstås. I flera dagar har jag längtat efter hastbullar.. så kanske blir det lite sådana också. Alternativt en äppelpaj med vaniljsås. Massa gos med Kirre är givet.. och minst lika mycket mys med dottern är självklart.
Under tiden ska musiken får guida mig igenom dagen. Det blir säkerligen en del ABBA.. såklart. Det blir jag alltid glad av. Sedan kanske lite Queen.. funkar jämt..! Helt säkert en massa bra rock också.. som varvas med ren njutning av mannen med RÖSTEN – Josh Groban. När jag sedan mot kvällen sjunker ner i soffan för att bara tända några ljus och njuta.. så spelar jag kanske lite av Stefan Nilssons oändligt vackra, instrumentala musik.. eller lite Enya.
Om det blir någon tid över.. så kanske jag tar kameran i min hand och går på upptäcksfärd här hemma. Säkert finns det detaljer här i hemmet som ser mycket roligare ut genom kameralinsen än annars. Om det inte hinns med.. så finns ju den utmaningen kvar till en annan dag. En annan bra dag.
Idag singlade de första flingorna ner utanför fönstret. Till en början som något snöblandat jag-vet-inte-vad och efter en stund som tydliga, vackra snöflingor. De la sig som ett mjukt täcke över hösten där ute. Känns lite tidigt, men ändå är det en smula andäktigt när den första snön lägger sig. Jag är ganska säker på att den försvinner lika fort som den kom.. men ändå. Nu är det ett par minus så det är nog så halt ute på vägarna också. Blir till att ta det extra försiktigt i morgon bitti då dottern ska med tidigt tåg till skolan.
Om några timmar är ännu en helg slut. Helt sjukt så fort tiden rinner iväg. Snart är det första advent.. två veckor kvar bara. Dags att plocka fram adventsstakar och en och annan ängel. Till lucia byter vi till julgardiner och tar fram några tomtar. Får se när vi plockar in granen. Vi vet ännu inte ens om vi blir hemma över julen än. Men ännu är det höst.. jag vill hålla kvar den ljuvliga hösten så länge jag bara kan. Det är min tid på året och då jag trivs allra bäst. Så jag håller kvar den.. ser de färgrika lövmattorna som ännu ligger kvar.. njuter av den friska luften som ännu inte är för kall.. och ser att än har inte alla löv ramlat ner. Nästan.. men inte helt. Alltså är det höst ännu.. trots den första snön som föll idag.
Kirre då..? Nu har han bott hos oss i en dryg vecka och funnit sig väl till rätta. Han har hittat sina favoritplatser, av vilka några är direkt olämpliga ur gammelmattes synvinkel. Alltså.. han älskar att ligga mellan mig och tangentbordet då jag sitter vid datorn. Svårt att skriva då.. men han är ju så gosig. Ligger här och spinner och myser. Då är det svårt att lyfta bort honom.. men ibland måste jag ju. Han spinner, myser, pratar, gosar och är bara helt underbar. Ännu en egenhet har visat sig.. han dricker bara vatten direkt ur kranen..! Helst i badkaret, men i tvättfaten eller vid diskbänken går också bra. Han är älskad som få.. och vi är mer än lyckliga över att ha honom här hos oss.. som en mycket viktig del av vår lilla familj.
Goda nyheter har ramlat in sedan sist.. jag ska bli faster igen..! Min yngsta bror Jens och hans Jennie väntar sitt tredje barn i slutet av april nästa år. Faster är överlycklig och oerhört förväntansfull..! Varmt och stort Grattis till hela familjen.
Se.. jag fick ett så fantastiskt fint kort av min Sanna strax efter midnatt. Hon har inspirerats av en annan jätteduktig, kreativ och härlig människa och plitat ihop något som gjorde mig oändligt glad. En sådan perfekt start på min dag. Som traditionen bjuder så fick jag också ett rörande fint sms av min bästaste vän i världen, Nette.. minuterna efter midnatt.
Ännu är dagen ung.. ändå har sms:en ploppat in en efter en. Mycket trevligt. Ett par glädjande hälsningar bland kommentarerna på bloggen likaså. Sanna steg upp tidigare än vanligt för att göra mysfrukost åt oss med levande ljus, presenter, kokta ägg, färdigbredda mackor och gott te.
För första gången på ganska länge.. så känner jag mig riktigt glad. Tillfreds. Idag är det min dag.. och då tar jag också en paus från bekymmer och oro. Jag låter dagen vara bara min och jag unnar mig att få vara bara bekymmersfri och glad.
Delar dag med en annan god och kär vän.. så varmt, innerligt Grattis och stor kram min kära SolSkuggan..
Dagen igår var mycket trevlig på många sätt. Jag blev firad av Sanna på vårt eget speciella sätt och det är alltid lika mysigt. Mer firande blir det senare i veckan då mamma och bror Tommy kommer på besök över helgen. Jag har också en innestående middagsbjudning av en god vän. Det ska bli väldigt trevligt. Jag kände mig sannerligen ihågkommen och det värmer mer än något annat. Tack alla som guldkantade min dag..! Ett alldeles speciellt tack till min Sanna.. du är verkligen ljuset i mitt liv, mitt hjärta.
Idag är en ny dag och den här dagen är det minsann fart i. Jag har tappat räkningen på hur många gånger min chef har ringt mig idag . Det är nästan uteslutande tidningsjobb som gäller. SÅ roligt, men också så stressigt. Jag har bollat färdiga och halvfärdiga artiklar hit och dit.. och lyckats få de flesta helt godkända utan prut. En del intervjuer har stämts av och bilder har redigerats. Det börjar likna något.. En diger och extra tjock tidning blir det dessutom den här gången. Sanna sitter mest med näsan i boken av Èmile Zola.. Thèrése Raquin som ska vara utläst och färdig att diskuteras och analyseras under svenskalektionen på torsdag denna vecka.
Emellan textredigeringar och bildhanteringar så kramar jag om min Sanna.. och vår älskade Kirre Katt. Han bryr sig inte ett dugg om varken tidningar eller böcker som måste läsas. Han bara byter favoritställen där han kan ligga och mysa sådär harmoniskt som bara en katt kan. Jag blir alldeles varm inuti bara jag ser på honom. Nyss fick jag en kopp gott kaffe av dottern som tittat up från boken en stund. Om en dryg timme måste jag rusa in hos Lilian, tvärs över gatan. Det är hos henne vi håller månadens styrelsemöte. Jag är med i styrelsen för Bostadsrättsföreningen vi bor i och det är mötesdags igen. Jag är ansvarig för vår hemsida och skäms lite över att jag inte lyckats göra mer än vad jag hittills gjort på den. Men snart så.. jag ska bara… (ja, jag gillar Alfons Åberg.. vaddå..?)
Sen är det Desperate Housewives ikväll.. så den timmen är helig. Därefter blir det nog lite mer jobb innan sängen kallar. Men nu.. nu är det ännu tidningen som gäller i en timme till..
Vaknade på lördag morgon och världen var vit..! Klarblå himmel, svinkalla vindar.. men ååh så vackert. Snön hade lagt sig under natten. Den är ännu “pudrig” och lätt att borsta bort från plattorna mellan ytterdörren och carporten. Vintern är här..!
Veckan har varit händelserik men ändå gått så fort. Den har mest handlat om jobb och en hel del stress, lite för lite sömn men också roliga, trevliga möten med människor. I torsdags kom mamma och min bror Tommy till oss. Det är ett tag sedan de var här tillsammans. I fredags körde vi in till Huvudstaden och plockade upp Sanna först.. för att sedan parkera i Citygaraget under Åhléns. En promenad genom ett svinkallt Stockholm fick oss att kika in i några riktigt trevliga affärer på vägen till restaurang Bamboo Palace, som vi hade reserverat bord på. Eftersom Tommy var med så gick vi såklart in på det alldeles nyöppnade Stadium på Sergelgatan.. sportrelaterade prylar i 4 plan. Hur stort som helst. Vi kikade in på Lindex.. vi hittade en inrednings-, pyssel-, pryl- och bra-att-ha-affär som heter Stockhome. Fyndigt namn.. . Ett himmelrike för en sådan som mig. Faktum är att vi alla fyra stortrivdes där inne, vilket garanterar att de hade något för alla smaker..! Väl på restaurangen var vi hungriga.. vi valde alla att äta buffé. Uppdukat stod en wok-, en sushi- och en glassbuffé. HIMMEL..! Väl värt ett besök om ni gillar asiatisk mat och är i Stockholm. Yakinikun var så god så jag nästan grät lyckotårar
Av broder Tommy fick jag en födelsedagspresent som jag blev sådär extra glad för. För mig är det här nostalgi på hög nivå.. en resa i tid och rum. Musiken framkallar minnen och känslor av det behagligare slaget och jag bara njuter. Hela CD 1 består av svenska låtar och CD 2 följdaktligen av engelska dito. 35 låtar som får mig att le, minnas, glädjas och njuta. Mycket, mycket bra och jag blev så överlycklig. Tommy tänker alltid på mig när han ser eller hör något som har med ABBA att göra och det gör mig så lycklig och så varm inuti. Han är så go.. bror min. Det är flera ABBA-skivor och dvd’er som kommer från honom och/eller mamma. Av mamma fick jag ett par otroligt fina tunikor, som avgjort är favoritplagget just nu.. och ett par tavlor som jag bara blev superförälskad i. Det känns så gott att ha dem här och vi har verkligen alltid så himla roligt tillsammans. Jag skrattar som aldrig annars då..
Vi har varit tillsammans och haft det så bra.. vi har kollat på Idol (skit att Anna fick åka hem), vi har lagat mat tillsammans, vi har skrattat, sett Stjärnor dansa isdans.. och en massa annat. Måndag förmiddag reser de hem igen och fortsätter förbereda sin flytt som sker om någon vecka bara.. Nästa helg är det advent, om tre veckor är det lucia.. om en månad är det jul… oj, oj, oj.
Mina tankar går extra mycket till några delar av min stora härliga släkt.. min farbror och faster i Finland har haft en svår begravning på lördagen. En sagomormor somnade in.. 92 år gammal. Sov gott Anni-Mummu. En kusin till mig har haft en svår tid med en svår händelse att hantera.. men nu vänder det till det bättre. Mina tankar är hos er.. kusin P och kusin T. Tack T för att du håller mig uppdaterad. Livet gör krumbukter ibland och emellanåt skräms vi halvt ihjäl.. bokstavligt talat. Mycket riktigt gissat.. nu kommer den väntade klyschan – Ta vara på varandra. Ta vara på varje dag. Var tacksamma för det ni har i stället för att jaga efter eller sörja det ni inte har. Allt kan förändras så fort.
Ännu mera snö, plogvall, trött, slut på mjölk, kall bil..
Inte plogat/skottat på parkeringen på jobbet, pulsa i hög snö för att få i värmarsladden – dvs snö i skorna och blöta strumpor, stressigt, stressigt, försenade uppgifter att vänta ännu längre på, flera borta på möten och kick-off, extremt slö jobbdator, fel på servrarna..
Ont i magen, svid i ögonen, rörigt i skallen, trött-trött-trött..
Såhär mot kvällen så vägdes dagens lutning upp en smula. Det kallas visst balans. Att komma hem igen efter en lång dag på jobbet och dessutom vara tvungen att handla på vägen hem.. var hur skönt som helst. Att bara kliva innanför dörren och känna.. “hemma”.. var skönare än vanligt just ikväll… Hemma fanns ju Kirre. Denna ljuvliga varelse.. så full av kärlek, gos och prat efter en hel dag i ensamhet. Vi hade lämnat tänt åt honom eftersom vi visste att det var mörkt då vi kom hem. Han fick ny skinka så fort vi kom hem.. och det smaskade han i sig snabbt. Så gosig.. och pratig.. Underbar.
Så dagens alla minus vägdes enkelt upp i balans då Sanna klev in i bilen och jag fick vara nära henne igen.. och då vi kom hem till vår ljuvliga katt.. Då var allt jobbigt och stressigt liksom borta. Bara sådär. I alla fall för idag.
Det dansar små bokstäver framför ögonen på mig idag.. små ilskna flaggor meddelar hela tiden hur många minuter det är kvar till klockan 9 i morgon bitti. De är inbillade såklart, men inte mindre tydliga eller irriterande för det. Senast klockan nio ska manus skickas till tryckeriet. Utan pardon. Jag har tänjt och sträckt ut det så långt det går. Men i morgon bitti ska det iväg, så är det bara. Alltså blir det till att jobba tills det är klart. Om det så tar hela natten.
Stressen är grym och jag är trött. Dålig kombination. MEN.. Det är snart över. Helgen är min. Min och Sannas. Vi ska adventspynta och mysa. Som bara den. Japp.. helgen är vår. Och sova.. vi ska sova också. Länge. Men än är det arbete som gäller.. efter nio i morgon förmiddag är det klart. Äntligen.
Den är klar. Tidningen. Åååhhhh pust vilken skön känsla. Hela natten tog det, blev klar tjugo i åtta i morse. Med en hel del kaffe och sällskap av en mycket gosig Herr Kirre Katt så gick det. Har vilat en timme.. ska nu äta frukost med dottern, köra henne till stationen, hem igen och..
.. soooova. Jag ska stänga av världen och sova några timmar. Himmel så skönt.
Förresten.. Sanna ska till Aftonbladets nya Mediecenter med sin klass idag. Där får man prova på att jobba med mediaproduktion med en deadline.. “på riktigt”. Hur coolt som helst. De kommer att göra webbsidor med nyheter, tidningssidor och en TV-produktion. På skoj.. fast ändå på riktigt. Jag vill också…
Dagarna, veckorna rasar i väldig fart.. nästan så man känner hur vinden rufsar om håret i bara farten. En ny månad börjar idag och första advent har vi bakom oss. Helgen var behaglig på många sätt. Sanna och jag började förbereda hemmet på att julen faktiskt inte är så långt borta.. adventsstakarna är framme såklart och nu ikväll hängdes julgardinerna i köket upp. Vi kallar dem dock vintergardiner. De är varmt röda med tryckta halmhjärtan på..
I lördags for vi in till Stockholm och handlade bland annat lite julblomster på Hötorget. Amaryllis, hyacint och julstjärna hör till såhär års. I går, söndag, hälsade vi på vår kära vän Laila på hennes arbetsplats.. där hon hade en liten utställning av sin glaskonst. Mycket vackert. Det var dessutom riktigt roligt att träffa henne igen. Alltför länge sen sist.
Hötorget med Konserthuset i bakgrunden. Ingen direkt julstämning vädermässigt, men mycket trevligt ändå. Den andra bilden är tagen från samma ställe men vänt åt andra hållet, med PUB-huset i bakgrunden och Kungsgatan nedanför. Julkransar och julblommor hjälpte upp adventsstämningen något. Klicka på bilderna för att se dem större om du vill.
Sergelarkaden med de jättefina “ljusbollarna” hängande över gågatan. De kommer ju inte alls till sin rätt i dagsljus, men vi orkade inte heller vänta tills det blev mörkt . Och så har vi 8 kilo kärlek i handfatet.. en av favoritplatserna i huset. Vår ljuvliga, underbara, älskade Kirre.
.. är inget skoj alls. Är inne på en huvudvärk, modell större.. och denna har pågått i dagarna tre. Blää..! Den bästa medicinen är dock sömn och avslappning, tror jag. Idag har min älskade Sanna givit mig en superskön fotmassage.. och så har vi ju en alldeles underbar Pälskling här i huset.. som spinner, myser och gosar så att man inte kan annat än slappna av. Tänk så lyckligt lottad jag är.. som har dessa två källor till glädje i min omedelbara närhet..
Självklart har han en egen stol.. och sitt favoritörngott med Nalle Puh.. Blir nästan inte bättre än såhär..:)
Joo.. det är det..! Snöblandat regn. Mest regn.. men tydligt också snö. Det blir liksom bara blött på marken, än så länge. Men det är snö. Lite, lite. Men ändå.
Förmiddagens ärenden är avklarade och nu är det arbete som gäller. Ska koka mig lite kaffe eller kanske ta mig en Sanna Special.. en Jalla Java . Vad det är..? Jo, det är värmd mjölk med snabbkaffe och O’boy. Mycket gott och uppiggande. Senare idag kommer ett par goda vänner på besök. Vi har inte träffat dem på länge så det är extra roligt att ses. De stannar på middag här med oss och vi brukar alltid ha trevligt.. och alldeles säkert blir det så även idag.
Har köpt extra god skinka åt Pälsklingen Kirre.. som han ska få nu då jag fixar mitt Jalla Java. Bara för att han är så ljuvlig och för att han finns till.
Det händer ibland att orden är svårare än vanligt att hitta. De rätta orden.. om det nu finns något sådant. Orden tar nog aldrig slut, men ibland flyter de inte på som jag önskar. Jag vill blogga men vet ärligt talat inte om jag har något meningsfullt att säga just nu. Det har varit en högst vanlig dag med lite ovanliga inslag. Som vanligt alltså. Jobb, dotter, middag, prat, regn, katt, tvätt.. ja.. ni vet.
Jag tycker mycket om aforismer, citat, ordstäv.. alldeles särskilt gillar jag dem som kryper inunder skinnet och blir kvar där. De som får mig att känna något. Här är ett exempel..
“Bra träd växer inte bara under enkla förhållanden;
ju starkare vind, desto starkare träd.” ~ J.Willard Marriott ~
Sitter på jobbet och njuter av att det är fredag. Många är borta av olika skäl och här är relativt lugnt idag. Så lugnt det nu kan vara på en sådan här stor arbetsplats. Det känns bra att ha det där bakgrunds-suset dock.. det händer saker liksom.. fast lite längre bort. Jag kan ju stänga dörren till mitt kontor och väva in mig i min egen kokong då jag behöver ha extra mycket lugn och ro. Snart ska jag logga ut, packa ihop, byta mina Birkenstock mot mina snygga ankelboots och ta mig härifrån. Dottern och jag har lunchdejt inne i Stockholm. Vad det blir för mat vet vi inte än.. det finns ett antal trevliga ställen i Vasastan att välja på..
Jag vill också puffa lite för att Kramas. Det är alltid trevligt att kramas, tycker jag. En billig och mycket effektiv metod som fungerar som glädjespridare, tröstare, gratulerare och lite som allt möjligt positivt. Ger mig sjutton på att den fungerar som helare också. Jo, det gör den..! Röda Korset har en kampanj som heter “Kramas för de ensamma”. Klicka på länken och gör en insats.. det kostar inte mycket men det ger oändligt mycket mer.
Det är fredag. Helgen väntar.. Idol ikväll.. Häääärligt. Heja Alice och Kevin förresten. Robin är också suverän.. men en måste ju åka ut..
Som stolt finska firar jag idag mitt fäderneslands självständighetsdag.. Firar och firar förresten, dottern och jag är full färd med att städa, fixa.. och julpyssla. Men fram emot kvällen sätter vi oss i soffan.. nöjda med dagens insatser.. tänder ett antal ljus.. fikar med någon lussebulle och pepparkaka och sänder varma, stolta, kärleksfulla tankar till det Finland vi älskar och alltid saknar.
Julpysslet fortsätter.. och julmusiken fyller varje vrå av huset. Ute är det gråare än grått.. men vad gör det. Värmen och ljuset är ju här inne.. Tillåmed Kirre Katt är med oss.. ligger där och myser och bara finns till glädje för oss.
Nöden är uppfinningarnas moder..! Vi har köpt svarta gardiner till vårt stoora fönster i vardagsrummet. Fick upp nya stången (skitsnyggt).. la upp och strök gardinerna.. hängde upp dem å då… såg det inte klokt ut..! De var för tunna.. mesiga. Jag och Sanna damp ner i soffan och stirrade på dem.. i hopp om att de skulle se bättre ut om man vande sig att glo på dem. Men nej.. de blev inte snyggare trots att vi verkligen stirrade. Ett sånt jävla jobb med att lägga upp och sen stryka.. till vilken nytta..? Kugghjulen arbetade så det gnisslade i skallen. Fanns det en lösning..? Jomenvisst..! Jag hade ju köpt tre par gardiner.. likadana. Hade tänkt att de andra fönstrena i vardagsrummet skulle få.. och burspråksfönstren på övervåningen. Alltså hade jag två par gardiner kvar.. Ni hänger med va..?
För tunna.. bah..! *fnyser*.. Jag började lägga upp och stryka ett par till.. för att sedan hänga dem dubbelt. De är upphängda med påsydda öglor.. alltså trädde jag varannan ögla (eller “hängsel” som jag kallar dem) så att gardinerna hänger dubbelt. Blev maffigt.. Hur snyggt som helst..! Har sedan suttit resten av kvällen och bara beundrat.. Tycker nog det blev väldigt fint. All slags julmusik har ackompanjerat vår dag.. från Celine Dion, Josh Groban, Bing Crosby och Peter Jöback till finska hårdrockare som sjunger klassiska julpsalmer. Underbart..!
“Stjärnor på is” ikväll. Final.. Heja Markus. Fick höra ABBA ju.. alla tre paren skrinnade till en varsin ABBA-låt. Sådant gör mig alltid glad. ABBA är glädje för mig. Alltid. Till slut så vann Markus Fagervall och vackra Johanna. De finaldansade på isen till en låt av Queen.. som är andra stora favoriter på min musikhimmel.
I morgon fortsätter julförberedelserna här i huset.. tills en stund in på eftermiddagen då vi kör till goda vännerna några mil härifrån. Vi är bjudna på glöggfest.. En tradition som är mycket stämningsfull, trevlig och försätter oss som är där i en alldeles sådär mysig och julig stämning. Synd bara att snön inte landat än. Det hade liksom varit pricken över i:et. Men det går att komma i stämning även då det är gråare än grått ute, det har fungerat förr.
Min kära vän Yvonne gav mig och Sanna en utmaning i förrgår.. Vi skulle presentera ett favoritjulpynt.. nytt eller gammalt, stort eller smått. Kära läsare.. var med om denna roliga utmaning och blogga om din favoritsak där hemma under julen.. Berätta gärna om det här hos mig i en kommentar så kliver jag in hos er och kikar och kommenterar.
Ett av mina favoritjulpynt är denna speldosa.. i form av en gammaldags julgran som just pyntas av en liten gosse, ståendes på en stege. Leksakerna trängs vid dess fot. Sanna fick den av sin gudmor och gudfar i julklapp för många, många år sedan. Den spelar “Santa Claus is coming to town” samtidigt som den sakta snurrar.. Den har inte hittat sin plats ännu i år.. men den är framtagen och snart så hamnar den någonstans där vi kan njuta av den maximalt. Just nu glädjer den oss i köket..
En jultidning är under framtagande.. Jag kämpar med att få till en trevlig stämning i den, men det är lite i uppförsbacke idag. Är så trött. Hela min kropp protesterar nu och beter sig inte alls som jag vill. Ska bara ta mig över den här tröskeln och göra klart den här tidningen.. och sen.. sen är det lugnare i någon dag. Innan nästa tidning ska ut. Julen är hektisk.. Desto trevligare sedan när ledigheten börjar.. när alla måsten tar vila. Men nu.. åter till att förmedla julstämning..
En tidning blev klar.. om så med ett nödrop. Men tidigt i morse mejlades den iväg till tryckeriet. Nu hinner jag precis ta ett djupt andetag innan jag börjar göra nästa tidning.. men där har jag lite mer tid på mig. En vecka ungefär.. Har planerat och bokat in intervjuer i morgon.. måste komma ihåg att ta med kameran också. . *skriver en lapp*.
En tidning kvar alltså. Vilken tur att jag tycker så mycket om mitt jobb..! Nu vankas snart hemfärd.. väntar in ett sms från dottern där hon meddelar mig vilket tåg hon kommer med från Stockholm. Hon hoppar av halvvägs hem, där jag jobbar.. så åker vi hem tillsammans härifrån. Ikväll blir det spaghetti och köttfärssås.. det är ett tag sen och det riktigt längtar jag efter idag. Sanna gör makalöst god köttfärssås.. och jag lovar – tillåmed spaghettin smakar godare när hon lagat till den. Det är liksom hennes paradrätt och den gör hon med bravur. Själv ska jag tvätta.. jobba lite till.. förbereda kameran inför i morgon.. och se på Grey’s Anatomy på TV..
Det fortsatta pyntandet får vänta tills i morgon eller fredag.. Idag orkar jag inget mer än det jag absolut måste. På söndag tar vi in granen…
Snö eller regn..? Vädret har svårt att bestämma sig idag. Igår kväll dalade vackra snöflingor ner och lade sig som ett lysande täcke över den genomsura världen vi sett ett tag här nu. Jippii, tänkte jag.. nu lyser det upp lite.. det blir åtminstone luciastämning. Tänk så fel jag hade. I morse hade det mesta regnat bort.. nu är det så kallat snöblandat regn. Just nu mer regn än snö.. men det skiftar. Ett flortunt lager av vitt ligger kvar på sina håll.. men jag är rädd för att det snart dränks av mer regn. Lucia- och julstämning får hittas på annat håll än ute, det är tydligt det. Vilken tur att det inte är så svårt..
Idag vill jag också gratulera min kära kusin P som samtidigt välkomnas i 40+ gänget..! Nyss hemkommen från Goa i Indien till vinterkalla Österbotten i Finland firar hon idag sin 40-års dag. GRATTIS PEE.. Tänker på dig.
Nu lite lunch.. sedan arbete, arbete, arbete.. innan det är fredag kväll… Fläskfilé, klyftpotatis, Idolfinal, ledighet… myyyys.
Ja tänk.. det blev fredag kväll den här veckan också. Har just fått hem dottern som haft sen vecka i skolan den här veckan.. vi stannade till och kompletteringshandlade lite till kvällen. Nu infinner sig den där sköna känslan av att det ÄR fredag kväll.. helgen ligger orörd och väntar.. Den ska fyllas med lite allt möjligt. Förhoppningsvis mest med sådant som lyfter livsandarna och ger energi. Lite städ och tvätt blir det också.. det hör liksom helgen till det med.
Nu ska vi påbörja matlagningen.. det gör vi tillsammans. Himla trevligt. Sedan hinner vi precis äta innan finalen av Idol börjar. För min del spelar det ingen roll vem av Kevin eller Alice som vinner.. de är fantastiska båda två. Men jag tror Kevin ligger bäst till.. om man ska tro på medias rapportering. Det ska man inte alltid göra. Jag hoppas också att jag hinner läsa en del i min bok i helgen.. det har blivit lite si och så med det i veckan.
Regnar… ja, det gör det än.. så i stället för att sjunga “Ja se det snöar, ja se det snöar.. det var väl roligt hurra..” så får vi nynna på “Regnet det bara öser ner…”
Ja.. så är det ju faktist. Sista vardagsveckan det här året påbörjades idag. Helgen gick alltför fort.. som vanligt. I lördags blev det inte luciafirande för vår del.. däremot var vi bjudna till goda vänner för att äta god mat och umgås några timmar. Himla roligt hade vi.. skrattade så tårarna rann. Visst är det härligt att skratta sådär hejdlöst ibland.. man riktigt känner hur spänningar släpper och efteråt är man alldeles andfådd . God mat var det också.. som alltid hos dessa vänner. Vi planerade dessutom en träff igen i januari då vi ska köra till Junibacken på Djurgården.. där vännerna ännu inte varit. Det är bra länge sedan Sanna och jag var där och det är då ett ställe jag varmt rekommenderar både stora och små att besöka om tillfälle ges. Har man ens ett uns av barnasinne kvar och är någorlunda bekant med Astrid Lindgrens fantastiska sagoflora.. så blir man garanterat inte besviken. Det är en upplevelse att vara där och man är inte densamma då man kommer ut igen. Ett äkta sagoäventyr väntar.. Under lördagen mindes vi också att det var 39 år sedan min mamma och pappa gifte sig. Nu är det också snart 14 år sedan pappa somnade in.. De hann fira silverbröllop.
Söndagen ägnades till största delen åt att få in julgranen och att klä den. I vanlig ordning svettades, svor och klagade jag högt över de där jä**a lamporna som aldrig.. och då menar jag verkligen ALDRIG placerar sig som de ska vid första försöket. Jag har provat alla olika varianter som finns när jag packar ner dem och packar upp dem.. strategier planeras i dagar i förväg.. men nej. Lampeländena bara ska krångla. Det hör liksom till, verkar det som. Nåja.. när de väl är på plats och vi kan börja lägga ut glitter och alla fina julgranskulor.. så är det mödan väl värt. Det är några år sedan vi sist tog in granen.. så det känns extra roligt att ha den i år. Den sprider en viss stämning och det höjer mysfaktorn betydligt på både mornarna och kvällarna då granen tänds och sprider sitt mjuka ljus i rummet. Tyvärr tål jag inte riktig gran.. eller förresten.. det är nog lika bra. Mer jobb med en riktig.. och barrandet… näe, en riktigt fin och hyfsat autentisk gran inhandlades för en rejäl peng för några år sedan och det känns helt okej att packa upp den ur en låda och sedan ner i lådan igen.. och låta den stå i förrådet och vila större delen av året. Kung Kirre undrade nyfiket vad i hela världen vi sysslade med.. men struntade sedan fullständigt i granen och kulor och glitter och annat.
Måndag som sagt.. har bestått i arbete mestadels och så lär det fortsätta. Sanna har en hel del att bita i inför veckans slut-examinationer i skolan och jag ska ha ut en tidning senast fredag, vilket innebär att tryckeriet ska ha den allra senast torsdag morgon. Tänk att Sannas halva gymnasietid nu har gått.. Inte klokt så tiden går.. Nåja.. tillbaka till saltgruvorna och mer arbete… Som sagt, vilken tur att jag gillar mitt jobb..
Några bilder från igår.. Den första är på granen. Visst är den vacker..?! Den andra på ett gran-pynt som liknar mig.. *fniss*.. och den sista bilden föreställer våra (köpta) pepparkakor som vi skulle ha kristyr på. Det gick hyfsat i början.. men sedan sprack påsen, vilket ni kanske ser på den tredje pepparkakan.. . Nåja.. de var goda i alla fall..!
Men Åååhhhh så glad jag blev idag..! Jag fick en julklapp med posten.. en överraskning som heter duga. TACK ALLRAFINASTE LILLEMOR..!! Jag blev så glad så jag blev alldeles tårögd. Det här ska jag leva på hela julhelgen.. minst. När jag tog in posten nu ikväll.. (glömde under dagen).. så fanns där ett kuvert med något knöligt i. Hmmm.. spännande, tänkte jag. Vackert textat och rätt stavat namn och adressen var alldeles korrekt.. avsändare var Tomten.. Var jag nyfiken..? Något..!! Så öppnade jag och hittade det här…
För någon vecka sedan kommenterade jag på vännens blogg, då hon pysslat så vackra saker med sina pärlor.. denna kreativa människa från långt uppe i norr. Har inte hört något alls sedan dess.. förrän idag..! Vet inte hur hon hittat min adress.. fast det är nog inte så svårt förresten. Nåja.. hur som helst. Jag blev själaglad.. och just änglar samlar jag gärna på. Den här kommer att vara med mig och betyda mycket. Tusen, varma, innerliga tack..!
En hel VECKA sen jag skrev. Fy på mig. Nåja.. livet har tumlat runt ganska rejält.. främst innehållande jobb och därefter lite andra åtaganden. Så kan det vara. I lördags for vi till väninnan och gjorde lite julgodis.. och Jansson’s Frestelse. I söndags hade jag och dottern den efterlängtade dagen då vi inte skulle göra något alls. Det var precis vad vi gjorde. Inget alls. Eller jo… vi sov länge, vi såg på film (Hairspray – en riktigt trevlig feel-good-film med en fantastisk rollprestation av John Travolta som medelålders kvinna).. vi åt middag, tog en tupplur och såg lite mer film. Gick i pyjamas hela dagen.. Det var HELT underbart.
Idag har vi hälsat på en vän.. hon ligger på hospice och är alldeles full av cancer. Det gjorde både ont och gott att se henne.. Det blir också så uppenbart, hur snabbt livet kan vända och hur vi borde ta vara på tiden vi har här på jorden. Det är inte första gången jag ser.. hur en människa tynar bort alldeles för tidigt, då livet liksom inte är klart än. Men ännu är hon här.. och om en vecka träffar vi henne igen. Förhoppningsvis.
Det fick jag minsann.. av den kära Medresenärskan. Blev så glad så jag blev alldeles fjantig . Nu ska jag då hitta hela åtta stycken att föra det här vidare till.. ack, ack, ack… Nåja, här kommer utmärkelsen.. och samtidigt då utmaningen!
Motiveringen är:
Denna bloggen byggs och fylls av NÄRHET – närhet i rum, tid och förhållande! Dessa bloggarna är osedvanligt charmerande och söta, och syftet är att finna och att vara vänner. De är inte upptagna av utmärkelser och själviskhet. Vårt hopp är att när banden på dessa utmärkelser är gjorda, vill ännu flera vänner fortplantat sig. Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa!! Ge denna utmärkelsen till åtta bloggare, som i sin tur väljer ut åtta bloggare. Kopiera in texten o bilden på deras utmärkelse…
De jag nu lämnar över utmärkelsen till är:
Yvonne’s Skrivtavla – En ordkonstnär, såväl som livskonstnär och bildkonstnär. En otroligt kreativ människa som också är min nära vän och en människa jag blir glad utav. Jennen Molnfarare – Hon kan skriva hon.. fast hon är lite trögstartad ibland . En tänkande, kännande, fantastisk flicka. Pudeltanten – är en skrivglad, positiv, härlig norrländska som samtidigt är dramalärare och hund- och kattälskare..! Hon som skickade ängeln i julklapp dessutom Ludmilla’s blogg - Ludmilla har mist sin dotter Linnéa, bara 14 år gammal. En naket öppen, berörande och viktig blogg. Ludmilla är också en av de ytterst få som fanns där för min dotter då hon behövde vuxna att lita på för en tid sedan.
Fler än så hittar jag inte.. utan att skicka till sådana som redan fått utmärkelsen tidigare.. så jag nöjer mig med dessa fyra..
Tack kära Medresenärska för att du tänkte på mig..
Några viktiga sådana att dela ut.. de är billiga att ge, men oändligt värdefulla att få..
♥ Till din fiende, förlåtelse ♥ Till en motståndare, tolerans ♥ Till en vän, ditt hjärta ♥ Till varje barn, ett gott föredöme ♥ Till alla, medmänsklighet ♥ Till dig själv, respekt
Kan man säga att julen är över nu..? Eller varar den till påska..? Nåja.. nog är det lite jul ännu.. till trettonhelgen, enligt almanackan i alla fall. Fast beroende på hur man ser på julen.. så är det värsta över nu . Vår jul blev inte riktigt som planerad, men helt okej ändå. Vi skulle ta med oss katt, julklappar, Janssons Frestelse och lite annan packning och köra ner till mor min. Nog kom vi iväg allt.. fast utan katt. Han fick panik då vi till slut fick in honom i buren.. så han fick bli kvar hemma. Det kändes alltför grymt att låta honom våndas så illa.. det är ändå en resa på dryga två timmar. Alltså for vi utan katt.. med sorg i hjärtat pussade vi honom hejdå och körde iväg på julaftonens tidiga eftermiddag. Julaftonen firades i mammas och bror Tommys nya lägenhet. Den var verkligen, verkligen jättefin.. himla mysig. Stor, rymlig, hemtrevlig.. och tillåmed en öppen spis i köket. Jag förstår att de trivs där redan.. efter bara två veckor. Kvarterskrogen runt hörnet.. smörgåsboden i porten bredvid.. och Idrottsparken ett halvt kvarter bort. Det blir inte bättre än så..!
Nåja.. julen firades med två av bröderna, varav den ena med familj.. hemma hos mamma. Den tredje brodern firade hos sina svärföräldrar i Småland.. men ringde dock och pratade med sin syster en bra stund. Fick också prata med fasters ena älskling Oliver. Den andra älsklingen Dexter hade fullt upp med sitt nya lego och hann inte prata i telefon. Hos mig i knäet hade jag ännu en fasters älskling.. Isak. Det var gosigt att få vara nära honom, gosa å busa och bara vara. Han ägnade en hel del tid åt sin faster under kvällen.. och faster bara njöt såklart..!
Juldagen blev slö och trevlig.. vi stannade kvar till sena eftermiddagen. Både jag och mamma fick massage i våra stela nackar och skuldror och axlar av Sanna… åhhhh så skönt. Det var tråkigt att köra i dimma, dis och skitväder i mörkret.. mycket trafik och drygt. Men hem kom vi.. och trötta var vi. Katten var SÅ GLAD då vi kom hem igen.. och hungrig. Fast det hade inte gått någon nöd på honom alls. Han fick extra god mat och massor med mys och gos.. och sen turades han om att ligga hos oss på natten..
Annandagen gick också i lugn takt. Vi sov länge och njöt av katten och att vara lediga. Vi var bjudna till goda vänner på god mat och julgodis… vilket var mycket trevligt och avslappnat. Där är riktigt gott att vara.. Där trivs vi, både jag och Sanna. Igår var det också 21 år sedan min älskade Mummi blev en julängel. Hon somnade in på annandagen 1987. Jag saknar henne.. men känner att hon ändå är med mig. Vi satt och pratade minnen om henne igår.. och tände ljus. Kändes bra.. Hon var med oss.. vår älskade Mummi, min mormor.
Idag har vi.. ja just det, slöat. Vi for till grannstaden för att storhandla dock.. och det tog sin modiga stund. Det finns inte mycket som är så tråkigt som att handla mat. Fast man måste ju. Skönt när det är gjort.. och nu har vi fyllt på förråden lite igen. I morgon ska vi iväg till Stockholm med vännerna för att äta god mat.. igen. Bamboo Palace väntar på oss och den kinesiska/japanska buffén ska få sig en duvning.. för att inte tala om glassbuffén till efterrätt. Deras Yakiniku är såååå god.
Så bryskt det kändes att vakna till väckarklocka igen i morse.. och stiga upp för att ge sig iväg till jobbet. Hela kroppen, för att inte tala om själen.. protesterade våldsamt.. men fick dock ge med sig. Det var bara att sätta sig i bilen och köra mot arbetsplatsen. Väl framme kändes det som vanligt igen. Jag har kört till samma arbetsplats i närapå 22 år nu.. så det känns lite som att komma “hem” då jag parkerar på min plats 67 med elstolpe och allt. Nåja.. arbetsdagen är snart slut och det är dags att slira hemåt igen. Nu väntar en dryg veckas ledighet. Skönt.
Igår bjöds vi på middag i Huvudstaden. Åter igen besökte vi Bamboo Palace, och det var minst lika trevligt som sist. Lika gott också. Vännerna bjöd på försenad födelsedagsmiddag och jag tackar allra ödmjukast och blev verkligen himla glad över kvällen som var ovanligt lyckad av flera skäl. Dessutom gott folk.. så fick restaurangen besök av en äkta, levande legend.. Börje Salming. Han satt ett bord till höger om vårt.. Coolt..! Som hockeyfantast så kändes det stort att se en av de allra största på så nära håll.
Nu är det strax dags för hemfärd och därefter en tur till en affär för att inhandla en julklapp åt mig själv.. eller åt hushållet rättare sagt. Har rikspresentkort kvar som jag fått av chefen som en uppmuntran för väl utfört arbete.. dessa ska idag kasseras in mot en liten hushållsassistent..! Philips har en söt liten sådan som jag spanat in. Så när vi gör vår supergoda potatisgratäng på nyårsafton.. slipper vi för första gången någonsin skiva potatisen för hand..!
Det återstår knappa 6 timmar av det här året.. och per automatik ser man bakåt och summerar året som gått. Det har varit brokigt med både upp- och nergångar. Så ser ju livet ut för de flesta av oss. Jag tänker inte avge några nyårslöften.. men jag har för avsikt att ändå ha ambitionen att lära mig mer om livet och om mig själv.. och aktivt göra året som väntar till ett ännu bättre år än det som varit. Min hälsa och åtgärder för att förbättra den är på gång (var hos doktorn igår).. planer och strategier snurrar runt i mitt medvetande och kommer inom kort att landa i form av handlingsplaner. Dessa gäller både insikter, avsikter och utsikter framöver.
Kvällen ägnas uteslutande åt min älskade flicka.. god mat.. och antigen rolig TV eller en bra film. Kung Fu Panda står på tur.. den fick dottern av morbror T och den längtar vi båda efter att få se. Lite skratt såhär vid årets slut kan väl aldrig vara fel. Vi ska också inviga hushållsmaskinen vi köpte igår.. gratängen kommer mer eller mindre att lekas fram med hjälp av denna, om man ska tro reklamen för den. Än så länge ligger Kirre lika cool som vanligt och snusar.. tja.. just nu i dotterns säng, tror jag. Han är helt oberörd av de smällare som grannar roat sig med att fyra av under hela dagen. Kanske blir det lite läskigt just vid tolvslaget.. men han är så älskad och omhuldad här så det kommer inte att vara någon fara.. Idag har också han fått kalasmat.. och mer blir det senare ikväll..
Gott Nytt År alla..!Må året som kommer fyllas av massor med skratt, glädje, kraft, kärlek och förändringar till det bättre. Det blir ett bättre år.. det känner jag på mig.
Min vän Maria.. hon finns inte mer. Inte här bland oss.. Hon somnade in igår morse efter en tids kamp mot den vidriga sjukdomen cancer. Men hon finns. Självklart finns hon.. hon lever kvar i våra minnen och i sin son. Maria var antingen älskad eller avskydd. Får man säga så om någon som precis dött..? Ja, varför inte..?! Maria var en människa som vågade säga vad hon tyckte och stod för sina åsikter. Som icke-svensk hade hon också ett temperament som många av oss inte är riktigt vana vid här. Men hon var också genuin och äkta. Jag kände alltid att jag kunde lita på det hon sa till 100%. Inget tjafs liksom. Hon var rak i sin kommunikation. Ingen kunde säga “Stick..!” som hon.. Ingen kunde heller krama om och pussa massor på kinderna som hon.. så att hennes kärlek liksom riktigt trängde sig in i medvetandet.. det fanns inget ytligt med henne.
Jag är så innerligt glad och tacksam att jag och dottern hann träffa henne ett par dagar innan julafton. Hon var så förändrad.. men ändå samma Maria som alltid. En av de avgjort starkaste människor jag någonsin mött. Hennes levnadsöde skulle kunna bli en bästsäljande äventyrsroman. Född i Angola.. flydde kriget med nyfödde sonen under armen.. och så vidare. Men den styrkan hon bar med sig räckte tyvärr inte för att besegra denna vidriga cancer. Ändå var hon.. ända in i det sista.. fast besluten att kämpa och inte ge upp. Humöret var det inget fel på. Nu var det väl bara så att himlen saknade en ängel..
Maria.. älskade vän.. Jag hoppas du är utan smärta nu. Jag önskar att du har ro och frid och att du är tillsammans med din mamma, med din man och med alla de andra som du älskat och förlorat. Hos mig och min flicka finns du alltid kvar. Jag hör dig ännu säga.. “Hej hjärtta”.. så som du gjorde när vi sågs. Jag hör din röst, ditt säregna, härliga skratt. Jag kommer att fortsätta att prata med dig.. även fast du inte svarar längre. Tack Maria.. för att jag fick lära känna dig och vara en liten del av ditt liv.
Vi bestämde redan tidigt i december att på jullovet.. då skulle vi ha ett Tolkien-maraton. Nu har det sagt vips och jullovet är nästan slut. I övermorgon börjar både jobb och skola.. ock, ock, ock.. vojne, vojne.. Men.. idag och i morgon finns ju..! Idag hade vi bara lite annat pyssel för oss tidigare. Bland annat fick jag min första B12-spruta i rumpan (aj!) och så har vi storhandlat (trist). Vi har sett filmerna ett antal gånger förut.. men aldrig sådär i samlad form… efter varandra. Vi älskar dem. Men nu.. nu börjar vårt maraton..
Naturligtvis har vi de förlängda versionerna.. de kompletta filmerna med allt extramaterial, som de sanna Sagan om Ringen fantaster vi är. Vi laddar in Härskarringen (Sannas favorit) och påbörjar den fantastiska resan då snudd på alla sinnen förlorar sig in i Midgård och dess invånare och vackra omgivningar. Kanske hinner vi också med Sagan om De Två Tornen idag.. eller så väntar den till frukost i morgon.. och därefter Sagan om Konungens Återkomst (min favorit). Vi har laddat med lite popcorn, godis och gott att dricka.. filtarna är skakade och kuddarna upp-buffade och precis sådär mysiga som de ska vara. Mörkret har sänkt sig över vårt vinterlandskap.. Låt Sagan om Ringen ta sin början…
Några minuter över midnatt.. nu har vi njutit oss igenom Härskarringen.. “Nine companions.. so be it. You will be the Fellowship of the Ring”… Jag ryyyyyser. Till frukost i morgon blir det, förutom kokta ägg, goda smörgåsar och härligt doftande glögg-te.. också Sagan om de Två Tornen.
Jag är så fascinerad av Tolkiens värld. Varje gång jag ger mig in i den på ett eller annat sätt, så hittar jag mer saker att förundras över. Tänk att han skapade ett helt nytt språk.. Alviska. Ett helt eget alfabet.. En helt egen värld från början till slut. Det är så oändligt.. så ogripbart. Jag är förstummad och hänförd. Så tycker jag också att Peter Jackson gjort ett magnifikt arbete med filmerna.. alla tre. Inte undra på det regnade Oscarsstatyetter över honom och hans kompanjoner. Han har skapat magi.. utifrån Tolkiens skrivna ord. Howard Shore har också skapat magi.. genom att skapa den vackraste musik som tänkas kan.. Enya sjunger “May it be” så det känns ända in i märgen.. På riktigt. Just “May it be” har Enya skrivit själv.. och den går helt i stil med Howard Shore’s filmmusik.
Vi fick trycka på pausknappen idag.. i alla fall såhär långt. Dottern har jätte-jätte-jätteont i magen och mår allmänt uselt. Ligger i sängen.. ganska orkeslös och ledsen över både smärtan och vårt avbrutna maraton. Men filmerna finns ju kvar.. de ligger där och väntar tills hon mår bättre. Ska rå om henne riktigt ordentligt nu.. så hon snart piggar på sig. Måste se till att hon äter och dricker något.. i alla fall dricker.
Sen var det avfrostning av frysen ja.. Vännen Yvonne fick ett besök av städfén i sin dröm och inspirationen sökte sig ända hit.. Det är då kallt nog för att maten ska klara sig i en väska på altanen under avfrostningen. Gråväder idag.. och blåsigt. Brrrrr..
.. är sannerligen allt annat än trevligt. Det blev ingen fortsättning av vårt maraton. Pausknappen är fortfarande intryckt. Det blev heller ingen avfrostning av frysen idag.. eftersom det inte kändes helt okej att hantera matvaror med vinterkräksjukan aktiverad i huset. Dottern har verkligen, verkligen vänt ut och in på sig själv ett antal gånger.. är trött, matt och har ont precis överallt. Febern stiger och mamma pysslar om så gott hon kan.. Ännu har ingen bacill bitit på mig. Har också ringt sjukvårdsrådgivningen och fått stöd och tips därifrån. Vätskeersättning.. och sådant.
Så kan det gå.. Nu hoppas vi bara på en god natts sömn och på snart tillfrisknande. Dotter är – hör och häpna – riktigt ledsen för att hon missar skolan i morgon. Superfavoritläraren Oskar undervisar ju…
Jodå.. vi lever än, även om man ibland får känna efter lite extra. Tänk så ynklig man kan känna sig av ett elakt virus som griper tag i hela systemet och slår ut en fullvuxen människa totalt. Så idag är det ynk, ynk.. Dottern är bättre, men har feber än. I morgon är det tänkt att jag ska få spruta nr 2 i rumpan hos distriktssköterskan. Vi får väl se om det blir så eller om det blir ännu mer ynk. Just nu känns det som om natten kan bli okej.
På plussidan ligger läsandet. Det är ungefär vad jag orkar med emellanåt.. att läsa, något jag älskar med inte hinner så mycket som jag önskar. “En evig eld ” är den fristående fortsättningen av “Igår, Idag, I morgon” av Barbara och Stephanie Keating. Åååh så bra de här böckerna är. Läste just att systrarna Keating blivit inspirerade av framgången och tänker skriva en tredje bok om livet på farmen Langani i Kenya.. och de tre kvinnornas säregna och unika vänskap. Jippiii säger jag. Historien borde filmas. Absolut.
.. blev hyfsat behaglig trots allt. Vi mår något bättre och samlar mest krafter just nu. Dottern har haft studiedag från skolan (vårterminen börjar på måndag) och följde med mig till vårdcentralen i förmiddags. Skulle få spruta nummer två, vilket gick snabbt och bra. Därefter en tur genom ICA för att handla mat. Väl hemma igen bytte jag snabbt om till hemma uniformen. Eftersom nattsömnen hade varit snudd på obefintlig för både mig och dottern så sov vi middag en stund. Skönt.
Kvällen bjöd på lasagne och Let’s Dance. Det var ett väldigt blandat gäng som dansade. Några överraskningar: Magnus Samuelsson.. trots sin storlek – riktigt smidig och dansant. Roligt att se..! Jag gillade också Morgan Alling (heter han så..?) och Mojje.. och Laila Bagge.. och Maggan Graf, SÅ vacker. Jag gillade många. Någon jag däremot inte gillade var Blondinbella. Till henne skulle jag vilja säga.. Slappna av tjejen..! Jag fick högt blodtryck av att höra henne prata.
I morgon väntar en tur till Junibacken med vänner.. ååh vad det ska bli skoj. Dessförinnan.. hemskt gärna en god natts sömn.
Idag har vi haft en multikulturell dag tillsammans med goda vänner. Ännu är vi ganska ynkliga styrkemässigt.. även om vinterkräksjukaviruset har lämnat kroppen. Men man kan ju gå sakta, ta det riktigt lugnt och ha minst lika roligt ändå, om inte roligare..! Vi plockade upp vännerna i Jakobsberg och körde vidare mot Kungliga Djurgården. Parkering hittades utan problem och vi tog den lilla promenaden till Junibacken och klev rakt in i sagornas värld. Jag har varit på Junibacken många gånger.. och varje gång blir jag lika hänförd. Det är så fantastiskt allting och det ger sannerligen näring till själen att uppleva detta sagohus. Även fast man är vuxen. Tyvärr hade ett par-tre busslaster med ryska turister bestämt sig för att besöka Junibacken samtidigt med oss och det blev lite stökigt på sina håll.. men som sagt, vi har varit där förut och visste hur vi kunde undvika de värsta fällorna där man kan bli stående. Om dessa ryssar tycker jag inte.. och eftersom jag är i grund och botten en snäll människa så sätter jag klokt nog punkt där och undviker att vidareutveckla det. Det är bra med turism. Jadå..!
Att få lyssna till underbaraste Astrid Lindgren själv berätta om sina sagor under sagotågets gång är magiskt. Ingen berättar som hon. Vips.. så blev jag 8-9 år igen. Jag njöt av varje stavelse och av varje intryck Junibacken bjöd på idag. Pippis pannkakor smakade sedan gott i caféet.
Eftersom Vasamuséet ligger precis intill.. där ute vid gamla Galärvarvet så traskade vi dit. Lite mer kultur fick plats innanför västen. Skeppet är magnifikt och det är nästan ofattbart hur välbevarat både skeppet, men också många inventarier, fortfarande är. Det doftar svagt av tjära.. Punktbelysning råder.. inga starka lampor eller panoramafönster får nagga på det ömtåliga träet. Virket var förresten Japansk Ek minsann. Vilket hantverk. Wow..
Dagen i sig var lite ruggig vädermässigt, kallt och blåsigt.. lite slaskigt sådär. Mycket spolarvätska gick åt då jag körde. På vägen tillbaka till parkeringen så uppmärksammade vi en riktigt stor demonstration som vi såg på andra sidan vattnet. Det var tusentals människor som tågade i demonstration mot Israeliska ambassaden i protest mot kriget i Gaza. Vi körde runt lite på Djurgården och kikade på fina hus och vacker natur. Bestämde oss genast för att återkomma så fort vädret är mildare.. med våra kameror och med goda matsäckar.. och de goda vännerna förstås. Körde sedan via innerstaden för att visa var dottern går i skolan.. och därefter via Jakobsberg där vännerna hoppade av och så hem igen..
En dag med vänner, med kultur, upplevelser, skratt, glädje. En bra dag.. Synd bara att Nanne åkte ur Körslaget. Jag gillar henne och hennes energi. Jag hade hellre sett att Hanna hade fått åka hem ikväll. Nu ska jag försöka övertala dottern att smörja och massera mina fötter.. och därefter lägga mig för att läsa.. I morgon är det tänkt att julen åker ut..!
En av de allra bästa, skönaste och mest behagliga känslor som finns.. är att krypa ner i en renbäddad säng, mellan härligt doftande och krispiga lakan och riktigt omges av den där upp-puffade, ombonade känslan. Kuddarna och duntäcket liksom formar sig efter min trötta lekamen.. Ett absolut bonus till denna ljuvliga känsla är ifall man dessutom har en riktigt bra bok att ligga och läsa en stund innan drömmarna tar vid. Och det har jag ju så gott som alltid.. Så var det igår kväll.. å sov riktigt gott gjorde jag också. Får se om det blir repris ikväll..
.. är julen slut nu..! Idag har vi städat bort julen. Granens pynt packades ner i sina alldeles speciella lådor, granens lampor är också nerpackade efter alla konstens regler. Själva granen nedmonterad, ihopsnörd och packad i sin kartong. Adventsstakarna och annat fönsterpynt är puts väck. Det enda som får vänta till någon dag i veckan är köksgardinerna. Men de är inte så “juliga”.. dock varmt röda med halmhjärtan på. Men inga tomtar.. Vi orkade inte gardinerna också idag.
Känns trevligt att se fönsterlamporna igen och att få lite mer rymd i vardagsrummet nu när granen är borta. Det är så himla roligt att plocka fram julen och njuta av stämningen allt glitter och tomtar och adventsstakar och av hur delar av hemmet förvandlas till att gå i en varmt rödaktig ton. Lika roligt är det dock såhär en bit in i januari att plocka bort det och börja längta efter vårens ankomst på riktigt. Den lilla snön som låg här och lyste upp är nu helt borta. Plusgraderna de senaste dagarna har givit oss ganska ordentligt med slask i stället. Men dagarna blir allt längre och snart nog ser vi snödropparna kika fram nyfiket ur den mörka myllan..
Nu väntar den sköna sängen och den bra och spännande boken på mig. I morgon börjar dotterns vårtermin och vi måste upp vid fem på morgonen. Jag ska också ta min tredje spruta på förmiddagen.. och naturligtvis sparka igång på allvar med jobbet också. Vardagen är kommen.. Äntligen.
Jag har ett vindspel som jag tycker mycket om… eller ska jag säga tyckte mycket om..?! Det är i bambu och trä, med ganska stora sådana där “pinnar” som ska klonka så dova, vackra toner skapas av vindens rörelser. Otroligt behagligt ljud.. säg en vår och sommardag då man hör den någon gång emellanåt. Den är uppsatt på altanen. Av någon anledning som jag inte riktigt kan förklara.. så har den rackaren fått hänga kvar under hösten och vintern. Normalt packar jag ihop den och låter den gå i ide över vinterhalvåret. Men då man hör de dova, vackra tonerna så är det rofyllt och riktigt trevligt..Vindarnas melodi.. ja, ni vet..
Men i natt var det storm här. Riktig storm. Jag hörde snöskyffeln flyga omkull och vinden slet och drog i allt den kom åt. Det kändes som om hela huset skakade.. och som om fönstrena skulle böjas i båge av kraften och krascha sönder. Lite mys är det när det stormar.. fast otäckt samtidigt om stormen är vass. Nåja.. storm var det och det där jävla vindspelet hängde kvar på altanen.. som sagt. Det jag alltid upplevt som dova, vackra toner lät nu som ett enerverande och intensivt irriterande klonkande utan slut . Inte en ton då och då.. utan intermezzo med träpinnar.. typ. Hela natten.
Orkade jag gå ner och ut för att plocka ner den..? Nej. Orkade jag kliva upp för att söka öronproppar..? Nej. Låg jag vaken typ hela natten..? Ja. Idag åkte vindspelet ner.. med fart.
DESSUTOM.. var det fullmåne. Många anser det vara struntprat att man påverkas av månen. Men varför är det så osannolikt..? Månen är kraftfull.. den styr också jordklotets vatten.. tidvatten.. ebb och flod. Bland annat. Människan består av ca 70% vatten.. så i mina öron låter det fullt tänkbart att man kan påverkas. Utan att bli flummig alltså.. utan rent vetenskapligt. Måne + vatten = påverkan.
Jag sover halvtaskigt vid fullmåne i vanliga fall också.. Känner inte alltid av det lika tydligt, men nog känner jag skillnad. I natt.. lyssnade jag till vad som lät som ett Vindspel på heroin samtidigt som månen var vacker och full. Jag har alltså inte sovit.. och ikväll är det Prison Break.. den bästa serien någonsin. Jag hoppas jag kan hålla mig vaken.
Idag.. den 14 januari.. fyller fasters ena älskling år. Han är stor kille nu.. fyller hela 4 år. Då jag ringde och gratulerade honom så lovade han att cykla till faster i morgon.. med sina stödhjul på cykeln. Ett modigt löfte eftersom han bor ett par hundra kilometer härifrån. Jag saknar honom så mycket så det gör ont.. lika mycket saknar jag hans storebror Oliver och deras kusin Isak.. mina älskade brorsbarn. Fasters älsklingar.
Grattis Dexter – hoppas du haft en härlig dag..!
I somras tog Sanna den här härliga bilden på honom då han och brorsan lekte med fasters vattenspridare i hettan.. Det här är en kille med glimten i ögat minsann.
Det blev ännu en natt utan sömn.. *gäsp*. Dock inte på grund av vindspel denna gång. Till största delen på grund av ingenting alls, men delvis också beroende av att en viss Pälskling bestämt sig för att vara otroligt pratsam och social av okänd anledning. Han trampade omkring i min säng och var bara så gosig en Pälskling kan bli. Ja, jag borde kanske ha slängt ut honom ur sovrummet och stängt dörren.. men se, det förmår jag inte.. Han är ju så ljuvlig.. även mitt i natten då matte allra helst vill och behöver sova.
Så här sitter jag på jobbet och kämpar med att hålla mig vaken. Än så länge går det ganska bra faktiskt.. Två och en halv timme till lunch.. tjohooo..
.. håller mig faktiskt vaken än..! Har ätit lunch och hunnit göra en idékarta till nästa tidning. Det blir förresten två tidningar.. en resultattidning från vår koncerns stora Medarbetarundersökning som ska ut i slutet av nästa vecka.. och sen den “vanliga” personaltidningen. Och jag är vaken.. men vääääldigt trött, trots att solen idag skiner så som den inte gjort på.. ja, jag minns inte hur länge.
Om två timmar är dottern på gång från skolan.. jag plockar upp henne vid stationen här och vi kör hem tillsammans. Hon får hänga med när jag idag stannar till hos distriktssyrran och får min fjärde spruta..!
.. att jag är vaken ÄN.. snart midnatt. Men nu är det dags för sängen, utan tvekan. I morgon är det fredag.. aaaaah. Bästa dagen på hela veckan. Let’s Dance och tacos = Fredag. Nåja, vi äter inte tacos varje fredag.. men det händer ibland. Just i morgon blir det så.
Har varit så trött hela dagen och nu väntar den sköna sängen och min bok. Måste läsa några sidor.. och jag misstänker att jag läser den till slutet ikväll. Ca 30 sidor kvar.. Jag känner redan att jag kommer att sakna boken. Jag kommer att undra över hur flickorna har det och vad som händer i deras liv . Har dock hört att en tredje bok är på gång.. så att det blir en trilogi. Hoppas, hoppas.. “Igår, idag, i morgon” och “En evig eld” av Stephanie och Barbara Keating. Läs dem..!
Må nu katten vilja sova i natt.. för det vill jag..!
Så skönt med fredag igen. Första hela veckan i år är avklarad arbets- och skolmässigt. Idag blev det klassisk fredag för mig och Sanna.. det vill säga.. Let’s Dance på TV och tacos till middag. Helt okej. Gott och trevligt. Ikväll njöt vi av Elisabeth Höglund (förutom klänningen då), Morgan Alling (charmig), Magnus Samuelsson (smidig jätte).. och några till. Mest av allt njöt vi av Laila Bagge. Wow, vilken tjej.. Ursnygg och suveränt bra..! Heja Laila..!! Jag tycker tillåmed (stela) CarlJan var cool, det var så tydligt att han gjorde sitt allra bästa.
Mindre bra ikväll var Linda Haglund.. hon är lite för allvarlig, ser nästan sur ut. Kändes som om hon behövde slappna loss lite och ha skoj. Synd ändå att hon åkte ut. Kitty var en katastrof, tycker jag. Jag har alltid beundrat att hon vågar vara så annorlunda och det gör jag fortfarande. Det som däremot stör mig är att hon så respektlöst tjafsar emot och beter sig så barnsligt. Som om hon fortfarande ledde ett barnprogram (vilket hon gör bra). Hon är pinsam. En annan som är pinsam är BlondinBella. Hon är så uppskruvad så jag blir alldeles nervös då jag hör henne prata. Hon är liksom bara… för mycket. Hon tar sig själv på alldeles för stort allvar. Slappna av..!
Helgen är ännu orörd. Väntar.. Städning såväl som vila står på schemat. Okej.. lite jobb också. Men bara lite. Ganska lite.
Idag var vi med om en världspremiär. Tänka sig.. här i vår lilla håla, i vår lilla värld. Kung Kirre gick ut.. ENSAM. Han lät oss knäppa på det fina halsbandet, trots att han genast avskydde att det pinglade från den. Så fick han kliva ut på altanen… Åååhh, såg man att han tänkte. Den fria världen här ute. Kallt. Wow.. Han klev några steg ut från altanen.. såg sig omkring.. men tassade tillbaka. Undersökte både här.. och där. Till slut, under trädgårdssoffan.. bakom liksom.. finns ett utrymme. Där mot väggen som skiljer vår altan från grannens (bor ju i parhus).. finns en liten springa längst ner, där man kan krypa under grannens altangolv. Där kan man tydligen ligga och spana på världen utan att synas. I en timme kände han på friheten tills han kom in igen. Under den timmen sprang matte till altandörren minst var tionde minut för att kolla läget. Nåja.. nu har vi gjort det också och vi överlevde.. båda två. Dottern var mycket mer cool.. hon kunde säkert relatera till hur det känns att få känna på friheten lite.. (Sanna har tagit bilden på mys-katten).
Resten av dagen har varit lugn och behaglig. Vi tog en tur till godisaffären och bunkrade upp lite. Det är ju lördag.. Såg en film och slutet på Körslaget. Robban Wells åkte ut..?! Har världen blivit galen..? Han är ju bäst av alla.. Nu håller jag på Snygg-Erik i stället. Han är också duktigt säker på sin sak.. och kören strålar. Så nu säger jag HEJA ERIK.. och Uddevalla. Därifrån kommer förresten min trevliga granne.
Har också börjat läsa “Linas Kvällsbok 1 och 2″ av Emma Hamberg. Dottern har uppmanat mig att läsa den länge och igår kväll började jag. En ungdomsbok som kastar mig tillbaka in i tonårsvärlden och får mig att le nostalgiskt åt både ett och annat. Välskriven, rolig, eftertänksam. Den är ju också filmatiserad.. fast dottern påstår att boken är mycket bättre. Så är det ju oftast. Än så länge är boken underhållande och lättläst. Nu blir det läsa av.. klockan slog midnatt för snart en halvtimme sedan. I morgon är det söndag och avfrostning av frys som gäller.. bland annat.
Igår hade vi drama här på torpet.. eller nja, torpet och torpet.. men det låter bättre än Parhuset . Pälsklingen Kirre fick ju som sagt smak på utelivet och ville självklart ut igen.. och med den bedjande blicken och de utdragna “mjauen” så kunde jag såklart inte motstå att ta på honom det fina halsbandet och öppna ytterdörren. Jag talade nogsamt om för honom att han måste vara försiktig och lova att komma hem igen innan det blir mörkt..
Efter ett antal timmar och då mörkret redan fallit.. var Pälsklingen fortfarande ute. Vi ropade, vi letade, vi öppnade dörren med jämna mellanrum. Jag var i upplösningstillstånd.. en tonårings utegång är ingenting mot det här..! Hon har ju i alla fall mobilen med sig..! Alla möjliga tankar for igenom mitt arma huvud och jag föreställde mig både ett och annat. Försökte behålla mitt lugn.. men med allt större svårighet, ju längre tiden gick. Vid nio på kvällen.. behagade vår vackra katt hitta hem igen. Duktigt hungrig och kelsjuk. Han blev genast omhuldad av två mattar som var saliga av lycka över att ha honom hemma igen.. massor av mys och mat fick han såklart. Lättnaden var enorm.. så pass stor att jag började gråta av glädje då han kom hem.
Idag.. var han supergosig på morgonen.. och hungrig, som vanligt. Efter frukosten så ställde han sig på bakbenen och sträckte sig mot dörrvredet. Inte kan matte motstå en sådan vädjan.. självklart fick han gå ut igen. Klockan var då tio… klockan är nu halv åtta på kvällen. Pälskling är fortfarande ute.. Åååhh suck. Det snöar.. det har snöat hela dagen. Var äääär han..? Vad göööör han..? Må han komma hem snart.. Nerverna dallrar.. Håll tummarna..
Ja, jag säger då det.. Klockan är kvart i elva på kvällen.. Pälskling har varit ute i tolv och en halv timme nu. Jag är sjuk av oro.. och ändå känner jag mig lite fånig på samma gång. Säkert är det så att han hittat nya jaktmarker och han utforskar dem. Jag är ändå orolig. Hemskt, grymt orolig. Det har snöat hela dagen.. Fast nu är det på plus-sidan så det blir mest slask.. men än ligger snön. Kommer jag någonsin att vänja mig vid att vänta såhär..? Jag har ju haft katt förut och det har fungerat utmärkt att han gått som han velat. Jag hoppas han snart är hemma.. jag hoppas jag vänjer mig vid det här.. jag hoppas..
Snälla, rara, söta Pälskling.. vår Kung Kirre.. kom hem nu. Matte kan nog inte sova annars.. och matte behöver sova.. Skönhetssömn funkar inte på bara nån timme förstår du kisse. Kom hem nu och gosa in dig bredvid mig i sängen.. så sover vi gott hela natten.. både du och jag.. okej..?
Fick förresten min femte och sista spruta idag. Har svid i rumpan. Det också.. Det är en SÅN dag idag..
.. eller Katten satt i tallen.. Precis så är det. Kung Kirre sitter högt, högt uppe i en tall och jamar allt han orkar..!
Två övertrötta mattar har sovit väldigt ytligt och lite i natt, eftersom Pälskling inte behagade komma hem. Inte heller i morse syntes han till och vi slets mellan hopp och förtvivlan. Är han bara ute och kollar in stora världen..? Eller har han gjort illa sig..? Fastnat någonstans..? Eller det värsta av allt.. blivit påkörd..? Hemska tankar har snurrat i centrifugfart hos både stor- och lillmatte.
Nåväl.. vi var tvungna att åka iväg till jobb och skola. Med tunga steg gick vi till bilen och körde iväg. Dottern åkte med en bit.. och skulle på pendeltåget på orten där jag jobbar. Det är halvvägs in till Huvudstaden hemifrån. Vi bestämde oss för att hålla tät sms-kontakt under dagen.. för att peppa och trösta varandra.. hålla andan uppe.
Då jag sitter och äter lunch på jobbet så ringer dottern och talar om att hon hittat katten. Långt uppe i en tall. Jaha.
Hon hade tagit tåget tillbaka hem i stället.. känt sig sjuk av oro för liller Herr Päls.. gått ut och ropat, letat, kallat på honom.. och får till slut svar. På baksidan av tomten finns en liten skogsdunge.. med höga tallar. I en av dem sitter nu vår Pälskling och jamar hjärtskärande. Dottern har varit ute och pratat med honom.. grannen har tagit in sina hundar (som kanske skrämmer vår lilla pälskling).. lämnat ut mat vid foten av tallen. Än så länge sitter han där uppe och funderar. Snart kommer han ner.. hoppas jag innerligt.
Jodå.. han sitter där än. Det är kallt, blött, blåsigt och mörkt.. men han sitter där ändå. Katter sägs vara smarta djur.. men jag börjar tvivla. Emellanåt går jag ut på altanen och pratar lite med honom.. även om det gör förtvivlat ont i hjärtat att höra hans hjärtskärande jamande..
Jag hoppas, jag ber, jag önskar.. att han snart är inne hos oss igen. Här inne är ju torrt, varmt och här finns en lill- och en stormatte som inget annat vill än att gosa och mysa och skämma bort Pälsklingen. Varför sitter du kvar där uppe Kirre..? Det är ju så mycket roligare här inne.. Du borde ju vara hungrig.. trött.. frusen..
Vid halvnio snåret gick jag ut på altanen än en gång.. för att “prata” lite med Herr Pälskling. När han svarade så lät det inte som om det kom från tallen.. utan från.. grannen..!? Jag ropade lite mer ivrigt, intensivt.. så hör jag halsbands-pinglan. HAN ÄR NERE..!! Jag står på altanen och han traskar i sakta mak från grannens gräsmatta över till vår.. glor på mig lite förundrat och vill inte alls komma in genom altandörren. Nejdå.. stora entrén ska det vara. Lillmatte tog upp i famnen genast och grät av lycka.. å stormatte kramade om sina älsklingar å grät en skvätt hon med..
Nåja.. han traskar in.. han är blöt.. han är hungrig.. han är märkbart skakad. Men till synes inte alls skadad. TACK och lov..! Han äter.. fast ganska lite. Han lägger sig i en fåtölj för att tvätta sig lite.. han kollar in stor- och lillmatte.. sen går han upp på övervåningen.. lägger sig i stormattes säng och viiiiiilar. Det var mycket äventyr på en gång. Nu har han utegångsförbud ett tag.. någon dag i alla fall. Precis som vilken unge som helst som smitit hemifrån och inte passat tiderna.
Nu är det gos i min säng som gäller… Goa, underbara, finaste, härliga, mjuka, ljuvliga, älskade Kirre… Tack för att du kom hem igen..!
Några dagar sedan mina senaste ord här… Livet består som bekant emellanåt av mycket stress. Jobbet har svalt den mesta tiden de senaste dagarna. Men nu är det lördag, ledigt och nu är det dags att updatera. KirreKatten har varit inne mesta tiden sedan äventyret i tallen. Han har blivit lite förkyld den lilla Pälsklingen.. han nyser och vilar mer än vanligt. Ett par turer utanför dörren har det dock blivit.. fast han har ganska snabbt velat in igen. Inte oss emot.. .
Torsdag kväll hände något historiskt. Det skakade om mig och fick mig att fälla en och annan glädjetår. Det värmde mitt hjärta så innerligt och jag blev glad ända ner i tårna. Här ser ni en liten bit av den historiska händelsen om ni vill (klicka på länken för att se en videosnutt på ca 4 minuter). Som en evig ABBA-fan så var lyckan närapå fullständig då de två A:na.. Agnetha och AnniFrid stod på scen.. vackrare än någonsin och med ödmjuk värme tackade alla som röstat fram dem till en Rockbjörn för deras livsverk. Fantastiskt. STORT och varmt grattis. Generation efter generation hittar deras musik och tar den till sig.. den är evig. Den håller. För alltid.
Fredag kväll.. Blondinbella åkte ur Let’s Dance. Bra..! Flickan behöver varva ner.. mitt blodtryck stiger anmärkningsvärt av hennes röstläge och forcerade prat. Laila Bagge var åter ojämförbart bäst. Magnus Samuelsson bevisade än en gång att stor inte är liktydig med klumpig.. han var fantastiskt bra. Likaså Morgan Alling.. som febersjuk rev av en jive värd namnet..! Elisabeth Höglund är så charmig så jag blir alldeles glad då jag ser henne. Många är så bra.. Niklas Wahlgren till exempel.. en grabb med solsken i blick. En genuin artist, tycker jag.
Lördag.. Det var tänkt att vi skulle ta en tur till IKEA, men snön vräkte ner och det var gråare än grått.. och dessutom halkigt och slaskigt ute. Vi bestämde oss för att stanna inne. Dagen kom och gick.. i lugnets tecken. Skönt.. efter en hektisk vecka. Men IKEA står ju kvar i morgon.. vi behöver nya lampor till spotlight skenan.
Det kostar inget och tar bara några minuter. Man kan göra ett personlighetstest här.. Mitt resultat blev:
Din personlighetstyp:
Entusiastiska, kreativa och idealistiska. Kan göra nästan allt som intresserar dem. Socialt begåvade. Måste leva sitt liv i enlighet med sina värderingar. Entusiastiska inför nya idéer, men blir uttråkade av detaljer. Flexibla och öppna för argument. Många och varierade talanger och fritidsintressen.
Jag hinner inte med.. det är sanslöst så fort tiden rinner iväg. Har inte uppdaterat här sedan i tisdags.. och det var ju nyss..! Ändå har så mycket hunnit hända. Vad har hänt då..? Ska jag försöka ge mig på en slags resumé av den händelserika veckan som gått. Nåja..
Onsdag. Begravning. Det var dags att ta ett sista farväl av Min vän Maria. Jag körde förbi vid jobbet och plockar upp två kollegor som också ska med. Styrde mot Nacka och lyckades köra fel ett par gånger.. men eftersom vi hade gott om tid på oss så blev det ingen stressig situation. Det var första gången jag deltog i en katolsk begravningsmässa. Mycket rituellt, ceremoniellt.. mycket stå upp, sitt ner, stå upp, sitt ner… Det kändes som ett varmt och innerligt farväl av Maria och det kändes också gott att se Fernando, hennes älskade son.. vara så omhuldad av så många vänner där. Vila i ro och frid min älskade vän Maria. Livet utan dig blir aldrig mer detsamma.. men du finns med mig i hjärtat alltid, överallt. Tack för allt du var, allt vi hade i vår vänskap, allt du gav.
Torsdag och Fredag.. bestod i arbete och på fredagskvällen också Let’s Dance. Är chockad och tagen av vad som hänt Magdalena Graaf (och tidigare även Mojje). Allvarliga saker.. unga människor. Håller vi på att stressa ihjäl oss i vår hektiska värld..? Glömmer vi bort oss själva..? Varför ignorerar vi de signaler kroppen så tydligt vill visa..? Skrämmande. Nåja, dansade gjorde de.. vackert var det. Laila Bagge gjorde ingen besviken.. och Morgan Alling.. vilken kille. Snacka om att glida över dansgolven… wow.
Lördag.. lillebror Jens med familj hälsar på. Jag förvandlas till 100% faster då mina älsklingar Oliver (6 år) och Dexter (4 år) kramar om och pussar mig. Mitt hjärta smälter och jag bara njuter. Jag är oändligt nyfiken på deras lillebror eller lillasyster som än så länge ligger trygg i mamma Jennies mage. I slutet av april tittar han/hon ut. Efter att Expedithyllor (vita) från IKEA monterats (tack Jens och Jennie), alla samlats kring taco-buffén och ätit gott ochbarnen somnat.. så satt vi andra och spelade spel i köket. Riktigt trevligt..
Söndag.. ett besök på IKEA.. inköp av ännu en (dock svart) Expedit-hylla till Sannas rum. Snygg..! Den monterades ihop av våra egna favoritmontörer Jens och Jennie. De packade med sig en byrå, ett skrivbord och en spjälsäng som de får från oss och körde hemåt igen. Sanna, Kirre och jag snoosade en stund.. åt middag.. och nu gör Sanna lite förberedande uppgifter för skolveckan.. och jag läser bloggar, nyheter och så chattar jag lite. Snart dags att sova.. En ny vecka börjar om mindre än två timmar. En ny månad har redan börjat..
Tänker göra lite reklam om en mycket kreativ man. Han kan minsann. Han kan massor. Mest av allt tycker han om att rita och måla. På bilar.. och allt annat som målarfärg kan fästa på. Kanske blir du sugen på att få en liten (eller stor) pinstripe eller bild på din bil..? Eller på din brevlåda..? Eller på din termos..? Eller något annat..? Vill du veta mer om pinstriping och se ett urval av vad denna kreativa och duktiga man kan göra och hittills har gjort..? Klicka dig in på hans sida PinstriperFromHell och segla runt bland bilder och bokstäver.
Vem är han då..? Tillåt mig stolt presentera min kusin.. Harry.
Klicka på länken ovan och gå och bekanta dig. Nu på en gång..! Ja heti, som vi säger på finska
En helt vanlig dag.. arbete, arbete och lite mer arbete. Vill ändå uppdatera och tar en genväg genom att skriva en lista…
Dagens Bästa: Solsken Dagens Sämsta: Otillräckligt med sömn Dagens Hår: Platt, elektriskt, irriterande Dagens Klädsel: Svart, svart och svart.. och ett enkelt silversmycke Dagens Låt:“Pitkä odotus” med Timo Rautiainen Dagens Mening: ”Jag har lite till som ska med… konvertera inte än…”
Dagens Mat: Köttfärslimpa (med ädelost) till lunch på jobbet, Makaronilåda till middag ikväll (mums) Dagens Förebild: Receptionisten hos terapeuten i morse som skänkte en del av sina böcker till dem som vill ha.. i stället för att kasta dem (man FÅR inte kasta böcker). Hittade en Rosamunde Pilcher som jag ännu inte läst. Så glad jag blev och vilken bra idé..!
Dagens Längtan: Just nu vill jag bara hem och sova. Annars hägrar längtan till helgen där framme någonstans.
Drama på landet igen. Jodå.. här går det inte långa stunder i stillhet inte. Nejdå.. och ska det hända något så ska det göra så med besked. Bara några minuter efter fem i eftermiddags, då jag sitter kvar på jobbet och mest längtar hem.. men väntar på dottern som slutar skolan just klockan fem. Just då jag börjar räkna minuterna tills jag hör ifrån henne om vilket tåg hon hinner med från Centralen. I stället för det sedvanliga sms:et där det står “Jag kommer med xx tåget”.. så ringer hon med panik och smärta i rösten…
Hon har ramlat. Det är ganska rejäl backe ner från skolan och där fanns en förrädisk isfläck precis vid en stupränna.. och där slog hon omkull. Det tar en stund innan hon törs försöka resa sig.. det gör så ont. Flera passerar, erbjuder sin hjälp.. allt medan jag är kvar i telefon, försöker lugna, trösta. Hon vill försöka själv.. tycker nog det är ganska pinsamt också. Kallt att sitta på marken. När jag nämner att vi kör direkt till akuten (vilket är det sista hon vill) så får hon kraft nog att resa sig. På darriga ben står hon.
Jag kör i full fräs från jobbet in till Huvudstaden. Trafiken kring fem på eftermiddagen är inte den roligaste att ta sig igenom. Frustrationen får fullt utlopp. Hon har masat sig till en bänk några meter bort, väntar där.. frusen, ledsen. Vi kör hem.. det känns bättre, säger hon. Men sanningen är att det gör mer och mer ont. Mamma passar upp med mat och filt och kuddar och semla efter maten . Ringer Sjukvårdsrådgivningen. Akuten kan inget göra.. ingen röntgen är i funktion på kvällar och nätter. Måste ändå röntgas. Får ta det i morgon bitti. Sjukvårdsrådgivningen förvarnar akuten.. vi behöver “bara” åka in. I morgon bitti. Dottern får kapitulera med svullen ankel och svullet knä. Vi åker in.. så är det bara. Än är hon inte 18.. än bestämmer jag. Det går att stödja hjälpligt.. vrida går inte alls.
Så.. nu ska vi försöka sova. I morgon far vi till akuten. Kanske är det en spricka..? En stukning..? Något ledband eller annat ligament som skadats..? Eller så är hon helt enkelt bara ordentligt tillbucklad. Nu snurrar oroliga tankar. “Vill inte gå på kryckor” är en av de mest flitiga orosmomenten just nu. Mamma tröstar mer.. I morgon vet vi.
Det finns mycket som är trevligare än att sitta en hel dag på en akutmottagning. Såsom.. restskatt, rotfyllning, maginfluensa.. bara som några exempel. Som ett litet bonus får man också sitta och vänta nästan lika länge på röntgenmottagningen. Kort om personal, heter det. Vad göra..? Bara att vänta på… Träsmak i baken och hungrig, törstig, trött, huvudvärk.. och då var det ändå inte jag som sökte vård.
Nåja.. till slut träffade vi Doktor Oskar, fick benet röntgat, träffade Doktor Oskar igen.. som talade om att inga ben var brutna. BRA..! Däremot kan man inte med säkerhet säga ifall ligament skadats eller inte. Det är ännu för svullet för att kunna undersökas ordentligt. Syster Seija lindade både knä och fotled.. gav en blå plastsocka att trä på strumpan, eftersom ingen sko passade. Inte belasta benet mer än nödvändigt de första dagarna nu.. Alvedon mot smärtan. Dottern var skräckslagen inför tanken på eventuellt gips och kryckor.. och var så lättad att hon snudd på svävade därifrån när hon slapp. Nåja.. svävade var väl att ta i.. men ändå.. lättnaden var så påtaglig att den nästan gick att ta på.
Kung Kirre har nog känt att lillmatte behöver honom extra mycket just nu. Han ligger intill henne på nätterna.. myser och spinner emellanåt, låter sig gosas med sådär extra mycket. Han håller sig i hennes närhet.. har lite extra koll sådär. I morgon får de klara sig själva några timmar när jag åker iväg till jobbet. Idag har det fungerat bra att jobba hemifrån..
Ja minsann.. det är måndag igen. I vanlig ordning flyger veckorna iväg. Tiden fylls av en hel del arbete och går fort, fort, fort. Dotterns knä+fot är bättre.. tack och lov. I lördags var hon med mig på jobbet i ett antal timmar. Assisterade mig.. . Jag ska fotografera varje anställd på arbetsplatsen jag arbetar på. Vi inför ett nytt inpasseringssystem om några veckor och då ska vi ha nya inpasseringskort. Med foto. De allra flesta av de cirka ett tusen anställda fotograferade jag under maj-juni förra året. Nu blir det ett uppsamlingsheat för dem som ännu inte är fotograferade. Dessa cirka 100-150 som är kvar arbetar mest helger och nätter.. vilket innebär att det är då jag också får vara där. I lördags fångade vi ett tjugotal.. Vi hade laddat med en bra bok, iPod-dockningsstation med bra ljud, kameror, listor, pennor och ett gott humör.
På kvällen var vi (läs: jag) laddade inför Melodifestivalens start denna gång. Vi blev dock gruvligt besvikna. Två av låtarna vi gillade bäst.. gick inte vidare alls. Caroline af Ugglas var pinsam och Petra Mede som programledare en stor besvikelse… tycker jag. Tur att smaken är olika. Ska bli intressant att se hur resten av Melodifestivalspektaklet ter sig. En folkfest är det hur som helst och få är oberörda av det hela. I fredags dansade Hasse Aro ut ur Let’s Dance.. en charmig Hasse får fortsätta att Efterlysa folk i stället. Jag trodde nog ändå att George Scott (som är mer i otakt än i takt) eller CarlJan Granqvist (kommentar överflödig) skulle ryka denna fredag.
I morgon.. är det en stor dag, en speciell dag, en alldeles fantastisk dag.. jag återkommer mer om det någon gång efter midnatt i natt..
Idag är det en mycket speciell dag. Den utgör en milstolpe för någon.. eller kanske till och med några. Dagen har knappt börjat.. vi är bara en dryg timme in på det dygn som heter tisdagen den 10 februari. Jag hoppas och önskar att den blir den allra bästa av dagar för henne. Att hon får känna sig så alldeles speciell och underbar som hon är. Att hon får många varma och kärleksfulla tankar sända till sig och att den sorg hon burit på så länge ska skingras.. om så bara idag. Hon.. den myndiga tjejen. Min flicka. Min Sanna… som fyller 18 år idag.
Jag minns det som igår… Så kan vilken klyshig berättelse som helst börja. Men jag gör det. Jag minns i detalj hur skräckslagen jag blev då du sannolikt sparkade till på lämpligt ställe så att vattnet gick. En fredag kväll, sju veckor innan det var tänkt att du skulle födas. På vägen in till förlossningen minns jag att jag skulle räkna tiden mellan sammandragningarna. Till slut räknade jag bara.. men visste inte om jag räknade hur länge sammandragningarna varade eller tiden dem emellan. Sedan följde ett antal många, långa timmar som blev till ett nytt dygn.. som blev till ytterligare ett nytt dygn. Lustgasen blev min bästa kompis och läkaren som försökte vända dig rätt (du låg med rumpan ner och ena foten tittade redan ut) blev min värsta fiende. Barnmorskan hade helskägg och hette Yngve. Bara en sån sak. Efter många, många galna händelser på rad som såhär i efterhand mer känns som en röra.. så blev det fart på personalen och vi rullades in på operation. Söndagen den 10 februari 1991, klockan 12.48 föddes du genom ett akut kejsarsnitt.
Från samma sekund som jag förstod att du fanns inuti mig.. sommaren 1990.. så har jag älskat dig. Du är sannerligen ljuset och gläjden i mitt liv. Varje dag lever jag tacksam för att du finns. Du berikar mitt liv, såväl som så många andras. Du är en härlig människa.. så klok, kreativ, empatisk, lojal, älskad och så helt underbarast. Du är en vän, en riktigt bra förebild, en kusin, ett barnbarn, en systerdotter, en klasskamrat, en student, en medmänniska.. och den bästa dotter jag någonsin kunnat få. Jag lär mig nya saker genom att se dem genom dina ögon, genom att förstå genom dina tankar. Du lär mig. Jag är så oändligt stolt över dig. Tack för att jag fick bli din mamma. Tack för att du finns min Sanna.
Ett stort, varmt Grattis på din 18-års dag mitt älskade barn..
Först av allt vill jag rikta ett stort och innerligt tack för alla fina, rara, värmande kommentarer på Sannas födelsedag..! Tusen Tack.
Så är det fredag igen. Idag har jag träffat diabetessköterskan igen och uppföljningen visade på att det är på väg åt rätt håll för mig. Det var en överraskning, då jag trodde att jag i bästa fall låg kvar på resultatet från december. En glad överraskning. Både jag och dottern var också och lämnade ett antal rör med blod för provtagningar inför våra stundande läkarbesök om ett par veckor. Vi skulle också handla lite.. och då vi genade via vårt innecentrum så ser vi att skoaffären kör utförsäljning med 70% rea på allt. Dottern hittade två par urläckra skor till det sammanlagda priset av 269 kronor. Snacka om fynd..!! Ursprungspriset skulle varit 900 kronor. Vi handlade mat och slirade inom på apoteket för att fylla på Ibumetin. Matplaneringen inför kvällen resulterar i kyckling i orientalisk currysås med grönsaker och ris. Mums.
Bästa stunden på hela veckan är då det är fredag och dagens bestyr är avklarade. Eller ska jag säga.. dagens bestyr som kräver anständig klädsel. När den här bästa stunden infinner sig på fredagen så känns allting bara så bra. Jag kan byta om till min hemma-uniform.. alltså mjukiskläderna och myssockarna.. krama om dottern och gosa med katten (om han är inne) och känna at nu.. nu är det helg. I morgon bitti kör vi till Norrköping för att fira dottern och hennes morbror – min lillebror (som fyller år samma dag som dottern) hemma hos mamma. Alla syskon med familjer samlas och har några trevliga timmar tillsammans. Jag får vara aktiv faster igen, vilket jag älskar..
Men det är i morgon det… Ikväll väntar kycklingfiléerna på att stekas upp och förvandlas till en god middag och så är det ju Let’s Dance på TV. Får se om Morgan Alling lyckas hålla sin superhöga klass… likaså Laila Bagge.. och hur må det gå för Magnus Samuelsson och Elisabeth Höglund..? Hinner George Scott tillbaka i tid, eller blir han diskvalificerad..? Finns det ett uns smidighet i Carl-Jans kropp..? Är det mer än dans och vänskap mellan Niklas och Jeanette..? Hur ser Kittys klänning ut den här veckan..? Snart vet vi…
Vi kom iväg på förmiddagen.. körde via ett soligt och snudd på vårlikt Uppland-Sörmland-Östergötland hem till mamma. Nästan genast kom lillebror Janne med sambo och fasters älskling Isak samt tok-glada hunden Sixten. Lite fika å kram å mys.. Det dröjde sedan inte länge innan yngsta broder Jens kom med sin familj.. två faster-älsklingar till.. Oliver och Dexter. Med underbart god smörgåstårta och semmeltårta firade vi de två födelsedagsbarnen som fyllt i veckan. Tommy blev 39 och Sanna 18.. samma dag minsann. Mamma överraskade sina fyra barn med världens sötaste kort och hjärtformad choklad. Himmel så glad jag blev..! Tack mamma.. så underbar du är. Jag älskar dig.
Idag är inte bara Alla Hjärtans Dag.. eller som i Finland; Ystävän Päivä (Vänners Dag). Det är också årsdagen av då min pappa somnade in. I år är det 14 år sedan han blev en Alla Hjärtans Ängel. Vi minns pappa lite extra idag och det kändes speciellt fint att få vara tillsammans med mamma och syskon en dag som denna. Då mörkret lagt sig så körde vi till kyrkogården och den vackra minneslunden där. Vi tände ljus för pappa.. och för alla dem vi älskat och förlorat. I natt är det stjärnklart.. så vackert.
I morgon far vi hem igen.. till katten, till tvätten, till våra projekt både inom och utom skola och jobb. Ett skönt avbrott att komma iväg lite ändå. Om en liten stund sätter vi oss (mysklädda såklart, för vi ska inte iväg någonstans mer ikväll) och spanar in Melodifestivalens andra omgång…
Jag önskar er alla en riktigt fin Alla Hjärtans Dag.. och en alldeles fantastisk Vänners Dag..!
Många ljus, många minnen.. och en frusen ros.. på kyrkogården här i Norrköping ikväll.
Nu har det gått sådär “länge” igen sedan jag uppdaterade. Jag vill ju uppdatera ofta. Nu minsann ska jag skärpa till mig..! Mitt i jobb-stormen är jag. Min chef sedan 15 år tillbaka arbetar sin sista dag nu på fredag. Han håller mig ordentligt sysselsatt ända in i det sista. Det är roligt att jobba åt honom och det blir riktigt tråkigt att se honom gå. Men jag unnar honom att få njuta av livet, sin familj och sin trädgård i många många år än.. utan att behöva tampas med budget, investeringar och annat som hör arbetslivet till.
Idag har kusin H och hans Y varit tillsammans i 30 år. Wow..! Inte många under 50 som kan skryta med det i dag. Stort och varmt Grattis till er båda. Nästa 30 påbörjas nu.. Är glad åt att ni finns..!
Känns som om dottern och jag har klippkort på vårdcentralen numera. Det har varit många lab-besök och läkarbesök och diverse på sistone. Fler besök är att vänta.. men allt blir bra till slut. Vi är på gång.. vi är laddade.. och nåja.. kanske inte tända (som Tomas Ledin sjunger). Ortopedi och gastroskopi ligger inte högt på önskelistan om roliga saker att göra.. men sånt är livet ibland. Nu börjar vi komma till klarhet om vad som är fel.. och då går det ju att göra något åt det hela. Halva jobbet är liksom gjort då redan.
Regler: Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt förnamn. Alla svar måste vara
riktiga, inte påhittade. Om den tidigare personen som svarat har samma namn som dig,
får ni inte ha samma svar. Inte samma svar två gånger, ej heller ditt namn som svar.
Hittade detta hos IKA och lånade.
Solsken från molnfri himmel, semesterdag, bokrea, lön, en god natts sömn. Det kan inte bli bättre. Dagen har alla förutsättningar för att bli en riktigt bra sådan. Dottern och jag står i begrepp att styra in mot vår vackra Hufvudstad och spendera dagen där. Vi ska äta lunch, vi ska se och känna och lukta och njuta av böcker både på Åhléns och på Akademibokhandeln. Vi ska fika och så ska vi hitta något gott bröd med oss hem från Hötorgshallen. Där har vi målsättningarna för dagen. Därutöver kommer helt säkert en massa annat också att hända.
Låt dagen ta sin början… Återkommer med resultat senare..
Både fredag och lördag har varit alldeles fantastiska dagar för mig och dottern. Dagarna har stått i bjärt kontrast mot senaste tidens stress, oro och hårt arbete. Det har varit dagar då vi tankat energi av varandra och av det vi hittat på att göra, att uppleva. Det har handlat om böcker, asiatisk mat, kinesiskt tehus, en härlig katt som leker med nya underkläder, hål i ansiktet och ett stort fång blommor.. bland annat.
Under söndagen skriver jag mer.. och bifogar bilder. Nu är det dags att lägga sig och läsa lite i den mycket braiga boken.. som jag också skriver mer om riktigt snart.
Det känns just nu som om jag bor på jobbet. Lever med jobbet nästan dygnet runt. Jag är lyckligt lottad som har ett arbete jag trivs med.. men nog kan det bli lite för mycket av det goda.
Skulle ju lägga upp bilder från vår trevliga helg. Jag ska.. ikväll. Kanske.
Helgen som nyss var.. kändes som den allra bästa på väldigt länge. Jag tog ledigt på fredagen och vi hann alltså därmed hitta på lite sportlovsskoj också. Vi ägnade både fredagen och lördagen åt att vara inne i vår vackra huvudstad. Fredagen var lite kylig och blåsig med frisk och härlig samtidigt. Lördagen var svinkall och det snöade.. Men vi var som två strålande solar.. nästan hela tiden.
Fredagen började vi med att stanna till i Vasastan, i närheten av dotterns skola, trots sportlovet. Där ligger stamstället för en god lunch. Wok Caféet med de duktiga och trevliga syskonen Lin och Don som serverar och lagar fantastiskt god mat. Vi åt Lucky Mee.. dvs kyckling, nudlar och grönsaker. Därefter följde vi Sveavägen fram och svängde av direkt efter Konserthuset för att parkera i Hötorgsgaraget…
Efter att ha svettats och trängts inne på Akademibokhandeln nedanför Sergelarkaden så satte vi oss för att bara vila benen och nerverna lite . Bokrea i all ära men nog tär det på krafterna då det är mer än smockfullt med folk och dålig luft i en lokal som i normala fall är riktigt stor och luftig.. men under bokrean förvandlas till något som mer liknar en koloni av myror. Då syftar jag till tätheten mellan individerna.. i det här fallet alla vi som älskar böcker. Jag som dessutom inte är så lång har ryggar, armhålor och ibland också armbågar i lagom ansiktshöjd. Inte kul.. Lite böcker blev det i alla fall. Fler ska det bli.
Vi blev så småningom fikasugna och av en händelse så såg jag en skylt med en tekanna och kinesiska tecken. Vi gick för att undersöka närmare och klev så småningom in genom dörren till Grace Tea House. Det var som att kliva in i en liten del av Kina. Åååh vad stämningsfullt, trevligt, stilla.. en liten oas mitt i storstadens brus.. bara några steg ifrån den folkrika och myllriga Drottninggatan som löper genom hela city och som jag aldrig har sett tom.. tror jag. Gott te.. god bakelse.. goda smörgåssnittar.. en stunds lugn och ro. Så vackert att få ta del av kinesisk te-kultur av någon som kan. Det ceremoniella tilltalar och berör.. Vackert och gott..!
I lördags for vi in igen.. denna gången med ett tydligt mål. Swahili Bob’s Tattoo och Piercingstudio. Dottern skulle äntligen få sin efterlängtade piercing… en present från morbröderna på 18-årsdagen. Riktigt coolt ställe med roliga och härliga karaktärer i arbete.. Johan Rödskägg piercade dottern.. och hon sa inte ett pip, påstår att det knappt kändes. Bra så..! Johan var också sugen på att posera direkt efteråt.. Därefter blev det besök i Hötorgshallen.. inköp av god salami och lite brie.. och en sväng på Hötorget i svinkylan.. där vi köpte blommor, frukt och bär.. och nyrostade mandlar.
Vi har haft så roligt, skrattat mycket och knuffat det som är trist och tungt åt sidan en stund. Sådana här helger fyller på energidepåerna.. vilket kan behövas eftersom vintern håller kvar sitt järngrepp om oss. Jag längtar efter våren.. må den komma snart och stanna länge, länge.
Ibland sätter sig orden på tvären där bakom pannbenet någonstans. Inspirationen liksom lägger sig platt och tvärvägrar att flytta sig.. som en grinig fyraåring som inte får det han vill i leksaksaffären. Då är det bra att ta till en lista där man liksom bara fyller i. Någon har hjälpt till att tänka.. Alltså blir det en lista idag..
Sex saker du gjort idag: Duschat
Ätit frukost
Kört till jobbet
Skrivit inköpsanmodan
Sms:at med dottern
Förenklat en formell och svår text
Fem favoritsaker utan rangordning: Mina böcker
Inramade bröllopsfotot av mormor och morfar
Min dator
Vår popcornmaskin
Mitt silverhjärta i lång silverkedja
Fyra personer som du kan berätta allt för: Min bästaste vän
Min terapeut
Min mamma
Min dagbok
Tre val: Rött eller Blått: Blått, fast inte politiskt! Chips eller choklad: Choklad om jag tvunget måste välja. Sommar eller vinter: Ingetdera, däremot höst och vår.
Två saker att göra innan du dör: Skriva mer
Resa till Japan
En sak du ångrar: Att jag inte skilde mig långt tidigare
.. får det väl ändå räcka med snö och vinter. Nog för att mars är en oberäknelig månad vädermässigt.. men det här är ju löjligt. Det har vräkt ner snö i ett dygn nu. TACK.. det räcker nu. Varför inte spara lite till december..? Såg en rolig kommentar idag.. det stod något i stil med.. “Om Idas Sommarvisa hade skrivits av en norrlänning så hade det inte blivit mer efter Du ska inte tro det blir sommar…”. Det tyckte jag var lite fyndigt. Nåja, hur som helst. Snöar gör det än.. och om det tycker jag INTE. Har precis varit ute och skottat så att jag kan komma ut med bilen i morgon bitti.. plogen var här för en stund sedan. Blää.
Från Karlshamn ringde dotterns Gudmor och vi planerade in ett besök av dem längre fram i vår. Ska bli så roligt att ses igen. Hon berättade att det blommar där nere i vårt älskade Blekinge. Å här vräker snön ner. Livet är bra orättvist ibland..
En ny tidning på gång.. Mycket jobb. Mycket roligt. Mycket stressigt.
Måndag.. känns helt okej faktiskt. Våren är på väg.. det är jag ganska säker på. Fåglarna kvittrar snudd på hysteriskt på mornarna, vägarna är rena från snö (utom på gatan hemma där sörjan är så packad så den fläckvis envist biter sig kvar i asfalten). När solen bestämmer sig för att ära oss ett av sina numera sällsynta besök så värmer den så gott och den får det att dripp-droppa då snön får ge med sig.
Hinner inte mer nu.. har många ord som vill ut på pränt, men alltför lite tid. Det blir bättre.. snart. Ville bara tala om att jag andas och finns. Mot slutet av veckan kommer mamma och lillebror på besök. Ska blir gott att ha dem här några dagar. Dottern jobbar med sitt praktikprojekt för Handelshögskolan och jag.. jag bara jobbar. Alltid.. .
De där orden som så gärna vill ut på pränt.. de kommer snart. Kanske redan ikväll.. I alla fall några av dem.
Arbetet kallar.. kanske en kopp kaffe först.. mjoo.. så får det bli..
Efter en av de mer röriga och konstiga veckor jag upplevt på jobbet på senare år.. så är det skönt att det är helg. Det är dessutom mammahelg. Min kära mamma och en av bröderna kom till oss idag. De har inte varit och hälsat på sen i mitten av november så det känns extra roligt att få tid tillsammans igen. Vi har förvisso varit hos dem ett par svängar.. men ändå.
Så i morgon.. är ett besök i Huvudstaden inplanerat. Vi ska gå runt och bara ha det bra.. hela helgen. Söndagen är ännu oplanerad.. måndagen bjuder på hårfägring då mamsen ska till min frissa här och bli slingad och klippt. Men dit är det ännu lång tid.. och innan dess ska mycket roliga saker hända. Vi brukar verkligen ha riktigt roligt tillsammans.. skrattar så som vi sällan gör annars. Ikväll kollade vi in Let’s Dance i vanlig ordning.. Laila Bagge och Magnus Samuelsson i final. Coolt…!
Våren är kommen. Även om snön ligger kvar envist i fläckar och högar här och där.. så är det vår. Det luktar vår ute.. mylla och solvarm asfalt. Piassavakvasten åker fram och undan ställs snöskyffeln. Ingen mer snö nu.. tack. Kung Kirre ÄLSKAR att vara ute.. och ser nya saker att upptäcka varje dag. Han njuter. Alla njuter. Det ÄR vår.
“Alla” skriver om och kommenterar väder och vind.. så jag sällar mig till skaran jag också. Tacksamt att börja med att prata väder då skallen känns tomt på annat klokt att få ner på pränt. Idag har det varit strålande sol.. men grymma snö-anfall. Kallt. Blåsigt. Konstigt.. men så ska det vara i mars. Våren sticker fram nosen och visar sig lite, lite.. ger oss vintertrötta lite hopp om mer energi och ljus. Sen rasar snön ner igen i varierande mängd och hastighet för att vi ska lära oss att inte ta något för givet. Kung Kirre är förvirrad.. ena stunden är det solsken och fågelsång och det spritter i varje tass och i den ljuvliga kattsjälen att få komma ut på äventyr. Nästa stund vräker snön ner och det blir blött, blött, kallt, lerigt under buskarna igen. Världen är bra underlig.
Helgen kom och gick. Mamma och lillebror var här, men mamma blev tyvärr sjuk och därmed blev aktiviteterna lite mer begränsade. Sådant som händer. Dessutom är det ingen fara.. allt vi ville göra finns ju kvar till en annan förkylningsfri gång då de hälsar på. Hon hann med ett mycket lyckat besök hos min frissa Annelie på englaHår. Påstår att hon aldrig varit så nöjd med håret tidigare i sitt liv. Då var det på tiden . Blev själv ompysslad i håret där och blev också nöjd. Vi hann också med en tur på IKEA och det är aldrig fel. Aldrig nånsin.
Jobb står på schemat. Vad annars. Veckorna far fram som jag-vet-inte-vad.. jag hinner inget, ändå gör jag alltid något. Märkligt. Idag efter middagen så tog dottern och jag en stärkande promenad. Det nöp ordentligt i kinderna, men vi gick oss varma. Skönt. Det ska få bli en vana.. att ta en promenad varje dag om vi kan.. om än så liten.
Afrika-Mats.. om du läser det här – mina mejl till dig studsar tillbaka. Varför..? Har du ändrat mejladress..? Saknar dig..!
Tänker här och nu påminna om ett par viktiga saker.. viktiga på olika sätt, men lika viktiga.
Min kära vän Yvonne skriver. Hon tycker om att skriva och hon gör det ruskigt bra. Hon har skrivit en bok… Nåja, hon har skrivit flera men just nu fokuserar vi på den här speciella boken. Den heter “Om jag inte duger alls” och är med och tävlar på Bok-SM. Du kan gå in HÄR och läsa boken. Jodå.. hela boken finns att läsa på nätet. Den är ruskigt bra. Sedan kan du rekommendera den om du vill, du kan också betygsätta den genom att välja antal hjärtan på en skala från 1-5. Du kan också vara anonym om du vill.. men du måste registrera dig på sidan med en giltig mejladress. Tro mig.. den är värd att läsas. Tycker du om att läsa..? Läs då den här. Nu på en gång. Senast på tisdag, den 31 mars, kan du rösta och/eller rekommendera boken. Gör det nu..! NU..!
Idag är det en viktig dag för miljön. Lördagen den 28 mars är en internationellt uppmärksammad dag. Såg ni de svarta mjölkpaketen förra veckan..? Visst var de snygga..? Arla stödjer kampanjen Earth Hour 2009. Alla driftsplatser släcker ner mellan klockan 20.30 och 21.30. Ska du också göra det..? Jag ska. Här ska huset vara helt nedsläckt. Datorer och TVn likaså. Vi planerar att ha en massa ljus tända och spela Yatzy eller möjligtvis kort. En timme för miljön. Det klarar vi, eller hur..?! Robinson kommer i repris.. så låt inte det hindra er. En timme klarar alla.. så släck du också..! Njut av stillheten som infinner sig när allt susande och brusande från datorer och TV-apparater tystnar.. och när lamporna släcks. Många kommuner tänker släcka ner.. så vi kanske kan gå ut och se på en stjärnklar himmel..? Om du släcker ner i kväll.. vad hittar du på i stället..? Skriv å berätta… För visst släcker du också..?
Nu är det sådär mycket att göra igen. Eftersom jag skriver det igen så känns det som om det varit det ganska länge. Bloggandet har också blivit glesare.. och det är högst ofrivilligt. Jobbet sväljer mesta tiden och sedan är jag alldeles onormalt trött då jag kommer hem (nåja, på jobbet också förresten.. ibland i alla fall). Men det blir bättre.. alldeles snart. Stressen ligger som en blöt och klibbig filt kring hela mig.
Solen har tittat fram allt oftare senaste veckan. Vinden har också jobbat på ganska bra. Snön kan nog anses vara helt borta.. den pyttelilla fläcken som är kvar från vår skotta-hög är borta i morgon eftermiddag, tror jag. Den har minskat drastiskt för varje dag. Våren är kommen..! Flera på gatan har sopat sina uppfarter i tron om att den stora bilen som kommer och sopar ska komma och få upp all grus vilken dag som helst. Vis av erfarenhet vet jag att den rackarn inte dyker upp förrän fram emot maj… Ni förstod säkert att jag inte tillhör dem som sopat uppfarten än. Om det är soligt i helgen.. så kanske..
Nu väntar mer jobb. I morgon är en viktig dag. Chefen jag haft i närapå 15 år har sin sista dag på jobbet.. och ska avtackas. Hans Grande Finale.. och jag har framställt hans avskedspresentation. Ett jobb som varat i ett par månader nu. Det är dock inte bara Grand Finale i morgon (tekniskt sett idag, eftersom klockan passerat midnatt).. utan också fredag. Äntligen.
.. genom den vackraste av skärgårdar.. mot nya äventyr i ett annat land..!
Nåja.. en sanning med modifikation. Vi seglar inte direkt. Vi åker med den gigantiska M/S Silja Serenade med destination Helsingfors. Det gör vi i morgon eftermiddag.. onsdagen tillbringar vi i ett förhoppningsvis vårlikt Helsinki. Bara jag och dottern. På Skärtorsdagens förmiddag är vi hemma igen.
Det ska bli underbart att komma iväg lite. Vi har våra kameror med.. böcker likaså. Tråkigt blir det inte. Hoppas snarare på ljuvligt väder så att vi kan njuta även ute på däck. Annars så funkar hytten också. Den huvudsakliga tanken med resan är att få miljöombyte efter ett antal tunga och jobbiga veckor. Att slippa vardagen en stund.. låta glädjen få ta plats.
Resan blev precis så bra som vi önskat. Vädret var suveränt, om än ganska kallt i den Finska Huvudstaden. Solen gjorde sitt bästa.. men det blåste kallt och graderna orkade knappt över nollstrecket. Trevligt var det ändå. Helsinki är vackert.. mycket vackert. Vi har fantastiskt vackra huvudstäder här uppe i Norden. På båten var det lagom mycket folk. Vi hade en bra hytt på däck 10, lugnt och skönt. Vi åt och drack gott och hade det avslappnat och behagligt. Vi saknade förstås vår Pälskling.. men det gick ingen nöd på honom hemma. Han var dock mycket glad när vi kom hem igen på torsdagsförmiddagen.. gosig och pratig och glad.. och Törstig..!
Lite bilder från resan. Klicka för att se en större version.
Annandag påsk.. snart är påsken över och i morgon kastas vi åter in i vardagens käftar där skola och jobb tuggar i sig av vår energi. Nåja.. våren är kommen och vi njuter så mycket vi bara hinner och kan av den. Skola och jobb är ju en del av livet och i ärlighetens namn gillar vi båda det vi gör till vardags (eehh… joo, för det mesta i varje fall. Faktiskt). Påsken har för vår del inneburit lata och lediga dagar i all enkelhet. En del film och en del vila. Några mindre utflykter, förutom Helsingforsresan i förra veckan. Har också fixat till torkvindan så att en hel del lakan och örngott, handdukar och badlakan fått torka med hjälp av sol och vind. Härligt. Vädret har ju, förutom i torsdags, varit helt fantastiskt. Nu är våren verkligen, verkligen kommen. Nog kan det komma snö än.. men den stannar inte mer än en dag eller två som mest i så fall. Jag hoppas på en lång och vacker vår. Riktigt lång.
På påskaftonen ska man leta påskägg. Det hör liksom till. Jag skrev ledtrådar hit och dit och dottern letade febrilt och fick sin belöning till slut. Jag måste säga att jag lyckades hitta ett riktigt bra gömställe i år. Det tog en stund innan hon knäckte den sista ledtråden. Hon gjorde också detsamma för mig och det var riktigt roligt..! Tänk att jag stod och stirrade på ägget utan att se det.. jag sökte ju en lapp (alltså en ledtråd till).. . Tack snälla rara Sanna..! Det har varit riktigt härliga dagar tillsammans med dig..
Världens vackraste påsk-katt har vi också förstås.. en Pälskling som är så älskad.. så älskad. Tänk så ljuvligt han har det nu då han kan vara ute och utforska världen i sol och värme. Emellanåt kommer han dock in och sprider sin värme, närhet, gosighet och energi. Tack Kung Kirre för att vi fick bli dina undersåtar..!
Han är här nu. Douglas. Fasters nyaste älskling… Åååh så glad och lycklig och stolt jag är. Lördagen den 18 april 2009 föddes han på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Jens och Jennie är mycket stolta föräldrar och Oliver och Dexter malliga storebröder. Faster och kusin Sanna kommer till helgen och gosar med er alla fem..!
Jag är så himmelskt glad och jag är otroligt imponerad av Jennie som lyckades klämma ut en grabb på 54 cm och 4635 gram på bara någon timme. Utan att behöva några stygn efteråt. Liten och späd är hon sen innan.. men uppenbarligen som gjord att föda barn. Dessutom mår hon utmärkt och var uppe och traskade strax efter förlossningen. Lilla Douglas mår också utifrån rapporteringen från stolta fadern och farmor alldeles fin-fint.
Tusen, tusen tack älskade lillebror Jens och Jennie för att ni gjort mig till faster än en gång. Jag har redan tre ljuvliga, helt underbara brorsbarn sedan tidigare.. och nu har jag en till att älska och rå om. Vi ses till helgen..! Då kan inte faster hålla sig längre..
Hela livet består av möten. Visst är det väl så..? Vi möter medmänniskor på så många olika sätt så gott som dagligen. De senaste dagarna har det handlat om många olika slags möten för min del..
Möten på jobbet. Faktiskt har denna veckan hittills innehållit ett par riktigt effektiva arbetsmöten. Dryga, tjatiga möten är något av det värsta som finns. Ni vet.. möten där folk sitter för att slippa göra annat, eller för att bara ordbajsa i största allmänhet. Möten för mötenas skull. Ååååh så tråkigt. Verkligen slöseri med värdefull tid. Sådana möten undviker jag så mycket jag bara kan. Effektiva arbetsmöten däremot.. det är en energikick. Tjoff, tjoff, tjoff.. så är allt avklarat.. utan en massa skitsnack och prestigefyllda predikningar hit och dit. Jag satt i ett telefonmöte i måndags förmiddag. En och en halv timme var avsatta men vi var klara på 20 minuter. Wow.. en ren adrenalinkick. Effektivitet. Ibland är det skönt att bara snacka skit en stund. Men inte på arbetsmöten.
Styrelsemöten. Har hunnit med ett sådant också den här veckan. Sista mötet med den här konstellationen. Lite trist nästan… har trivts väldigt bra med dessa människor. Nåja, några väljer att stanna kvar för omval ett eller två år till. Jag är bland dem. Det är roligt att kunna vara med och påverka och känna att man gör nytta. Även på fritiden.. . Snart sitter jag i två olika styrelser. Dels i bostadsrättsföreningens styrelse och så blir jag (om ingen skriker Nej) invald även i Rim’s styrelse i slutet av den här veckan. Vad är Rim..? Gå in och kolla här.
Informationsmöte. Den nya chefen på jobbet.. han har lite nya idéer. Han är bara några veckor gammal i sin nya tjänst men har redan infört flera fräscha förändringar. Korta möten med personalen är en av dessa. Idag hölls de första. Han var där i svinottan för att möta nattpersonalen och har sedan hållit knappa halvtimmes infomöten för all personal som kunnat gå ifrån. Kort, enkelt, tydligt, avspänt, mycket öppet. Jag gillar det skarpt. Han säger att han är en av spelarna i laget.. vare sig mer eller mindre betydelsefull än någon annan av oss på arbetsplatsen. Att säga det är en sak.. men att mena det och visa det är en annan. Det gjorde han idag. Han är en i laget. Han är inte managern, översittaren. Coolt..!
Möten – ansikte mot ansikte. Alla dessa människor vi möter. Reflektera någon gång över hur många fantastiska människor du möter varje dag. Varenda en har en hel uppsättning med tankar, idéer, fantasier, drömmar och oändligt med förmågor och kompetenser. Hur ofta ser vi mer än skalet..? Kolla in blicken hos en främling och ge ett av dina mest genuina leenden. Se vad som händer. Du får med största sannolikhet ett leende tillbaka. Så himla mycket trevligare än att glo ner i golvet eller vara en gringubbe- eller kärring. Dessutom är det gratis.. till skillnad från det mesta nuförtiden. Jag har den här veckan träffat många nya ansikten genom ett projekt jag gör på jobbet. Intressant.. Många livshistorier finns där bakom arbetskläder, stålhätteskor, hygienmössor och stress.
Bokade möten. Både jag och dottern blev uppringda av EnglaHår idag.. vår frissa. De hade 5-års jubileum för någon vecka sedan och vi var med och tävlade om fina priser. Båda vann en varsin produktpåse. Kul..! Dyrt å fint schampoo och balsam till oss båda. Samt bokade möten för klippning och färgning av utväxt (dottern).
Möten som inte syns men känns. Det ringer. Jag ska precis iväg.. ska jag svara eller låta bli. Jag svarar. Det är Afrika-vännen. Han som jobbar där långt borta i månader i sträck. Sen när han kommer hem till Sverige är han ändå långt borta. Flera hundra kilometer.. fast ändå i samma land. Han ringde idag. Jag blev så himla, himla glad. Ett möte via telefonledningarna ända från Ghana i Afrika. Rörd. Glad. Men jag hann ju inte prata. Han ringer igen. Han lovade. Snart. Kanske redan i morgon. Hoppas. Men han lät som han brukar. Glad. En av mina bästa vänner. Han har hängt med länge, länge. Tänk.. så glad jag blev.
Möten. På lördag kan inte faster hålla sig längre. Vi kör ner till Norrköping för att träffa den nyaste medlemmen i familjen. Lillebror blev ju pappa igen i lördags då vi välkomnade Douglas till världen. Att bli faster.. trots att det nu är för fjärde gången.. är så otroligt häftigt, omvälvande. Lycka.. ren lycka. Jag måste få se, känna, dofta, hålla, pussa, mysa. Möta min nya brorsson.
Nej, inte riktigt än.. men idag är det inte långt ifrån sanningen. Sommarvärme är utlovat till helgen och det börjar bra redan idag. Solen strålar och de slöjlika moln som finns på himlen är så skira och tunna att de knappt syns. Vi invigde den stora, härliga altanen här på jobbet till lunch idag. Jacka känns onödigt och strumporna känns helt värdelösa en dag som denna. Men barfota i gympadojor känns inte som ett bra alternativ heller. Jag som är en aktiv strump-hatare vill ju så gärna gå barfota redan. Men det har varit lite kyligt tidigt på mornarna.. Snart åker de av.. och sen stannar de av till oktober/november någon gång.
Det är SÅ skönt med fredag och att helgen väntar. Vi kör till Norrköping tidigt i morgon bitti.. men är hemma igen på söndag eftermiddag. Vi ska gosa med brorsbarn och fira lillebror som fyllt år i veckan. Det verkar som att vi ska samlas hos ena brodern och grilla tillsammans allihop. Alltid skoj att vara tillsammans.. alla vi syskon och mamma. Det händer alltför sällan.
Men än så länge är det fredag. Bästa dagen på hela veckan. Ikväll är det Talang 2009 på TV och lite soff-mys med dottern. Just nu väntar dock en 50-års fika om en timme. En av de härligaste, roligaste människor jag känner.. har fyllt jämnt och ska firas här på jobbet i eftermiddag. Sen bär det av hem.
Fredag. Helgen väntar. Solsken. Grillat.. och faster-mys i helgen. Kan det bli bättre..?
Bara för att komma igång igen så använder jag mig av denna lista. Det är så mycket jag vill säga, göra.. Men tiden och orken räcker inte till. Det blir bättre snart..
Dagens..
Bästa: Det är vår på riktigt.. alldeles ljuvligt lagom med grader och blåst och insekter och allt. Sämsta: Ovissheten här på jobbet.. omorganisationer på gång.. hot om uppsägningar. Hår: Relativt nyklippt, lockigt.. det bara liksom är. Har jag blivit mörkare..? Klädsel: Svarta vad-långa byxor, orange top. Låt: “Enter Sandman” med Metallica. Mening: “Vi får avvakta.. vi vet inget än.. förhandlingar pågår..” Mat: Rågbröd och en kopp te till frukost, Pytt-i-panna till lunch, Ostschnitzel till middag ikväll. Förebild: Tina här på jobbet som är ett under av glädje och positivism. Blir glad av henne..! Grattis: Jenny.. vän, kollega och granne fyller 40 idag..! Längtan: Vill hem.. vill koppla av.. andas.. Dottern.. Katten.
Har alltid hört folk säga att det är så rogivande att pyssla i trädgården, men det har liksom aldrig varit min grej. Jag har haft svårt att tro dem. Visst uppskattar jag en fin trädgård och blommor, växter och så.. men det finns ju så mycket annat, roligare att göra. Men i helgen ville det sig annorlunda..
Vi hade städdag i området där vi bor. Vi är 46 hushåll som själva håller fint på de allmänna, gemensamma ytorna såsom lekplatsen, vid infarten, sophuset och sådär.. ni vet. Det är också ett ypperligt tillfälle att träffa sina grannar på under ganska trevliga former. Det ställs upp ganska så mangrant så städningen går hyfsat fort. Sedan avslutar vi med att fika och grilla korv. I år blev det massor med planteringsjord kvar då de gemensamma planteringarna fått sitt. Därför var det fritt fram för den som ville att ta med till egna tomten. Det gjorde jag.. faktiskt utan att ens tänka på vad jag skulle ha det till. Jag är ju ingen trädgårdsmänniska, om ni minns..?!
Jodå.. två fulla skottkärror dumpade jag på framsidan av huset. Jaha.. och nu då..? Uppviglade en trött dotter att följa med till plantskolan. Här skulle handlas blommor. Nu ska det planteras. Plötsligt vaknade mina utdöda små trädgårds-inspirations-gener till liv och vi for iväg till platskolan. Där fanns ju mängder av fin-fina saker. Det blev lite allt möjligt och jordhögen som så retfullt stod och såg kaxig ut någon timme tidigare hade nu minskat betydligt i omfång. Det planterades såväl i krukor som direkt i jorden. Bildbevis kommer senare.. Jag slet ogräs, rev mig på den där jäv-a rosbusken mer än en gång, klippte ner, beskar och planterade nytt så det stod härliga till. När det sedan blev kväll så var jag så nöjd så det var nästan löjligt. Jag var tvungen att gå ut lite då och då och beundra mitt verk. Än så länge vattnar jag ivrigt och pysslar om de späda plantorna så att de tar sig ordentligt och ger oss glädje hela långa våren och sommaren.. och gärna en bit in på hösten också. Tänk om jag är en trädgårdsmänniska ändå..?
Men sen är det det där gräset. Jag tycker inte om att klippa gräs. Inte ens lite. Jag avskyr det mer än något annat. Förstår egentligen inte varför.. men så är det bara. Så det vajar lite halvhögt och det lyser vackra maskrosor här och där som en bjärt kontrast till mina fina nya planteringar. Man kan inte få allt. Jag har bestämt mig för att det är fint med högt gräs och maskrosor.
De utlovade bildbevisen på att min nyvaknade trädgårdsiver gav konkret resultat. Nåja.. lite i alla fall.. Rabatten låter vi vara ofotograferad än.. likaså pionbuskarna. De är vackrare om några veckor.
Mitt emot ytterdörren ser man väggen till förrådet+carporten. Där hänger tre krukor.. här ser ni en av dem.. men nya blomster i. Små, små och lila.. som mini-prästkragar. I krukorna har det stått ljung över vintern.
Rosa, lila och vitt.. påminner mig om mitt älskade Blekinge. Det är Blekingefärgerna i harmoni. Nåja.. blekingefärgerna har inget lila i sin kombination, utan ljusblått.. men det här får vara min Blekingekruka med Uppländsk twist. I krukan finns också några vackra stenar.. just bara för att de är vackra.
Under köksfönstren valde vi att ha tagetes som går i gult och orange. De är så pigga och glada.. och de blommar länge, länge. Visst blir man glad av dessa klara färger..?!
Visst är våra tulpaner läckra..? Tvåfärgade, lysande, lite ovanliga. De hälsar oss välkommen hem varje dag, eftersom de står i rabatten bredvid ytterdörren.
Lavendel.. doftar ljuvligt. Vi bestämde att vi ville ha dem där vi kan njuta av doften som mest. Alltså altanen. Där finns ingen rabatt.. därav krukorna. Ytterligare en positiv ingrediens till altanen som med stor sannolikhet kommer att bli en favoritplats för att läsa, äta, leva på i sommar..
Smulgubbar.. En korsning mellan jordgubbar och smultron. Det här ska bli spännande. En kopp kaffe, gräddvaniljglass.. lite halvsmält.. en solig sommardag och kanske nyskördade smulgubbar. Ja tack..!
. Jag ser den med helt andra ögon idag, med andra värderingar, med livserfarenhet i bagaget. Men den är fortfarande bra. Jättebra.
.jpg)
.. jag tycket det var hysteriskt roligt.
Just nu läser jag en bok som förtrollar mig. Boken heter Vindarnas ö och är skriven av 
Som stolt finska firar jag idag mitt fäderneslands självständighetsdag.. Firar och firar förresten, dottern och jag är full färd med att städa, fixa.. och julpyssla. Men fram emot kvällen sätter vi oss i soffan.. nöjda med dagens insatser.. tänder ett antal ljus.. fikar med någon lussebulle och pepparkaka och sänder varma, stolta, kärleksfulla tankar till det Finland vi älskar och alltid saknar.
annukka
